torsdag 17 september 2026

Flicka med pärlörhänge

Jag har alltid gillat örhängen. När jag började köpa den sortens smycken var det med clips, en anordning som påminde nästan om en tvättklämma fast mindre, som klämdes fast runt örsnibben. Det var rena tortyrredskapet. En del clips satt så hårt att man fick huvudvärk och bara längtade tills man kom hem och kunde ta av dem. Vill man vara fin får man lida pin, sägs det, och jag undrar om man då tänkte på gamla tiders örhängen. Efter ett antal år blev det mer modernt att göra ett litet hål i örsnibben och ha örhängen med stift. Jag hade en del modiga kompisar som själv gjorde hål med en stoppnål. Den gruppen hörde jag definitivt inte till. 

Det dröjd ganska många år innan jag fattat mod så jag kunde gå till en juvelerarbutik och få det fixat. Så mycket enklare det blev nu. Jag vet inte hur många par jag har, men det är en hel del, och jag köper fortfarande när jag ser några som jag känner kommer att passa perfekt till mina kläder. 

Den holländske 1600-talskonstnären Vermeer är världsberömd för sin målning Flicka med pärlörhänge. Det har skrivits en bok och även gjorts en film med samma titel. 

Även en del tecknade bilder med motivet har dykt upp.

Jag tycker förstås att jag har den värdefullaste Flickan med pärlörhänge.

14 kommentarer:

  1. Wow för de där högklackade modellerna på första bilden, så läckra prydnader! Gillar den tecknade bilden och originalet med. Du har din mest värdefulla och jag har min!
    Klipps testade jag med, det gick dåligt. Varje gång jag går in i en period med kortkort hår då örat syns tänker jag göra hål, men än har det inte blivit av. När jag blir långhårig tycker jag att det är onödigt att lägga ut pengar på det. Troligen dör jag utan hål att hänga örhängen i. Men det finns så många fina örhängen, tycker det är snyggt på andra.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns så många andra snygga smycken än örhängen, men de är väldigt praktiska, för de är inte i vägen när man ska göra något som vad halsband och armband ibland kan vara.

      Radera
  2. Fin flicka ...
    Kommer ihåg chipsen. Fy tusan så ont de gjorde.
    Tror stt jag var tolv då jag fick göra hål i öronen. Kostade 12.50. Jag tjänade pengarna genom att bära i ved från vedhögen till vedförrådet under ladugårdens hölada. Tio öre korgen. 125 korgar Var ett bra första sommarjobb...eller var det utnyttjande av underårig arbetskraft?
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mitt första jobb var som barnflicka. Jag ringde på hos familjer med småbarn efter skolan och bad att få gå ut med deras barn. Jag tyckte det kändes som lyx att få betalt för något som jag tyckte var så kul.

      Radera
  3. Även om tavlan är mycket vacker så har du en som är mer värdefull <3 Vi talade just om örhängen i tisdags när lilla S och lilla I var här. De ska få ta hål i öronen båda två och det ska göras före höstlovet. Jag berättade för dem att när jag var 10 år cyklade jag och en kompis från vår sommarstuga till Trelleborg och där tog jag hål i öronen. Min mamma var emot det så det skedde utan hennes vetskap. När jag kom hem tog både mamma och pappa det med ro. Flickorna blev mycket imponerade av mitt tilltag.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker nog också det var modigt gjort av dig. Jag, min fegis var vuxen innan jag kom till skott.

      Radera
  4. När jag var i 15-årsåldern fick jag gå till vår distriktsläkare och göra hål i öronen, jag hade fått ett par pärlörhängen i årsdagspresent och dem ville jag ju använda. Någon salong som gjorde sådana "operationer" fanns inte i Klintehamn, men vi hade ju dr Fellström och han var en fena på att göra hål!
    Ha en fin torsdag!
    Kram, Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det måste väl nästan vara säkrare att få gjort det hos en läkare.

      Radera
  5. Jag tror jag fyllde 40 när jag fick öronhåltagning + ett par örhängen av mina syskon. Det var nog tur för annars skulle det aldrig ha skett.
    Jag kunde använda de där örhängena en liten tid, men så fick jag någon slags infektion på ena sidan, och var tvungen att avstå från mina örhängen. Sedan växte ena hålet ihop på något sätt... och därefter ligger mina öronsmycken bara i en låda.
    Saknar dem inte alls.
    Nää, jag är ingen pantertant, som du är.


    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag fick också infektion, men lyckades häva den. Det är bara bar att vi inte alla är lika, tycker jag.

      Radera
  6. Fina örhängen på den vackra tjejen. Och vilket läckert smyckeskrin du har.
    Jag har hål, men har sällan örhängen i- det går lite i vågor. Men jag använder bara titan eller guld.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Örhänge är nog det smycke jag använder mest.

      Radera
  7. Min mamma ärvde gamla (1800-talet) vackra guldörhängen (för hål i öronen) efter sin mormor och jag kulle jag få dem om jag gjorde hål i öronen. (Mamma hade inte det.) Jag var länge tveksam men i 30-årsåldern tog min bästa väninna och jag mod till oss och följdes åt till stans största guldsmedsaffär och fick det gjort. Inte många gånger som jag använt de gamla örhängena (av rädsla att tappa/skada dem). Nu har en brorsdotter fått dem. Själv är jag trogen mina guldcreoler. (Äkta vara bara för att inte riskera allergier.)
    Kram från norr!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så kul med så gamla ärvda örhängen. Vilken skatt!

      Radera