Mat och motion

Mat och motion är livsviktigt. Igår blev det mest av det ena för min del. Min svärson, Rasmus pappa, fyllde år, och han firade sin dag på Spångens Gästis, dit vi var bjudna. Det stod framdukat ett STORT buffébord med jag vet inte hur många sorters sillinläggningar, rökt, gravad och kokt lax, ål och sillatårtor av allehanda slag och kallskuret i mängder.  På varmrättsbordet hittade jag olika sorters gratänger, prinskorv och köttbullar. Jag tog bara pyttelite av varje sort, så jag skulle ha åtminstone en liten chans att smaka på det mesta. Det är tur att det var en bit från vårt bord till där maten stod, så man fick lite motion redan då. Det blev några motionsrundor under eftermiddagens gång.

Efter en mindre paus i ätandet gav vi oss på efterrätterna. Det fanns 10 olika efterrätter att välja bland. Mina favoriter var Marängsviss, Mandelpäron, Bruleépudding och Skånsk äppelkaka med vaniljsås. Kaffet smakade utmärkt efter den bravaden. Det fanns även ett bord med godis, men det hoppade jag glatt över....ja, inte bokstavligt talat, för jag hade inte orkat lyfta en cm från golvet. Jag fick veta när vi kom hem att det fanns även ett bord med olika sorters ostar framsatta. Ärligt talat blev jag inte besviken när jag hörde att jag missat det. Var i all världen skulle jag haft plats till det?

Den som inte verkade det minsta besvärad efter ätandet var Rasmus. Men han åt bara det han visste att han absolut gillade och när han var lagom mätt så slutade han. Synd att det barnsliga tänkesättet försvinner med åren. Regnet öste ner hela eftermiddagen, men när vi kom hem sken solen så smått, och då kände vi att en extra motionsrunda nog inte hade varit så dumt. Vi tog en liten skogspromenad i sakta mak. Vi=de vuxna. Rasmus tog naturligtvis fotbollen med sig, och sparkade på den hela tiden. Det är hans stora hobby som överglänser allt annat. Det är precis som om han tycker att han är inte riktigt färdigklädd om han inte har fotbollen med sig. Min stora hobby är att sy och sticka. Lite svårt att ta symaskinen med på promenaden, men jag skulle nog kunna stoppa ner ett garnnystan i fickan och gå och sticka samtidigt.

Underbemanning

Läste en liten notis i tidningen idag om att en polisstation i Småland varit helt utan poliser en söndag i förra månaden. Dess befäl hade nu lämnat in en anmälan, för han ansåg att det var ett fall av underbemanning. Ja, mer underbemannad än så går det nog inte att vara.

Nu vet jag inte om det var underbemanning som gjorde att inte polisen ville åka ut till ett företag här i samhället som hade haft inbrott. De hade blivit av med lastbilsdäck för flera hundratusen kronor. När de ringt och anmält det hela fick de frågan om de hade hittat några blodspår. Ägarna hade inte sett något sådant och då tyckte polisen inte det var lönt att åka dit. Jag trodde i min enfald att det var polisens jobb att leta efter spår...men jag har kanske tittat för mycket på amerikanska deckarserier. Där kommer ett stort gäng med gummihandskar och tops i högsta beredskap och letar efter både blodspår och annat. Men det är ju klart bara film.

En avdelning inom Polisen som definitivt inte är underbemannad är Trafikpolisen. För ett tag sedan när jag kom körande på motorvägen, såg jag minst tre polisbilar stå parkerade vid en liten avfart. Det vimlade av poliser där. Först trodde jag det var en olycka eller att de hade tagit fast en brottsling. Men sen såg jag att de vinkade in bilisterna en efter en. Jag tycker visst det är viktigt att hastigheten kollas upp, precis som nykterhet och att det finns giltigt körkort. Men det ger lite fel signaler när ett halvdussin poliser kan samlas för en trafikkontroll, men inte en endaste polis kan köra och undersöka om det finns spår efter ett inbrott.

Uppstickare

Vi har haft tulpaner längs med infarten tidigare, men de blommade så dåligt, så vi grävde upp dem och planterade narcisser där i stället. De blommar jättefint nu.

Vi upptäckte nu att alla tulpanlökar inte följt med upp när vi grävde, utan det kommer några uppstickare här och där. De får stå kvar tills de vissnat, för nu vet jag var de är, och sen sätter jag dem i tulpanrabatten på baksidan.

Den här sortens uppstickare har jag inget emot.

I fjor sågade vi ner ett äppelträd, som aldrig gav nån frukt och rensade bort lite annat onödigt krafs. I år upptäckte jag att det växte ett löjtnanshjärta där. Det har antagligen varit så mörkt och trångt där tidigare så det har inte haft en chans att visa upp sig. Vilken tur att det ändå varit så envist och inte bara försvunnit.

En uppstickare av den sämre sorten är den här perennen. Den väntar jag inte med att dra upp tills den vissnat ner. Den ska upp NU! Och den ska definitivt inte planteras någon annanstans i trädgården.

Blandad kompott

Idag var det tid för ombesiktning.......av bilen. Det visade sig att den var helt frisk den här gången. Det var precis på hugget att jag hann få en besökstid, för i morgon kanske strejken bryter ut. Det hade i och för sig inte rört den station jag åkte till förrän om en vecka, men jag var evigt tacksam att det blev ett OK nu. Det tog högst 5 min att kolla så felet var åtgärdat, och för det fick jag punga ut med 200 spänn. Ingen dålig timpeng. Nästan i klass med tandläkaren.

Nu när jag inte varit så aktiv kroppsligt, så har hjärnan jobbat för högtryck i stället. Oj, så mycket bra idéer jag har kommit på. Det finns inte ett endaste rum i hela huset som ska få vara ifred, förutom Görans datarum. Där är jag portad. Ommöblering är den bästa terapin när man känner sig deppig. Att sen någon annan här i huset kanske blir deppig av det, kan jag ju inte ta nån hänsyn till. Jag har börjat med att röja ut alla böcker i bokhyllan. Där hittade jag en massa inaktuella böcker som åker på tippen. Man hittar ju ändå det mesta man vill veta på nätet. Gamla läkarböcker, som man bara blir sjukare och sjukare av ju mer man läser, och trista romaner som jag inte ids läsa. Har börjat på och tyckt att de var såååååå långtråkiga och sen satt in dem i hyllan igen. Nu åkte de ut. Förra gången jag gjorde en raid bland böckerna var Santos här och hjälpte till, eller vad man ska kalla det för. Han tuggade på böckerna för att se om de föll honom i smaken. De var nog ganska ointressanta för han hoppade in i bokhyllan och agerade bokstöd i stället, och överlät jobbet till mig.

En lat helg

Så glad jag blev av den stora respons jag fick på mitt förra inlägg. Att familj och nära vänner bryr sig om, och peppar när man inte mår bra är väl knappast så ovanligt. Men att så många av mina bloggvänner bryr sig om att skriva och försöka pigga upp mig värmde verkligen.

Det känns som det mesta jag gör numera går i ultrarapid. Hade inte varit dumt om man kunnat spola fram lite snabbt. Det är så mycket man vill hinna med så fort det börjar bli vår, åtminstone känner jag det så. Även om det kanske tar lite tid innan det magonda och tröttheten försvinner och jag mår som vanligt, så måste jag ju ändå göra något. Det blir till att sortera ut sånt som jag absolut inte orkar med, som t.ex. att bädda, dammsuga eller laga mat. Redan när jag skriver det så känner jag att det är alldeles för ansträngande för mig. Däremot skulle jag nog kunna klara av en shoppingtur eller besök på nån intressant utställning.

Jag börjar lite nätt med en tur till IKEA idag. Finns garanterat något jag behöver där.

Snart blir det bättre

Igår var jag på läkarundersökning. Anledningen till det var att jag hade så vansinnigt ont i magen. Den här gången kunde jag helt enkelt inte skjuta upp besöket. Lite småkrämpor går alltid att tänka bort, men inte denna gången. Tyvärr var läkaren inte riktigt säker på vad det kunde vara, ev. något med tarmarna eller magsäcken. Jag fick medicin som jag ska testa 14 dagar och sen ska vi höras av.

Min husläkare hade semester, så jag fick träffa en ung, kvinnlig läkare, som jag gillade med en gång. Framför allt så verkade hon bry sig om att försöka ta reda på vad felet var. Det var inte bara in i undersökningsrummet och ut igen efter 5 min. Det tog nästan en hel timme innan jag var klar. Jag har haft låg ämnesomsättning i många år och fått medicin för det. För ett tag sen tog jag nya prover igen och eftersom jag inte hörde nåt, så förutsatte jag att det var som tidigare och att jag skulle ta samma dos. Det visade sig nu när den här nya läkaren tittade i min journal, att värdet var jättelågt, och hade varit så vid de sista provtillfällena. Även om jag varit på återbesök, så har jag inte fått nåt besked om att ändra dosen, utan jag har kört på i gamla spår.

Nu fick jag svar på varför jag känt mig så vissen. Jag har frusit sommar som vinter, hur mycket jag än byltat på mig, känt mig helt orkeslös vissa dagar och yr och svårt att hålla balansen. Allt detta hängde visst samman med mitt låga ämnesomsättningsvärde.

Även om det tar tid att bli av med de här symtomen trots ökning av medicindosen, och att jag fortfarande inte vet vad det magonda beror på, så känner jag mig lite piggare. Tänk vad vänlighet och omtanke kan göra!

J.

Jag blev så glad att jag gick en fotorunda i trädgården. Vårt plommonträd blommar för fullt nu. Det är Victoriaplommon så jag kan inta smaka dem förrän i augusti, men den som väntar på nåt gott.....

Jag har en del perenner som jag tänkt flytta till andra platser, men det är inte riktigt läge att göra det nu när de blommar så fint.

Jag får ha lite tålamod och i stället passa på att njuta av dem nu. Penseérna i blomlådorna blommar fortfarande rikligt, så de får också stå kvar på sin plats ett tag till.

Detta är jag

Jag fick en utmaning av Maria, att jag skulle skriva 8 saker som jag är bra på. Det var inte lätt, kan jag tala om. Inte för att jag är så himla bra så det finns alldeles för mycket att välja mellan, utan mer att komma på åtta olika saker. I regel går ju det här braiga in i vart annat. Jag tror ändå jag fått ihop 8 lite olika saker, men en del grejer hade jag nog önskat att jag inte var så bra på.

1.  Jag är bra på att gömma saker......för mig själv alltså. Pengar, nycklar och glasögon är ständigt i      
     farozonen.

2.  Jag är bra på att argumentera.......jag brukar lyckas få igenom mina förslag.

3.   Jag är bra på att möblera om.......alldeles för bra enligt min man.

4.  Jag är en bra mormor.......det tycker i varje fall Rasmus, och jag har inte hört några klagomål från
     Zoé än.

5.  Jag är bra på att samla på saker.......antagligen en arbetsskada från Fritidstiden. Allt går ju att
     använda när man pysslar.

6.  Jag är bra på att improvisera......tycker det är kul när inte allt går på räls utan man får använda sin
     fantasi i stället.

7.  Jag är bra på att hålla löften.......har jag lovat en sak, så håller jag fast vid det.

8.  Jag är bra på att storstäda........det är den enda städning jag gillar. Avskyr veckostädning, som ändå
     inte märks. Tacka vet jag när man vänt ut och in på hela huset. Då märks det att man varit i farten.


Jag vet inte om ni blivit så mycket klokare på mig nu. Jag väljer inte ut åtta stycken som jag skickar den här utmaningen till, utan jag ser gärna att ni som vill skriver åtta eller fler saker som ni anser att ni är bra på. Alla är ju bra på nåt.