onsdag 11 december 2024

Lucka 11

 Elvakaffe

Under de båda världskrigen blev det brist på bl.a. te och kaffe och man införde ransoneringar. Vissa perioder gick det bara att köpa 13 g kaffe per vecka. Nöden är uppfinningarnas moder och kaffesurrogaten kom till så stor användning att det började tillverkas i större skala. Surrogaten var ofta en blandning av flera olika produkter. Vissa blandningar som innehöll en del äkta kaffe kunde gå under namnet hushållskaffe eller elvakaffe.

Ett vanligt surrogat var cikoria. Idag marknadsförs zikoriapulver som hälsosammare än vanligt kaffe. 

Ett vanligt kaffesurrogat var det som kallades för klikaffe. Eftersom kaffe är så dyrt idag tänkte jag att det kunde vara lämpligt att dela med mig av receptet.

Klikaffe

500g vetekli, 80g sirap

Värm kliet på en plåt i ugnen och värm sirapen i en kastrull. Blanda samman vetekli och sirap i en skål och bred sedan ut blandningen på plåten igen. Rosta på låg värme ca 125-150 grader tills det fått fin färg. Stöt sönder "kaffet" och brygg med måtten 1 dl klikaffe till 1 kopp vatten. 


När jag hör ordet elvakaffe tänker jag mest på kaffet som min farmor alltid serverade vid 11-tiden på förmiddagen. För henne var det lika viktigt som 5 o´clock tea för engelsmännen.

23 kommentarer:

  1. Du och jag är ju födda efter andra världskriget, men jag minns mycket väl att min mamma förbannade cikoria-kaffet. Hon hatade det helt enkelt. Men då min far hade "connections" så tog han hem "riktigt" kaffe till min mamma.
    Klikaffe har jag aldrig hört talas om, men det låter lika äckligt som dagens Oatly-variant, som är baserat på havre.
    Ytterligare ett toppen och framför allt annorlunda inlägg. Jag tackar och bugar:-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag minns hur mor satt med de där ransoneringskorten framlagda på köksbordet innan hon skulle gå och handla.

      Radera
  2. Här är det superviktugt, för maken, med elvakaffe. Även om det kan avnjutas någon gång mellan 10 och 11.
    För egen del klarar jag mig utan kaffe. Men visst dricker jag kaffe när det serveras. Kram //Anna-Lena

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har varit en riktig "kaffemoster", men slutade helt dricka kaffe för några månader sedan.

      Radera
  3. Att Cikorian var ett surrogat hade jag koll på men klikaffet har jag aldrig hört talas om- låter inget vidare i mina öron. Men tack för ny kunskap! Ha en god fikastund vid kl 11 Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klikaffet smakar nog lika illa som det låter.

      Radera
  4. Cikoriakaffe fanns i farmor och farfars hem under kriget, Norge var ockuperad. På frågan hur och om det smakade så berättades det att farmor svarade; det är alltid gott med en kopp, det är det runt omkring som tär. Hon kokade tunt kaffe långt efter att kriget var slut, ville spara på det.
    Elvakaffet har för mig fått en ny innebörd, en vidgad kaffevy 👍🏾
    Kram

    SvaraRadera
  5. Elvakaffe har jag hört talas om, men aldrig klikaffe. Det var intressant att läsa om, men låter inte särskilt gott. / mammselen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tvivlar på att det blev så populärt.

      Radera
  6. 11-kaffe är ju vanligt, fast utan kli. Att koka kaffe på sumpen är ju att bespara kaffebönorna. Mormor och morfar var alltid så irriterade på fru Bergström, för hon var så snål och kokade kaffe på sumpen. Det var en pina då de var bjudna till henne få kaffe. Mormor och morfar var aldrig snåla, utan generösa. Men när mormor gått bort och morfar blev äldre så började han att koka på sumpen. Fy, det var inget gott kaffe.
    Innan mormor och morfar gifte sig jobbade mormor som hushållerska, där kokade de äggen i kaffe kitteln, vid dessa tillfällen drack mormor inget kaffe. Varför vet jag inte.
    Ha en bra dag! Kram Lisa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jga har också smakat sumpkaffe och det är vedervärdigt.

      Radera
    2. PS Jag vet ju varför mormor inte drack kaffet, men jag vet inte varför bondmoran kokade ägg i kaffe kokningen.

      Radera
  7. Även om jag inte var med på den tiden har jag hört mycket om surrogatkaffe och hur saknat vanligt kaffe var.
    Jag är själv tedrickare så kanske var det enklare för dem...

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har också alltid gillat te och numera är det bara det som gäller.

      Radera
  8. På Stenstugu dracks det alltid elva-kaffe, men gör jag aldrig numera.
    Svärmor var sällsynt sparsam och allt kaffesump samlades i en särskild kaffepanna och "kokades av" och den brygden kallade för surr och användes att dryga ut nykokt kaffe med. Det var inte gott!!
    Ha en fin onsdag!
    Kram, Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Uttrycket "surr" känner jag igen från min farmor. Jag vet att hon också sparade sumpen.

      Radera
  9. Elvakaffe har jag hört och läst om flera gånger. Men inget som jag upplevt speciellt ofta. I familjen dracks det på förmiddagen tiokaffe. Själv är jag som vuxen mest en tedrickare. Då var det mammas saft. Jag som älskar blått gillar såklart cikoria. Därför hade vi det framför Lidéns Samlingsmuseum, där kaffekoppar och kaffekannor var själva basen (3 333 st koppar) bland våra samlingar. Undra hur många berättelser jag hörde av äldre som upplevt kriget, ransoneringen och det sura cikoriakaffet? För att prova köpte vi det någonstans och prövade på hemmaplan. Hm. Drack inte upp vätskan i koppen. Usch!
    Kram från tedrickare i söder

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har vad jag vet aldrig testat något kaffesurrogat och det ska jag kanske vara tacksam för.

      Radera
  10. Kaffe har aldrig lockat.
    Bästa drycken = vanligt vatten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tyvärr är inte vattnet lika gott överallt. I Åstorp var det jättegott. Jag gillar te. Det finns så många goda smaker.

      Radera
  11. Så lärde jag mig något nytt idag igen och det tack vare dig Gunnel! Tack för det. Elvakaffet förknippar jag liksom du med att man drack kaffe kl. 11. Men så fanns det elvakaffe som var äkta kaffe och inte gjort på cikoria och på kli...tack för receptet. Kan vara bra att ha om det blir riktigt dåliga tider. 😊Fast jag tar nog till te då. Tycker om det också. Härligt inlägg idag igen...
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Karin! Jag håller mig också till te.

      Radera