lördag 10 juli 2010

Brevduvor och GPS


Vad är det egentligen som gör att man lätt hittar till olika platser? En del människor åker till en ny plats, som de aldrig varit på tidigare, och sen kan de hitta dit igen så länge de lever. Sån är inte jag. Jag måste ha en mycket detaljerad beskrivning på vilka vägar jag ska köra på, när jag ska svänga osv. Förr hade jag alltid en bilkarta med mig ifall jag skulle tvingas köra ensam. Hade jag sällskap med mig i bilen, fick den personen alltid agera kartläsare. Då kunde jag lägga över ansvaret på honom eller henne. Det bästa var ju om man fick nån med sig som hade lokalsinne. Det är något som jag saknar totalt.

I takt med att utvecklingen gick framåt, så övergav jag bilkartan och använde Eniros vägbeskrivningar i stället. Där fick jag veta exakt när jag skulle svänga, hur långt jag behövde köra osv. Men det räckte ändå inte riktigt till. Min hjärna kan inte vända på en vägbeskrivning, så jag var lika vilsen när jag skulle hem. Det slutade med att jag fick skriva ut en färdplan för hemresan också. Vad det gick åt papper!!!!! Numera har jag full koll på allt och kan köra vart som helst och hitta hem igen. Jag har nämligen en GPS!

Min man tävlar sedan snart 40 år tillbaka med brevduvor. Han har byggt ett duvslag åt dem i trädgården. När de släpps ut för sin dagliga flygträning så kommer de i samlad trupp (flock) och gör djupdykningar ner i trädgården. Jag försöker hålla mig undan då, för jag känner mig lite som tjejen i Hitchcock-filmen Fåglarna. Ända sedan jag såg den filmen har jag haft fågelfobi. Minsta lilla "pjodd" som flyger för nära kan få mig ur balans. Fast en gång agerade jag som en riktig hjältinna. Jag satt vid min dator när jag plötsligt hörde en duns mot fönsterrutan. När jag tittade ut såg jag att en sparvhök fått tag på en av duvorna och satt klorna i ryggen på den. Utan att tänka for jag ut och hittade dem i källarnedgången. Där satt sparvhöken och glodde på mig med sin mordiska blick. Men han var kanske lika rädd som jag? Åtminstone försökte jag inbilla mig det. Jag slog armarna runt huvudet, blundade och började gå ner för källartrappan. När jag tagit några steg hörde jag nåt som svischade förbi mitt huvud. SPARVHÖKEN! Kvar nere i källaren satt en förskräckt duva och halvvägs ner i trappan stod jag ......lika förskräckt. Men jag hade räddat livet på duvan. Jag tycker jag borde fått medalj.

Trots min heroiska insats så betyder det inte att jag gillar duvor. Kan det vara så att jag är avundsjuk på dem för att de har ett sånt otroligt bra lokalsinne? Bara för att man är gift behöver man ju inte ha samma intressen. Jag gillar inredning (möblera om) och min man gillar utredning (trädgårdsskötsel). En oslagbar kombination när man bor i villa.

fredag 9 juli 2010

Pengar, pengar, pengar


För en del år sedan prenumererade jag på månadslotter från två olika lotterier. Jag vann otroligt många gånger. Mest var det småvinster naturligtvis, men en gång vann jag en resa för 5000 kr. Tyvärr hade jag ingen möjlighet att utnyttja presentkortet, så jag satte in en annons på Tradera. Där blev den såld på 10 röda sekunder. Synd jag inte hade fler resor att sälja, för efterfrågan var enorm. Sen helt plötsligt började vinsterna minska allt mer och mer, och då svalnade givetvis mitt intresse, så jag sa upp prenumerationen. För några veckor sen fick jag erbjudande om att köpa lotter igen, och jag tänkte, att jag ger det väl en chans. Lotterna kom för några dagar sedan. När jag kollade vinstplanen upptäckte jag att jag hade vunnit 400kr. Så nu är jag fast igen. Åtminstone så länge jag fortsätter att vinna.

Jag vill bli rik!!!! Tänk vilken frihet det innebär att aldrig behöva bekymra sig om sin ekonomi. Jag kan inte påminna mig att jag hört någon rik person säga, att han eller hon hellre skulle vilja vara fattig. De som säger att man inte blir lyckligare för att man har gott om pengar, är alltid de som inte själv har så mycket av den varan. Hur vet de då detta? Det är möjligt att man inte blir lyckligare för att man är rik, men jag tror inte man blir olyckligare heller. Det kan jag stå ut med.

Så jag fortsätter att hålla tummarna och hoppas på en HÖGVINST!!!!!

onsdag 7 juli 2010

Ojdå!


När jag skulle datera ett brev idag var jag tvungen att kontrollera i min kalender vilket datum det var............7 juli. Milda makter! Det betyder ju att vi hade bröllopsdag igår. MÄSSINGSBRÖLLOP! För exakt 42 år och 1 dag sedan bytte jag efternamn. Att min man glömmer bort den här dagen är inte så ovanligt, men jag brukar faktiskt ha lite bättre koll. Kan det vara så att nu när man kommit in i "passionsåldern" så är varje dag en dag värd att fira, och då funderar man inte så mycket på om det är bröllopsdag, födelsedag eller namnsdag. (Krystad ursäkt för tillfällig minnesförlust)

På tal om att fira. Idag är det Salomonöarnas nationaldag. GRATTIS!

tisdag 6 juli 2010

Renovering



Jag tittar ibland på ett TV-program från USA, där en familj får ett helt nytt hus. Det är inte frågan om en liten renovering utan hela huset rivs och byggs upp på nytt. Själva huset, inredningen och trädgården fixas på en vecka. Familjen det handlar om får åka iväg på semester. De familjer som väljs ut har verkligen förtjänat den här hjälpen. Det kan ibland vara någon som tagit hand om en massa barn, råkat ut för svåra olyckor eller liknande. TV-teamet har otroligt många hantverkare och inredningsproffs till sin hjälp. Hade det inte varit för den gapige programledaren, så hade jag gärna följt programmet varje gång.

Vi ska också börja renovera här hemma. Men det blir mer i Ernst Kirschteiger-stilen; lugnt och sansat. Glasmästaren var här igår och tog mått på fönstren. Vi måste byta ut 4 stora fönster (från golv till tak) och 2 altandörrsfönster. Det är sådana där som inte går att öppna, och nu börjar de bli gråaktiga emellan rutorna. Ser ut som nån slags Londondimma.

När det nu kommer nya fönster drar det med sig så mycket annat. Som en ommöblering t.ex. Jag ÄLSKAR att möblera om...ofta! Eftersom det bara är jag här hemma som har den vurmen, så har jag fått komma på lite nya knep. Jag lyfter upp möbeln i ena ändan och sparkar in en filt, sen gör jag likadant vid andra sidan. Då glider möbeln hur lätt som helst på golvet. Ingenting är omöjligt! Det omöjliga tar bara lite längre tid.

När jag ändå är i renoveringstagen, tänkte jag att jag själv också skulle få en uppfräschning. Så nu ska jag bege mig till frissan och få håret klippt och färgat. Blir nog brunt med röda slingor.

söndag 4 juli 2010

4:e juli


Idag är det USA:s nationaldag. Eftersom min son bor i USA, tycker jag att det nästan är en nödvändighet att jag också firar den dagen. Den 23:e juni var det Luxemburgs nationaldag och jag måste naturligtvis vara solidarisk med min dotter också. Varje land har så många olika helgdagar. Det skulle vara kul att veta hur många vardagar det blev kvar på ett år om man räknade bort alla länders helgdagar. Ännu en sak att sortera in i gruppen onödigt vetande.

Apropå fotboll som nu visas på TV i tid och otid så hörde jag en kul historia. En man skulle tvätta en T-shirt och frågade sin fru:" Vilket program ska jag använda?"
-"Det beror på vad det står på tröjan", svarade frun.
-"Manchester United".

Jag har inget mer att tillägga.

Hej svejs!



Jag förutsätter att ni märkt namnändringen på min blogg. På förmiddagen gjorde jag en liten omändring i den. Ombyte förnöjer! Jag tyckte det lät så mesigt och fantasilöst med Gunnels blogg, och eftersom jag är en stor beundrare av Golden Girls så snodde jag rubriken därifrån. Golden Girls hörs egentligen bättre än Pantertanter, men nu har ju serien översatts till det och då är det bara att hänga på. Min baktanke var att jag kan var lite spydigare när jag gömmer mig bakom pseudonymen Pantertanten. Kärringen mot strömmen kunde klart också varit ett alternativ.

Tiden bara rusar iväg när man sitter vid datorn. Det är redan eftermiddag och jag har glömt bort att äta lunch. Hurra! Datorn är den nya bantningsmetoden. Viktväktarna släng er i väggen!

torsdag 1 juli 2010

Öresundsbron 10 år



Denna omdiskuterade bro invigdes idag för 10 år sen. I dagens läge tror jag inte bron har lika många motståndare som innan den byggdes. Ska man bara åka till Köpenhamn föredrar jag färja och tåg, för det blir betydligt billigare. Men ska man däremot vidare in i Danmark och ev längre ner i Europa så är bron absolut det bästa alternativet. Med ett Bropass på vindrutan är det bara att köra utan några uppehåll.

När det först började diskuteras om en bro mellan Danmark och Sverige tyckte nog de flesta att Helsingborg-Helsingör var den givna placeringen. Men det är faktiskt väldigt bekvämt att åka med färjan, och snabbt går det också. Turerna är så pass många att de säkerligen passar för alla, oberoende av vad man tänkt göra i Danmark.

Nu har diskussionerna om en bro mellan Helsingborg-Helsingör tagit fart på nytt. Jag läste om ett väldigt kul förslag idag. Den skulle inte bara vara till för tåg och biltrafik utan den skulle påminna om Ponte Vecchio, en medeltidsbro i Florens. På den bron finns det affärer placerade. Idag är det visst mest guldsmedsaffärer, men längre tillbaka i tiden fanns även fiskhandel, slaktare osv där.

Den här nya "Ponte Öresund" skulle ha affärer givetvis men också restauranger. Jag tycker det låter spännande. Då kunde man börja promenera från Helsingborg och handla lite småsaker på vägen. Tobaksaffärerna får ju då vara placerade på Sverige-sidan. När man kommit halvvägs och nått danska sjögränsen börjar pubar och restauranger dyka upp. Härligt!!!! Det kan vara skönt att efter fullbordad shopping gå in nånstans och bara ta ett glas öl eller vin, eller kanske äta en bit mat. När man kommer fram till Helsingör är antagligen pengarna slut. Men strunt samma! Den svenska kronkursen är ändå så dålig. Sen får det nog bli tåg tillbaka till Helsingborg.