tisdag 4 juni 2024

Irriterande


 I lördags bestämde jag mig för att ta en liten promenad i centrum. Vädret var perfekt och det är mysigt att bara strosa runt. Jag fick syn på en väldigt snygg långskjorta i ett skyltfönster och naturligtvis måste jag gå in och prova den. Det stod att det var En storlek, eller One size, som det heter på svenska. Då borde den ju passa mig...... men det gjorde den inte. Ärmarna var så smala så det kändes som att ha strumpor på armarna. Jag har inga armmuskler att skryta med så jag undrar hur tillverkaren tänkt när de klippte till de ärmarna. 

Det blev en billig runda. Det enda som följde med hem var ett paket tuggummi. När jag kom in i entrén tryckte jag på hissknappen. Ingenting hände. Jag tryckte några gånger till med samma resultat. Eftersom jag hade rollatorn med mig var jag inte så sugen på att ta trapporna upp till tredje våningen, men hissen var tjurig och vägrade att röra på sig så hade jag inget val. Tack och lov väger inte min rollator många kilo, så jag fällde ihop den och höll den med ena handen medan jag krampaktigt höll mig fast i trappräcket med den andra. 

När jag kom upp på första våningen tryckte jag på hissknappen igen i hopp om att allt nu var ok. Vilken optimist jag är! Det blev till att knalla upp ännu en våning och trycka på hissknappen där....med samma nedslående resultat. Det vete fåglarna var hissen höll hus, för när jag kikade in genom fönstret så var det helt svart. 


Jag gick uppför de sista trapporna och pustade ut. Äntligen framme!

På kvällen var jag bjuden på middag hos Ulrika och det retade mig lite att behöva missa det, men jag kände att min ork inte var av den storleken att jag klarade av trappgång med rollatorlyft två gånger till samma kväll. Bo är omtänksam så han kom och bar min följeslagare. Jag behövde bara tänka på mig själv. Dessutom ringde han till Securitas som lovade komma och rätta till felet så fort de kunde. Efter middagen fick jag sällskap hem ifall hissen fortfarande strulade...och det gjorde den. 

Senare spå kvällen gick jag ut i trappuppgången och tryckte på hissen och nu gick den igång som vanligt. Skönt! Ordningen återställd. 

24 kommentarer:

  1. Vilket träningspass. Men du nästa gång det strular så ringer du på, på första våningen och ber om hjälp med att bära. Du måste väl ha någen vänlig granne? Nu ska jag gå ut och fortsätta klippa färdigt häcken. Ha en fin tisdag =) ps dagens kläder är knepiga- hittar man något man gillar får man köpa flera uppsättningar. ( En sak till, jo jag har många pionsorter- säkert över 40, kanske närmare 50, men något ska man ju samla på)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är bara äldre personer som bor i min trappuppgång, så jag får bara hoppas på att hissen inte strular fler gånger. Dagens klädstorlekar passar dåligt in på normala figurer, trycker jag.

      Radera
  2. Är man beroende av en hiss så är det ett aber när den inte fungerar. Att bära rollatorn upp och ner kändes som ett mastigt alternativ. Tur att du kom hem ganska så tomhänt.
    Smala ärmar är inte helt ovanligt har jag noterat så där är ett feltänk.

    Kram och god tisdag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har också upptäckt att det är när det gäller ärmarna som det dras in på tyget. Verkligen feltänkt.

      Radera
  3. När hissen strejkar kan det bli besvärligt att bo högre upp än första våningen. Så skönt att den lagades ganska snabbt.
    Men annars är det toppen att bo ett par våningar upp.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag valde att bo lite högre upp, men räknade klart med att hissen alltid fungerade.

      Radera
  4. Det var inget dåligt träningspass och jag har svårt att tro att jag hade klarat det. Tre trappor med en rollator i ena handen. Bra jobbat skulle jag vilja säga! Tur att du fick hjälp sen och att hissen fungerar nu.
    Kram, Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är inget träningspass som jag vill göra om så ofta.

      Radera
  5. Aj, aj ... en strejkande hiss när man har rollator är inte bra. Tur att servicen var så pass bra att felet åtgärdades relativt snabbt ändå.

    Trist att inte "one size" fungerade när du hittade en snygg långskjorta. Men kanske tur att det bara blev ett paket tuggummi som fick följa med hem i och med att hissen inte fungerade ... för att nu se det positiva i det hela.

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha! Du har rätt. Man måste se det positiva.

      Radera
  6. Nöden har ingen lag! Och du fixade! Schysst granne. Fast det är klart... hissen SKA funka. Kram//Anna-Lena

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bo, min svärson, är mycket omtänksam.

      Radera
  7. Hissar är som datorer - de SKA bara funka. Basta. Vi har två hissar i mitt hus, och de har också krånglat i några månader - till och från. Och en krånglande hiss vill jag heller inte ta. Jag menar om den stannar och jag är inne i "buren"...
    Men så bra att det ordnade sig för dig!

    Fråga: Vad har du för rollator? Jag menar de flesta rollatorer jag har sett ser inte ut som om jag skulle vilja bära dom direkt. Har du ett speciellt "lättviktsmärke" eller?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min man fik långa en rollator från kommunen och den vägde multum. Det var därför jag själv sökte efter en annan modell. Precis som dagens resväskor så tillverkas även en del rollatorer i lättare material. Min är från Norge och väger knappt 7kg.

      Radera
  8. Hissar ska ju bara fungera! Liksom allt annat! Vilket kraftprov att även bära upp rullatorn. Man har ju nog med sig själv.
    När jag för 38 år sedan flyttade in i min lägenhet tre trappor upp (utan hiss!) så var inte trapporna något större problem. Annat än när man handlat mat eller annat tungt. Nu, nästan 40 år senare, och med ett uschligt hjärta, har trapporna blivit jobbiga. En (fungerande!) hiss vore en dröm.
    Ha det gott! Speciellt när du ska ta hissen! ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hissar måste fungera, så är det bara.

      Radera
  9. Så trist att hissen inte fungerade, jobbigt. Men vilken tur att du har Bo.
    Det där med en storlek är ju helt knasigt. För en storlek passar ju inte alla, det hade varit bättre om det fått heta M-på bägge håll.
    Ha en fin dag! Kram Lisa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag begriper mig inte på dagens klädstorlekar. Tillverkarna måste helt glömt bort min storlek.

      Radera
  10. "One size" passar konstigt nog aldrig mig heller, mystiskt detta.
    Inte ofta hissen är ur funktion här som tur är men när den väl går sönder så är jag oftast döende när jag kommer upp till min våning...hujeda mej.

    Ha nu en fin kväll. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har fått svart på vitt nu att jag måste förbättra min kondis.

      Radera
  11. Vad synd att skjortan inte passade det är ju alltid Kul att fynda något nytt men det kanske blev en trevlig vända ändå..
    Strongt gjort av dig att ta dig upp med rollator jag har vägrat att ta trapporna här ibland jag bor på sju trappor men står hissen så har man inget val..vi har en liten fördel vi har två hissar.. men vid elavbrott så står ju båda..
    Ha en fin nationaldag och helg nu kram Nicki..🤗☀️👍♥️

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det lär vara bra att gå i trappor, men ibland måste man få vara lite bekväm-

      Radera
  12. Bedrövligt när detta händer. Men ibland rår en inte över det tekniska. Så fint att du fick hjälp att ta dig till Ulrika och hem igen och att hissen åter var ok.
    Vad gäller " en storlek" så kan en undra. Har också råkat ut för att dessa plagg inte alls passar.
    Kram!
    (Vill också nu passa på att berätta att jag den 2/6 skrev mitt sista blogginlägg. Har ju haft paus i drygt ett år. Hade fattat det som att inläggen skulle finnas kvar på nätet men så var inte fallet utan nu är allt tyvärr borta.. Men visst kommer jag att besöka både dig och mina andra bloggvänner lite nu och då. )

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, vilken otur! Jag tycker det är trist att inte få läsa fler nya inlägg från dig, men förstår att ibland blir det en förändring. Jag hade ändå hoppats på att kunna gå in på din gamla blogg, men nu ser jag att det går inte. Dubbel otur!

      Radera