tisdag 25 januari 2022

Spara och Slösa

När jag gick i skolan var fredagen alltid "spardag". Då tog läraren fram en stor låda med fack där det stod ett nummer framför en liten springa. Varje elev fick sig tilldelat ett nummer och sen var det meningen att vi skulle gå fram till katedern och lägga i en slant eller två och vid skolårets slut tömdes facken och pengarna sattes in på banken. Det låter som detta var för hundra år sedan. Något sådant skulle aldrig få förekomma idag. Tänk så hemskt för de elever som aldrig hade några pengar med sig till skolan, för att föräldrarna inte hade råd. Detta var verkligen att peka ut de som hade det knapert. Det måste väl vara upp till varje familj att själv få bestämma om och hur mycket man vill att barnen ska spara. Det här gammaldags sättet andas lite förmyndarskap. 

Vad jag däremot tyckte var kul var när Lyckoslanten delades ut. Den tidningen fick alla elever och det jag minns mest från den tidningen är serien om Spara och Slösa. I stället för att låta eleverna spara pengar i skolan tycker jag det hade varit bättre att prata lite allmänt om ekonomi och ge lite tips på vad man kunde göra för att vara ekonomisk. 


När jag gick på läroverket hade jag en textillärare som hade många bra idéer om återbruk av kläder. Det var fortfarande inte riktigt "fint" att sy om gammalt. Det gjordes endast om man inte hade råd att köpa nytt. Min lärare lärde ut att det var något mycket bra att ta vara på gamla material och göra nytt av det. Hon var långt före sin tid. Idag är det nästan högsta mode. 

Jag har nog aldrig varit någon Slösa. Det såg mina föräldrar till att jag inte blev. Idag är jag väldigt tacksam för det. Visst måste man unna sig nya saker, men allt måste inte vara nytt och inte heller dyrare än man har råd att betala för det. Mobillån fanns inte på den tiden, utan man sparade ihop till det man ville köpa. Idag är det alldeles för lätt att ta lån och många hamnar i skuldfällan. Det ser vi ju bevis på i TV-programmet.

Det är inte bara privatpersoner som slösar utan även kommuner, dvs. de styrande i kommunen. Det är lätt att slösa med andras pengar under förespegling att det är för kommunens bästa. Helsingborgs stad håller på att förbereda för H22 nu. Varför kan jag inte förstå. Med en grasserande pandemi är det väl inte lämpligt att ha en massa utställningar och evenemang. De förtroendevalda vill "sätta Helsingborg på kartan", säger de. Jag tycker mest det verkar som om kommunstyrelsen lider av storhetsvansinne. Det finns ingen anledning att slänga ut hundratals miljoner kronor på en onödig mässa när vården och skolan skriker efter pengar till mer personal. Jag tror vi måste sluta kalla de här personerna för förtroendevalda, för de har säkerligen inte mångas förtroende idag. 

Ett kvinnligt kommunalråd, som nu avgått, har anmält Helsingborgs stad till Slöseriombudsmannen. Jag visste inte ens att det fanns en sådan. Givetvis är hon kvinna, för det måste vara en person på en sådan post som står med båda fötterna på jorden och kan tänka logiskt. Ännu ett plus är att titeln är helt på svenska. Det inger förtroende.

24 kommentarer:

  1. Lyckoslanten fanns då jag också var barn. Det är lite för mycket med slit och släng. Men nu är det inte så bra kvalité, varken på möbler eller kläder. Som barn var jag slösaktig. Men då jag flyttade hemifrån som 16 åring, fick jag pengar varje vecka av mamma och pappa som skulle räcka till mat. När jag sen började jobba som 18 åring blev jag ännu mera sparsam. Det gäller att spara, för att sen kunna unna sig. Stefan och jag har lyckats lära tjejerna också detta. Behöver ungdomarna låna så får de gärna göra det av oss. Då de bodde hemma satt de med oss och såg lyxfällan. Det har de nytta av idag.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att ha förmågan att tänka långsiktigt är bra. Hur man bara kan blunda och fortsätta handla är för mig en gåta.

      Radera
  2. Jag minns också en sån där stor sparbössa som det skulle samlas in pengar i. Jag har för mig att pengarna så småningom sattes in på en sparbanksbok.
    Och Lyckoslanten hade vi givetvis också.
    Slöseriombudsman visste jag inte heller att det fanns. Det är tydligen Skattebetalarnas förening som tillsatt en sådan och det skadar nog inte att SlösO kollar upp vart skattemedlen tar vägen.
    Kram, Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det behövs någon som håller kommunstyrelsen i örat.

      Radera
  3. Man blir trött på kommunala politiker som inte kan ta sitt ansvar och hushålla ned pengarna
    Har nog varit lite för rädd om pengar.. iaf för egen del.
    Till barnbarnen köper jag gärna!
    En sådan sparlåga hade vi också i skolan. Tror att den försvann i trean. Det blev ny läroplan då. Så då togs nog lådan bort! Bra!
    Kul och intressant inlägg! Tack och kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag köper också gärna till barnbarnen, men är lite snålare när det gäller mig själv.

      Radera
  4. Tanken bakom sparandet på fredagar var ju god - och ändå så fel......
    Lyckoslanten fanns sparad på mormor och morfars vind- det var spännande att plocka ner gamla tidningar och läsa då man var liten. Men det känns som om det fanns någon liknande tidning man fick på banken början av 80- talet- men jag minns inte om den hette Lyckoslanten.
    Ja man förundras verkligen över hur politiker och förtroendevalda tänker......fast i min värld så tänker de inte alls =) Du ha en fin tisdag, här skiner solen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med dig ism att politiker tänker väldigt fel för det mesta.

      Radera
  5. Slöseriombudsman - det var nåt helt nytt för mig. Detsamma gäller lådan och tidningen.
    Spara och spara. Är uppfostrad så att man först måste tjäna in pengar innan man kan spendera dom. Därför har jag bara behövt ta ett enda lån i mitt liv - nämligen för köp av lägenheten. Min man och jag delade på lånet.

    Slösa och slösa. Tror inte att jag slösar med pengar heller. Men jag unnar mig gärna saker och kan köpa "lite lyx" samt äta på restaurang och café . "Lyx"som jag egentligen skulle kunna klara mig utan. Men lite roligt ska jag allt ha;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vill också kunna lyxa till det ibland, men inte mer än att jag vet att jag har råd till det.

      Radera
  6. Om jag har förstått saken rätt är jag lite yngre än vad du är men även när jag gick i grundskolan sparades så. När man hade lämnat sin summa så fick man ett klistermärke och elever som sparade flitigt fick ihop till en vacker bild. Några kom aldrig så långt...
    Tack och lov så är det andra tider nu och vi klasslärare får inte lov att hantera en klasskassa. Det passar mig alldeles utmärkt för jag är inte intresserad av att ansvara för andras pengar.

    Själv har jag stenkoll på vår ekonomi och Husse är likadan. Dock unnar vi oss lite guldkant då och så men samtidigt så är vi ekonomiska. En bra balans tycker jag.

    Kram och god kväll!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du är betydligt yngre än vd jag är så jag blev förvånad när du skrev att sparlådan fanns kvar när du gick i skolan.

      Radera
  7. Lyckoslanten kommer jag ihåg, liksom "Spara och Slösa". Men lådan med pengar har jag aldrig upplevt. Rent förfärligt.
    Någon "slösa" har jag aldrig varit och har nog med mig det hemifrån. Och att sy om. Min mamma och mormor var väldigt bra på det. Vet att de sydde mina kläder i alla fall fram till skolåldern.
    Minns också att mina föräldrar sparade även till en bil innan de köpte den första 1961, en SAAB. Allt köptes kontant. Är uppfödd med att man inte kan göra av med mer än det man har.
    Slösar gör jag nog inte och handlar aldrig "bara för att".
    Men så länge vi är två så fungerar det fint.
    Är man ensamstående kan det vara nog så knepigt att få det ekonomiska att gå ihop idag.
    Kram och tack för ett intressant inlägg.



    SvaraRadera
    Svar
    1. Att ta lån till hus, lägenhet och bil är nog något de flesta gör, men alla smålån till "onödiga" saker är farligt.

      Radera
  8. Sådan sparlåda hade vi också i skolan. Och ja, så hemskt för de barn som inte hade några slantar att spara. Grymt även om det inte var menat så. Tidningen Lyckoslanten och Spara och Slösa var rolig läsning. Jag önskar jag haft kvar ett exemplar.
    I mitt föräldrahem var regeln: Spara först, köp sedan. Numera är jag både en stor Spara och en liten Slösa. Vill jag ha eller behöver något speciellt så köper jag det. Men låna pengar till vanlig konsumtion? Aldrig! Man förskräcks och förvånas över Lyxfällans hjälpsökare. Fullständigt obegripligt beteende.
    Kram från norr!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag förstår inte heller hur man kan låta det gå så långt att det knappast går att reda upp. Nog måste man väl börja fundera när räkningarna droppar in?

      Radera
  9. Någon sån sparbössa kan jag inte minnas, men under något år i "småskolan" (1-3) skulle vi på lördagarna ha med oss vår egen sparbössa och lägga en medtagen slant i! Lyckoslanten minns jag väl - och att köpa något på avbetalning det förkom nog aldrig vad jag minns. Spara först och köp sedan gällde.
    Slöseriombudsman - något nytt för mig, men jag tror många kommuner borde anmälas dit.
    Ha en fin onsdag!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns absolut många kommuner som hade behövt någon som satte stopp för slöseriet,

      Radera
  10. En sådan sparbösselåda har jag aldrig sett. Däremot minns jag Lyckoslanten. H22 vet jag inte vad det är men jag anar att det kanske är någon form av mässa. Förutom kostnader så är det kanske inte så bra i pandemitider heller kan tyckas. Slöseriombudsman ... det var nytt för mig. Ska jag lägga på minnet ...

    Kram och fin onsdag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. De flesta evenemang ställs ju in och då är det nog inte så lyckat att slå på så stort som det görs i Helsingborg.

      Radera
  11. Vilka minnen som kommer upp, jag hade nästan glömt bort detta. Så det var på den tiden och jag kommer inte ihåg att någon tyckte att det var konstigt.
    Mina föräldrar hade det inte så fett, så jag fick tidigt lära mig att "rätta mun efter matsäcken" eller vad det nu heter. Och, att inte låna pengar till saker. Det enda som jag har lånat till är då vi köpte hus. Jo, en bil också, tog min förra man på avbetalning.
    Nu verkar det alldeles för lätt att låna och det har ju blivit många som inte klarar sin ekonomi sedan. SMS-lån borde inte få förekomma. Förstår inte varför det är tillåtet.
    Lyckoslanten, den tidningen kommer jag ihåg. Många fina råd från Spara där.
    Ha en fin kväll.
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är på tok för lätt att få lån idag. Kraven borde vara mycket högre på låneinstituten, för de lurar många att börja låna.

      Radera
  12. Det lät sorgligt med den fredagsritualen. Vissa barn måste haft ont i magen på torsdagskvällen. Däremot minns jag Spara och Slösa i Lyckoslanten. Minns inte när den försvann. Har för mig att vi fick den även i början av mellanstadiet.
    Jag tjänade tidigt ihop pengar själv. Då var jag en Slösa. Med tiden har jag blivit riktigt duktig på att bli en Spara.
    Kram, Bosse

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det skulle varit kul att ha kvar ett nummer av Lyckoslanten. Minns inte heller när tidningen försvann. Det måste vi undersöka.

      Radera