Lucka 24

Lapptäcke

Skepptunatäcket är ett textilt arbete som kommer från Skepptuna kyrka i Uppland och som nu finns på Statens historiska museum. Enligt en Kol-14-analys av arbetet har det sytts mellan 1440 och 1620. I museets databas anges tillverkningstiden till 1500-talet. Täcket är 160x210 cm och består av tjugofyra  blå och röda kvadrater med djurfigurer ordnade i sex kolumner och fyra rader, samt en bred grön kantbård.

Djurfigurerna är utfärdade i intarsiabroderi. Ibland kallas broderikonsten för mosaik-broderi. Det är en teknik där ett mönster, ofta ett djurmotiv, klipps ut från två olikfärgade bitar vadmal, som byts mot varandra och sys in i hålet som bildas när figuren klippts ut. Nästan lite som att lägga pussel. På framsidan täcks sömmarna av gyllenläder. Kvadraterna är sinsemellan avdelade av tunna vadmalsremsor. Eftersom de här sömmarna blir ganska ostabila så har tekniken inte använts för att tillverka vardagliga saker. De exemplar som finns kvar är oftast brudpällar och ibland har dessa gjorts om till kuddar.

Skepptuna täcket kan ha varit en brudpäll. Man vet inte hur traditionen med brudpäll kom till. En teori är att den härstammar från en tyghimmel som fanns uppspänd över hedersgästerna vid ett gästabud som skydd mot sotflagor från spisen. En annan att den, liksom slöjan, skulle vara ett tecken på blygsamhet. Till en början hölls pällen upp med sträckta armar, men efter hand tillkom bärpinnar eftersom det kunde bli tröttsamt för armarna. I Sverige började brudpällen försvinna på 1700-talet samtidigt som brudslöjan infördes, men i allmogemiljö var den vanlig in på 1900-talet. Att "gå under pällen" var ett annat namn för att gifta sig.

Detta var sista kalenderinlägget och jag tackar alla som orkat läsa. Nu är det julfirande som gäller. Jag önskar alla en riktigt

 God Jul och ett Gott Nytt År