Två elvor
Det var Rasmus, som lockade mig till det. Han provade på många olika sporter men återgick alltid till fotboll. Han var väldigt noga med att involvera mig i allt han sysslade med. Det betyder att jag har agerat som både målvakt och utespelare. Jag är glad att det var fotboll som var hans stora intresse och inte bungyjump, för jag har alltid haft lite svårt för att säga nej till Rasmus.
Ärligt talat hade jag nog passat som fotbollsspelare, för jag har väldigt dålig balans. Mig veterligt finns det inga andra människor som har så dålig balans som fotbollsspelare. Det räcker med att en motspelare springer förbi dem, så ramlar de i backen av luftdraget och ligger där och vrider sig i hemska plågor.
Det roligaste, enligt mig, är målgesterna. En del är väldigt fantasifulla och rena akrobatkonsterna. Jag fastnade förstås för den målgesten som Samuel Etoò gör. Han stapplar fram medan han håller en hand på ryggen. Det påminner väldigt mycket om mig när jag just stigit upp ur sängen på morgonen.
Bakgrunden lär vara att någon påstått att han var för gammal. När Samuel nästa match gjort mål visade han upp den här härliga målgesten. Det var verkligen att ge svar på tal! Först gör han mål och sen stapplar han fram som en gammal gubbe. Den här killen har humor!
Hahaha! Så jag skrattade när jag läste ditt inlägg:-))))))))))))))))))))))))
SvaraRaderaNu är jag ju gammal fotbollsspelare själv, målvakt förresten, och brukar ju leka fotbollsexpert under stora mästerskap. Från och me nu ska du får kontrakt hos mig. Gillar ditt sett att se fotboll från soffan, för det är precis vad jag gör:-) Dessutom kan jag absolut känna igen mig med gesten - för min rygg är kass nu. Men inte var den det då;-)
Tusen tack för en lucka full av skratt:-)
Ett alldeles, alldeles underbart inlägg om fotboll och siffran 22 :)
SvaraRaderaKram och fin fjärde advent till dig!