tisdag 30 augusti 2022

Hej igen!



Tusen tack för alla omtänksamma kommentarer, sms, mail, peppande telefonsamtal och paket under min bloggpaus. Det har gjort mig mig väldigt glad. Det är längesen jag gjorde en uppdatering här på bloggen. Jag har inte mått särskilt bra en längre tid. För det mesta tycker jag det går att hitta ljuspunkter överallt och lite humor räddar det mesta, men jag har inte lyckats få fram den känslan riktigt. Det jobbigaste har nog ändå varit att jag varit så enormt trött. Det spelade ingen roll hur mycket jag sov.....jag var lika trött ändå. Till sist vågade jag knappast lägga mig en stund på dagen för att vila utan att först sätta alarm på mobilen, så inte hela dagen försvann till ingen nytta.


Det har varit några tuffa år och jag har i och för sig känt mig trött och lite underlig ganska länge och märkt av att jag klarade av stress sämre. Att ha många bollar i luften har tidigare varit min melodi, för det blir mindre långtråkigt. Förr inbillade jag mig att jag var en i gänget runt Stålmannen, men det blev jag varse nu att det stämde inte. Jag är ingen Superkvinna......jag är bara en gammal vanlig Pantertant. Att jag är förvirrad och glömsk har jag accepterat som att det är sån jag är och inte mycket att göra åt. Men jag blev faktiskt skraj en dag när jag stod och letade efter en sak i en låda. Jag rotade och rotade och helt plötsligt kom jag på:"Vad är det jag letar efter egentligen?" Det var givetvis ingen mening att fortsätta. Jag har fortfarande inte kommit på vad det var jag skulle ha tag på. Då kan det inte ha varit så viktigt tröstar jag mig med, men jag fick mig en liten tankeställare. Det vore kanske idé att dra ner på takten lite? 

Att Göran blev sämre och måste läggas in på lasarettet igen gjorde naturligtvis inte tillvaron ljusare. Jag blir helt handlingsförlamad i sådana situationer. Denna gången fick jag åtminstone komma in och hälsa på, så det gjorde jag varje dag. Tyvärr känns det inte tryggt att vara inlagd på sjukhus. Jag skickade med en medicinlista som jag alltid gör, men trots det struntade de i att ge Göran ett par sorters medicin som han måste ta dagligen, precis som förra gången han var inlagd. När jag frågade varför kunde de inte svara på det. Hur svårt kan det vara att läsa innantill? Om det var något oklart hade det ju gått att ringa mig.

Jag har lagt alla måsten på hyllan och gör bara det som är absolut livsviktigt...resten får vänta till en annan dag. Jag älskar att skriva lappar och anteckna allt jag planerar att göra. Det kan givetvis vara ett stressmoment i sig. Hade jag varit smart kunde jag skrivit in VILA som en punkt på listan med jämna mellanrum, men jag känner mig själv ganska bra och vet att jag inte gör uppgifterna i turordning. Jag insåg dock att en del saker var jag tvungen att sätta på väntelistan. Bloggen hamnade tyvärr i den kategorin. Trist! Jag älskar att skriva och läsa andras bloggar. Till det fodras förstås en hel del tid och fantasin var inte heller på topp. Ibland kändes det som om jag hade sirap i hjärnan. Det fanns något där men inget som gick att tänka med. Mitt närminne levde verkligen upp till att vara nära i tiden. Efter ca 10 minuter var allt som hänt bortblåst. Minsta motgång kändes som om världens undergång var nära. Då är det en fördel att var gift med en man som inte stressar upp sig i onödan. Det tog udden av den värsta hispigheten hos mig.

Humör och energi har åkt upp och ner som en jojo, och när det varit en bra dag har jag snabbt som ögat gjort något som jag tyckte var skoj. Det gäller att ta vara på alla tillfällen. Efter en sådan dag känns livet värt att leva igen. Det är precis som med en bil. För att kunna köra vidare måste man tanka energi. Så småningom ska jag nog vara mig själv igen. Det är jag helt övertygad om. Bloggvärlden är fantastisk. Här har jag blivit bekant med en person som Anne på Grönkulla kallade för "kindred spirit".....själsfrände..... nämligen Tove i Karlstad. Hon har under lång tid när jag tyckt att allt varit nattsvart peppat mig. Det har varit en ovärderlig hjälp. Att ha  en sådan vän är guld värt. Tusen tack, Tove!

42 kommentarer:

  1. Gunnel! Om du visste så mycket jag har tänkt på dig under tiden som vi inte har haft kontakt. Du tittade in till mig och visade att du levde och det är jag tacksam för. Alla mina tidigare kontakter jag hade via mejl osv har jag inte längre i och med att min mailadress avslutades (inte på grund av mig utan på grund av det åländska domän jag hade, de slängde helt enkelt ut mig när jag inte bodde på Åland längre. Så kan man också göra) och jag skaffade en ny mejladress. Men då hade jag inget kvar av det gamla tyvärr. Har tänkt ta kontakt med Tove om din adress men det har bara blivit tänka. Så jag är väldigt, väldigt glad för att du visar dig här igen och jag får veta lite grann orsaken till varför du inte har varit synlig.
    Jag har full förståelse för att bloggen fick stå på sidan om när du har haft det jobbigt och har varit tvingad till att prioritera. Härligt att du har haft Tove vid din sida!
    Välkommen tillbaka i den mån du känner för att vara på bloggen igen.
    En varm glad kram från
    Karin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Karin! Det känns riktigt bra att vara tillbaka. Jag har verkligen saknat bloggandet. Nu har jag massor att läsa ikapp hos alla vänner, men det är bara trevligt.

      Radera
  2. Å vad jag blev glad av att se ett nytt inlägg hos dig. Har saknat dig.
    Hoppas att både du och Göran mår bättre nu.
    Då jag ligger på lasarettet har jag alltid med mig min egna dosett. På så vis så tar jag mina mediciner som jag brukar, och så har jag några tabletter som lasarettet inte ha i sitt medicinskåp, lustigt kan man tycka. Jag kan även ta värktabletter vid behov.
    Många varma Välkommen tillbaka kramar ifrån Lisa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Göran har en dosett men eftersom den bara räcker för en vecka så blev det lite problem. Det bästa är att var hemma där allt går som smort utan en massa väntetider.

      Radera
  3. Jag har saknat dig! Jag tror att vi alla har "trilla ner i det mörka hålet" ån gång Bra att du har kravlat dig upp. Sjukvården är inte helt Ok idag! ..
    Välkommen tillbaka.!!
    Ha en bra dag!
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Yvonne! Det är riktigt kul att var igång med bloggen igen.

      Radera
  4. Så glad jag blev över ett livstecken från dig! Jag har tittat in regelbundet hos dig och väntat på något nytt men icke. Även om man inte träffats IRL så känner man varandra ändå på något vis och undrar hur allt är. Förstår mer än väl att makens sjukhusvistelse och ditt mående har gjort att bloggen fått stå tillbaka. Det finns en gräns för mad man orkar och då måste man prioritera rätt. Hoppas att ni båda mår bättre nu och att det ska gå på rätt håll för er båda.

    Varma kramar <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Just nu känns allt riktigt bra och det är bara att njuta av det.

      Radera
  5. Så glad jag blev över att läsa ett inlägg från dig ❤️
    Inte lätt att tappa energi och välja vad att göra.
    Sen jag fick Covid-19 i mars har jag varit tröttmössa, så det vet jag hur det känns.
    Krya på dej och varm kram🥰

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Gerd! Tröttheten är irriterande när det finns så mycket man vill göra.

      Radera
  6. Välkommen tillbaks. Nu hoppas jag att allt flyter på i lugn och ro igen. Lagom mycket bekymmer varvat med lagom mycket glädjeämnen. Nej förresten ... mycket mera glädjeämnen än bekymmer. / Anna-Lena

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Anna-Lena! Jag hoppas också på övervägande glädjeämnen i fortsättningen.

      Radera
  7. Så otroligt skönt att se ett inlägg från dig igen! Har allt funderat på hur det är och känt en viss oro. Det blir ju så i bloggvärlden. Jag vet annars hur det är, när man inte riktigt orkar så får ofta bloggen stå tillbaka. Jag har själv rätt långa uppehåll.
    Nu hoppas jag att ni båda kommer att må bättre och bättre!

    Varma kramar och välkommen tillbaka!
    /Anita

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Anita! Jag har själv längtat efter att börja blogga igen.

      Radera
  8. Så otroligt glad jag blir att se att du är ute i bloggvärlden igen. Har saknat dej så och funderat så på vad som kan ha hänt.
    Nu vet jag! Hoppas att du efter hand hittar tillbaka till dej själv igen! Att bli äldre, det är ingen hit, det märker vi nog alla. Men vi får vara glada så länge vi får vara med och kan ta del av det vardagliga. Stor kram! //Anna-Lena

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jag kommer säkert att bli som vanligt igen hoppas jag. Det har bara varit en riktigt tuff period.

      Radera
  9. Så fint att se att du är här igen! Ibland är livet inte riktigt så som man vill, och då är det bara att rätta sig efter det. Men huvudsaken är att man kan se sina begränsningar och att man lever efter det. Att blogga är en värld för sig det också, och t.o.m. den kan stressa en om man har mycket annat. Jag gjorde också ett uppehåll under några månader, men nu kommer vi igen Gunnel. Men i vår egen takt! Välkommen in i bloggvärlden igen, och var rädd om dig! Stor kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jo, jag har förstått det att jag måste dra ner på kraven. Ibland behövs det förståss att någon annan säger ifrån om det först.

      Radera
  10. Välkommen tillbaka till Blogglandia! Du är saknad ska de veta, men jag förstår mer än väl att du har behövt en paus. Hoppas att du orkar med oss ett tag i alla fall!
    Varm kram!
    /Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Ingrid! Det är uppiggande att skriva och läsa bloggar, så jag tycker det känns bara bra just nu.

      Radera
  11. Vad glad jag blir att du är tillbaka ♡ Men hälsan måste ju gå i första hand. Ta hand om dig nu och besök oss andra och blogga bara när DU har tid och lust, vi finns kvar. (Så lätt blir du inte av med oss.....) Önskar dig en fin eftermiddag, där du hinner stanna upp och andas. Du stämmer in på dagens ord i mon almanacka fr Herregud &Co, där läser jag: Jag har totalt glömt bort vad jag skulle göra! Då svarar den andra figuren: Lugn! Det är bara din hjärna som leker kurragömma med dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Haha! Jo, den där hjärnan kan ställa till problem ibland.

      Radera
  12. Stort välkommen tillbaka i bloggvärlden, man blev ju lite orolig faktisk som du ju förstått.
    Har ju kollat in varje dag i hopp om ett livstecken.
    Du har varit med om en hel del förstår jag, skönt att det är lite bättre nu.

    Ha det nu så jättefint, min fru hälsar också.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Ja, det har varit aningen för mycket negativa saker en längre tid, men nu hoppas jag det ska gå på rätt håll. Hälsa din fru.

      Radera
  13. Vilken trevlig överraskning att Pantertanten är tillbaka! Välkommen! Hoppas att ni båda nu har en lugn och, framför allt, lååång period framför er med bara ljusa, glada och trivsamma händelser. Var rädda om er och varandra!
    Kram från norr!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Annica! Vi tar det väldigt lugnt för tillfället. Det är ju ingen brådska.

      Radera
  14. Välkommen tillbaka! Jag har saknat dig jättemycket och blev glatt överraskad idag när du är här igen!
    Hoppas att du har återhämtat dig så att du orkar höra av dig lite då och då. Önskar dig allt gott!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jag mår betydligt bättre nu och räknar med att det ska fortsätta i samma stil.

      Radera
  15. Hipp hipp nu är du här igen; många glada kramar och själv tack för den fina vänskapen vi har!!

    SvaraRadera
  16. Vad svårt det var och skriva in adressen till min blogg dom tjatade bara om ogiltig webbadress konstigt.. Jag är i alla fall otroligt glad över att få se dig igen och jag hoppas verkligen att du och din Göran snart är bra igen ta det lugnt bara och stressa inte stor kram till dig.. Nucki..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Nicki! Jag försöker att inte stressa även om det inte är helt lätt alla gånger. Hopplöst om bloggen ska börja strula nu.

      Radera
  17. Välkommen tillbaka till Blogglandia! Ja, det var ju ingen rolig sommar för dig, speciellt inte med din man som fick läggas in på sjukhus. Men det verkar som att han är okej nu igen. Hoppas det verkligen.
    Att från ena till andra minuten/sekunden ha glömt vad man var på väg att göra är helt normalt i vår ålder. Grannen som är också i vår ålder kallar det för förvirring, jag kallar det för selektivt minne respektive Alzheimer Light...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Tryggt och höra att vi är många förvirrade själar. Antagligen stoppar man in för mycket information i hjärnan och då blir det kaos. Fast det kan bli ganska kul också ibland. Allt måste inte var så allvarligt och förnuftigt bara för att man är äldre,

      Radera
  18. Jag blev så glad när jag såg att du är tillbaka. Varmt välkommen! Jag har verkligen saknat dig och tänkt mycket på dig. Men det kan ju inte du veta. Och jag har i detta läge inte varit den bloggvän som jag önskat att jag var och hört av mig.
    Blir så glad när jag läser att Tove funnits där för dig och peppat dig.
    En svår sommar har u haft och väldigt trist med Göran som varit så dålig. Hoppas att han nu mår bättre och att du själv ska landa i att må bättre.
    Vram kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Ditte! Just nu känns allt riktigt bra och jag hoppas det fortsätter så. Det är jättekul att börja blogga igen. Jag har verkligen saknat kontakten med er alla.

      Radera
  19. Det är tufft när tröttheten tar över makten. Din speciella resa har jag gjort med lite andra ingredienser. Jag var också en i gänget runt Stålmannen.
    Blir både ledsen och sur när jag läser om G inläggning. Om inte en medskickad medicinlista fungerar så vet jag inte...
    Hoppas nu det blir en stabilare lägstanivå. Brukar funka som komplement att skratta åt sin egen glömska. Fast det händer att jag blir rädd för mig själv.
    Kram från Visby
    ps. Jag kan inte skriva namn och bloggadress. Då går det inte att skriva en kommentar. Därför valde jag detta sätt.

    SvaraRadera
  20. Jag är en riktig virrpotta men nu kan jag i varje fall se det humoristiska i det hela och det är jag tacksam för. Jag försöker verkligen vara lite mer förnuftig och allvarsam, men jag gissar att jag är ett hopplöst fall.

    SvaraRadera
  21. Ååh ... Så härligt med ett inlägg från dig! Har saknat dig mycket. Har ju haft ett jobbigt år jag också, så jag kan förstå en del av hur du känt dig. Hoppas orken och lusten till att blogga återkommer! Tove var hos mig för ett par veckor sedan ... hon har varit en väldigt bra vän under min svåra tid och givit även mig sitt stöd när jag haft det jobbigt.
    Varma kramar till dig Gunnel!

    SvaraRadera