Dubbel glädje

Jag gillar gamla, antika saker. Det är roligt att gå på auktioner och se vad som finns, men hittills har jag aldrig köpt något. De gamla saker jag har här hemma är sådant vi ärvt efter våra släktingar. För det mest är det mindre saker som vävnader t.ex. eller skyttlar och garnvindor. Det mesta har jag delat ut till barnen, för det finns ingen anledning att jag ska ha sådant liggande och bara ta ta plats. Jag försöker så mycket det går att blanda gammalt och nytt  i inredningen. En del saker som jag är extra rädd om ligger i ett vitrinskåp som "tittgodis".

Ett gammalt skåp som Görans morföräldrar haft i sitt hem står nu hos oss. I december ockuperas det av en massa änglar. I underskåpet förvara jag väskor och bakom de små vitrindörrarna gömmer sig mina smycken.

I klädkammaren har den här gamla kistan stått sen vi flyttade hit. Där har jag förvarat extra täcken och kuddar. Nu kom jag på en bättre idé för den förvaringen och då behövdes inte kistan. Den tömdes och jag försökte baxa ut den ur det lilla rummet, men det var inte så lätt. Som tur var kom Bo och Rasmus hit och lyfte enkelt ut den därifrån. Ulrika har inte plats för den och inte Katarina heller. Att Peter skulle överta den var inte att tänka på, så Bo föreslog att jag skulle skänka bort den. Han satte in en annons på Facebook och efter en kvart fick han svar. Ett yngre par ville gärna ha den och de kom dagen efter och bar upp den från källaren. Tänk så bekvämt! Jag behövde inte lyfta ett finger för att bli av med möbeln. Vi har haft nytta av den i 50 år och jag hoppas att det här unga paret ska ha glädje av kistan minst lika länge. Själv är jag oerhört glad att allt löste sig så snabbt.