torsdag 23 januari 2025

I Trollskogen

Det är längesen jag fick samtal från säljare nu, vilket jag inte saknar. Så fort jag ser ett jättelångt nummer i displayen blockerar jag det. Skräppost på datorn dyker tyvärr upp en hel del, men det är lätt åtgärdat. Häromdagen fick jag en underlig kommentar på min blogg. Jag råkade själv ut för nåt liknande för många år sedan och då skrev jag inlägget som följer efter kommentarerna.

  1. Snäälla,var vänlig att inte kommentera hos mammselen.
    Mvh,dotter

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du vill inte veta

      Radera
    2. Jo, det vill jag, och jag tänker fortsätta kommentera hos Mammsellen eftersom jag gillar hennes blogg.

                                     

Jag började blogga för lite mer än två år sedan. Till en början var det bara min familj och mina arbetskompisar som läste den, men med tiden har den skaran utökats rejält. Jag tycker det är jättekul att skriva om lite av varje, som händer här kring mig. Min humor är åt det sjuka hållet, men jag hoppas verkligen att ingen har tagit illa upp nån gång. Det har aldrig varit min mening. Jag försöker skriva så ingen ska känna sig sårad.

Jag har kommit i kontakt med otroligt många trevliga personer tack vare bloggen. Det konstiga är att efter en tid känns det som man är gamla bekanta....även om vi aldrig träffats på riktigt. Jag läser många bloggar och kommenterar när jag tycker jag har nåt att tillföra det som står i inlägget. I annat fall låter jag bli. Därför händer det ibland att jag bara läser och inte skriver något. Det betyder inte att inlägget var tråkigt, utan bara att jag inte visste vad jag skulle skriva. Nån gång kanske jag bara skriver en liten hälsning, men det ska kännas att det kommer från hjärtat då, annars är det bara falskt.

Samma händer i mina bloggar har jag märkt. Om jag räknar antalet kommentarer per dag och jämför med de som besökt min blogg, så stämmer det aldrig. Det finns helt klart många som läser min blogg utan att kommentera en endaste gång, och jag tycker det är helt i sin ordning. Det är inget tvång att kommentera. Då blir det så konstlat, tycker jag.

Detta är ju mina åsikter om bloggandet, men jag har förstått att det inte gäller för alla. En bloggare har retat upp sig rejält på mig. Först blev jag uppläxad för att jag inte kommenterade ofta nog, och det verkade som det var väldigt viktigt vem som hade kommenterat senast. Sånt har jag aldrig hållit koll på. Det händer att någon skriver i min blogg flera gånger innan jag skriver nåt tillbaka. Det finns också de bloggar där jag skriver kanske en gång och aldrig mer. Det ska väl ändå vara frivilligt om man vill sända ett meddelande? Det är ju inget jobb man har. Jag fick så nog av alla måsten under tiden jag jobbade, så när jag nu är Lyxlirare så tar jag mig vilka friheter som helst.

Jag fick en trist kommentar av den här bloggaren, som jag plockade bort. Därefter klickade jag i så jag måste godkänna alla kommentarer innan de kommer in på bloggen (ifall ni undrar varför det har blivit lite annorlunda). Då fick jag följande kommentar:


"Tack för att mina kommentarer raderas hos dig.
Har förstått att du går i samma fotspår som vissa andra Och jag saknar dej inte "

Eftersom jag lagt till kommentarsgranskning, så hamnade den ju i min inbox. Jag valde att inte publicera den, för jag tyckte inte det var nåt intressant för de som följer min blogg att läsa. Tyvärr retade det upp den här personen ännu mer, och lite senare kom nästa "trevliga" kommentar:

"Knäppkärringar som raderar kommentarer hela tiden är inte värda att kommentera hos. Ha det bra i din lilla värld" 

Ja, vad ska man säga? Jag väljer att bara skratta åt alltihop och lägger det bakom mig. Jag kommer att skriva i min blogg det jag känner för att skriva om just nu och kommentera i andras bloggar om jag tycker jag har nåt av värde att skriva där. Bloggen har jag för att det är kul, så jag tänker inte slösa energi på att bry mig om sådana här påhopp.

Jag såg att det var 13 år sedan detta hände, och jag har varit förskonad från liknande saker sen dess. Det var flera bloggare som drabbades av hennes skrivariver. Jag lyckades ta reda på hennes riktiga namn och adress, men helt plötsligt försvann hon från bloggvärlden. Om hon blev portad av Blogger eller anmäld på annat sätt vet jag inte. Det finns smarta personer som kan leta upp det mesta på nätet, så de där anonyma trollen är egentligen inte så anonyma som de tror. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar