Lucka 19

Adventskrans

Adventskransen "uppfanns" 1839 av pastor Johan Heinrich Wichern i Tyskland. Han arbetade med föräldralösa barn, och för att glädja dem lite extra inför julen gjorde han en krans av ett gammalt vagnshjul. Under medeltiden betraktades adventskransen som årets hjul, som fram till årets mörkaste dag hade snurrat ett helt varv och nu skulle vi få tillbaka solen och ljusare tider. Ljusseden går ända tillbaka till hednisk tid då man firade årets mörkaste dag med solståndsfester. Vi kanske borde ställa till med fest när vi har vintersolstånd här i landet? Det är verkligen något att fira att ljuset är på väg tillbaka.

Wichern hade 19 små och 4 stora ljus i kransen. De stora tändes på söndagarna och de små på vardagarna där emellan. Efter att tag rationaliserades småljusen bort och endast de fyra stora ljusen blev kvar. De ljusen symboliserar förstås de fyra söndagarna i advent. Färgen har varit ett litet irritationsmoment. En del ville ha vita ljus för oskulden eller röda för kärleken, medan en del ansåg att de skulle vara lila eftersom det är den färgen som hör till i adventstider. Kransen dekorerades med granris för att påminna om naturen och hoppet om våren som ska komma efter vintern. Järnek var också vanligt att ha i sin adventskrans och det symboliserade naturligtvis Jesu törnekrans på korset. 

Vi har aldrig haft som tradition att göra en adventskrans att ha på bordet. I stället har vi alltid haft en adventsljusstake med levande ljus och där har ljusfärgen varierat från jul till jul. Elektriska adventsljusstakar sätter jag fram i mina fönster dagen före första advent och sen lyser de dygnet runt fram till Trettondag jul.

Lucka 18

Poetisk tomte

Tomten

Midvinternattens köld är hård,

stjärnorna gnistra och glimma.

alla sova i enslig gård

djupt under midnattstimma.

Månen vandrar sin tysta ban,

snön lyser vit på fur och gran, snön lyser vit på taken.

Endast tomten är vaken.

Den här dikten tror jag alla känner igen och kan åtminstone några strofer av. Det finns ytterligare 10 verser, som jag inte läst förrän nu när jag letade upp texten. Första och sista versen är identiska.

Viktor Rydberg skrev dikten och fick den publicerad i Ny Illustrerad Tidning 1881. Den var från början inte direkt kopplad till julen och handlar egentligen om en gårdstomte som går runt och funderar. Jenny Nyströms bilder har gjort att tomten som fenomen flyttats från gårdstomten till jultomten.

Viktor Rydberg hade skrivit jultexter tidigare; nämligen Lille Viggs äventyr. Även då var det Jenny Nyström som stod för bilderna. Men nu ville författaren att hon skulle måla tomten med lite mer mänskligt utseende och inte som en julvätte. Jenny lydde hans råd och använde sin far som förebild för diktens huvudfigur.

Lucka 17

Tomtens favoritdryck

Den vanligaste drycken till jul är julmust. Även om glöggen också är populär, så är den inte i närheten av den mängd julmust som konsumeras. Det hela började efter förra sekelskiftet, när nykterhetsmannen och läskedrycksfabrikören Robert Roberts i Örebro skickade iväg sin son Harry på en studieresa i Europa. Harry kom tillbaka från Tyskland med en receptlista och en idé om ett bra alkoholfritt alternativ till julbordet. 

Julmustförsäljningen tog fart på 1920-talet och det var inte så underligt. Spritmissbruket var ett stort samhällsproblem och det var många som såg behovet av festliga drycker som inte innehöll alkohol. Harry Roberts var kemiingenjör och när han kom hem efter sin Europaresa hade han med sig det värdefulla smakkoncentrat som skulle bli nyckeln till familjen framgångssaga. Från början var det tänkt att skapa ett alkoholfritt öl, och därför kallades det först för julöl, men ganska snabbt ändrade man namn till julmust. Endast två eller tre personer känner till receptet på julmust, vilket hålls inlåst. Örebroföretaget säljer mustextrakt till olika bryggerier som sedan blandar upp det efter sina egna recept. Därför är det lite olika smak beroende på vilket märke man köper, men grundextraktet är samma i all julmust.

Den stora försäljningen av julmust i Sverige i december gör att Coca-Cola minskar sin försäljning med nästan 50%. Deras ägare har försökt köpa rättigheterna till julmustreceptet, men utan resultat. Även om Coca Cola slår på stort med sin julreklam där tomten alltid svalkar sig med Coca Cola så får de ändå se sig besegrade. Julmusten passar perfekt till den kryddade maten vid jul. Jag har svårt att tänka mig Janssons frestelse ihop med Coca Cola. 

Lucka 16

Julmarknad

Decembermarknader hölls i Wien redan på 1300-talet. Albert I lät handlarna hålla en marknad så att människor skulle få möjlighet att bunkra upp med det nödvändigaste inför den kalla vintern. Det blev väldigt populärt och så småningom kom de här marknaderna mer och mer att förknippas med julen. Dresdner Streizelmarkt i Dresden nämndes första gången 1434. Då hölls den på måndagen före julafton. Genom årens lopp har den utvecklats till ett stort evenemang med många stånd, och som pågår under hela adventstiden. I mitten står en 20 m hög gran som är dekorerad med ljus. I utkanterna finns ett målat sagoslott, som fungerar som en stor adventskalender. En dörr öppnas varje dag, och följs av en dockteater, och på fredagarna dyker Jultomten själv upp. I år har alltså den här marknaden funnits i 584 år.

Också här i Sverige har vi julmarknader sedan lång tid tillbaka. Redan 1523 ordnades en marknad på Stortorget i Gamla stan. Gustav Vasa krävde att det endast fick säljas svenska varor där. För några år sedan blev den utsedd till en av Europas bästa julmarknader.

Det är vanligt med den här typen av marknader på historiska platser och gärna på slott. Bara en liten bit från där jag bor ligger Vrams Gunnarstorps slott. Slottet är från 1633 och är berömt för sina avenboks- och buxbomhäckar som Linné skrev om. De anordnar sin marknad i början av november, och den brukar vara välbesökt. Det är inte bara mat eller hantverk förknippat med julen som säljs, och för det mesta håller allt väldigt hög kvalitet. Ett besök på en julmarknad är en skön avkoppling under årets stressigaste tid.

Lucka 15

Julklapp och julbock

Förr i tiden kunde man på julaftonsmorgonen höra en knackning eller klapp på dörren eller fönstret, och direkt efter det kastades ett väl inlindat paket in. Det är det där ljudet på dörren som gett oss ordet julklapp. Den här seden började som ett skämt och då var det byns ungdomar som gick runt och knackade på i stugorna. När någon öppnade kastade de snabbt in en skämtgåva, som kunde bestå av ett vedträ eller en halmfigur. På gåvan var oftast fäst en lapp med en vers som talade om varför mottagaren fått just denna fina present. De här verserna är föregångare till våra dagars julklappsrim. Det var viktigt att inte bli upptäckt under julklappsutdelningen, för verserna var ganska elaka. 

På en del platser delades julklapparna ut av en julbock, men sen slutet av 1800-talet tog tomten över det jobbet. Det finns en teori om att bocken som symbol härstammar från asatron där Tor hade en vagn som drogs av de två bockarna Tanngnjóstr och Tanngrisnir. En annan teori är den där man tror att julbocken härstammar från att man kring juletid slaktade en get.

Idag är bocken mest en prydnad i hemmet. Då är den oftast antingen snidad i trä eller gjord av halm. Den mest berömda halmbocken måste vara Gävlebocken. Den har satts upp i Gävle sedan 1966. Den första bocken var 10 meter hög och vägde 3 ton, och finns med i Guiness rekordbok som världens största halmbock. 

Lucka 14

Gör om mig

Det är nog inget för tomten. Han verkar inte alls intresserad av varken utseende eller mode utan kör på i gamla invanda spår. Jag har sett gamla bilder på gårdstomtarna och de var oftast gråklädda...antagligen för att smälta in mer i omgivningen. De ville ju inte direkt skylta med sin närvaro. Med tomten är det helt annorlunda. Han lyser som ett stoppljus.

När det gäller huvudbonaden har jag sett två olika modeller. Den ena står rakt upp som en glasstrut och den andra, som nog är den vanligaste, hänger lite käckt ner vid ena sidan. Denna modellen har oftast en tofs fäst i spetsen och ibland vitt pälsbräm runt kanten.

Jackan kan variera från att vara capeliknande till att mer likna en jacka eller rock med skärp i midjan. I båda fallen är det fastsatt en vit pälskant som dekoration.

En del går steget längre och tar på sig en hermelinskantad mantel utanpå stassen och sätter dessutom en krona runt luvan. Jag gissar att det är Överstetomten som får klä sig så.

Byxorna brukar vara knälånga och ofta har han stövlar på fötterna.

När han i stället väljer att gå i träskor så använder han knästrumpor i antingen rött eller grått.

Fastän att rött är den populäraste tomtefärgen, så finns det ändå lite inslag av grått och vitt i klädseln. Men med tanke på att tomten jobbar under vintern när det bör vara vitt av snö, så är det kanske inte så dumt med en lite mer iögonfallande färg. En vit tomte blir nästan lika osynlig som den gamle hustomten.

Lucka 13

Lucia

Vid kalenderreformen 1753 flyttades vintersolståndet till den 21 december. Tidigare var det natten mellan den 12 och 13 december som räknades som årets längst natt. Den ansågs inte bara som årets längsta natt, den var dessutom farlig. Djuren kunde tala och många onda krafter var i rörelse. Man skulle akta sig för att mala, spinna eller utföra något annat arbete. Om man körde en kniv in i stallväggen kunde stålet skydda gården mot olyckor.

Sen 1700-talet har Lucia firats som ett helgon men många kände inte till så mycket om kristendomens Lucia. En del uppfattade henne som god och hjälpsam medan andra hade en mera negativ inställning. Det kan höra ihop med namnlikheten med djävulsgestalten Lucifer. Dessutom var Lucianatten lång och olika kusliga gestalter kunde härja fritt i skydd av mörkret. Lussepär eller Lussegubben var ute för att ställa till med otyg. I en del trakter berättades om lussefärden. Det var ett skräckinjagande följe av övernaturliga väsen som for genom luften ledda av Lucia.

Våra dagars vitklädda Lucia med ljus i hår hade till en början bara sällskap av tärnor, men idag kan vi även få se stjärngossar, pepparkaksfigurer och tomtenissar.