tisdag 14 juli 2015

Gamla godingar



Det finns en del växter i vår trädgård som varit med ganska länge som t.ex. våra rhodedendronbuskar. Jag har skrivit om dem och visat bilder på dem otaliga gånger. Det är nog de växter som jag gillar allra bäst. Först och främst för att de har stått här ända sedan huset var nybyggt, och för att de sköter sig i stort sett helt själv. Vi har aldrig "daltat" med dem som att ge dem gödning eller extra vatten när det varit extremt torrt. De har klarat sig ändå och blommat rikligt i alla år. Jag undrar hur höga de hade varit nu om vi aldrig klippt dem. En del av rhodedendronbuskarna på Sofiero är jättehöga, för jag tror aldrig att de klipps på höjden.


Astilben som vi flyttade från sin undanskymda plats bland cypresserna klarar sig lika bra sen den kom ut i ljuset och planterades vid fågelbadet. När vi planterade cypresserna ut mot gatan för över 20 år sedan så var det lite mellanrum mellan dem och de var inte så höga. För att fylla ut lite satte jag perenner mellan dem. Cypresserna trängde med tiden ut de här små växterna, men astilben lyckades hålla sig kvar. Den blev helt gömd till slut, men den gav trots det inte upp utan fortsatte att växa och blomma.


Jag fick en rabarberplanta av min mans moster för drygt 40 år sedan. Det är samma planta som fortfarande ger riklig skörd. Vi har delat den och skänkt bort rotknölar till höger och vänster, men vi har ändå en stor planta kvar. I år har vi bestämt att minska ner den rejält, för annars får jag skaffa en extra frys till alla rabarberbitar jag fryser in. Visst är det gott med rabarberpaj, men så länge det inte uppfunnits en diet där man ska äta enbart rabarber, får jag nog dra ner lite på infrysningen.


Jag har en liten dunge av ormbunkar, som bara växer och blir fler och högre för vart år som går. 


Min mor tog frö från i stort sett alla växter hon hade. Bl.a. plockade hon frön från en thujabuske och la i frysen. Efter en tid planterades de här fröna och hon fortsatte att sköta om dem och planterade i större krukor efter hand som plantorna växte. Efter 3 år var de så pass stora att Göran fick två plantor som han grävde ner framför duvslaget. De växte och blev jättehöga. Den ena har vi sågat ner, för vi behövde plats för lite bärbuskar. Den som är kvar är jag väldigt glad för. Den påminner mig om  mors trädgårdsintresse och skicklighet med växter över huvud taget.


Skuggbräckan är också en växt som ursprungligen kommer från mors trädgård. Jag fick ett par plantor, och nu efter ett antal decennier har jag delat och delat och delat så jag har skuggbräcka som kantväxt överallt där solen inte och gassar som värst.

28 kommentarer:

  1. Men vilka stora och frodiga växter ni har....Helt otroligt så vackra :)
    Ha en fin dag
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är väldigt tacksamma växter som nog sköter det mesta själv. Vi kan knappast ta åt oss äran av att vara några superträdgårdsmästare.

      Radera
  2. Nu är jag här igen, med ny energi, hoppas det smittas till dig !

    Dina "gamla godingar", helt underbart, vilken härlig trädgård du har !
    Och "begripligt språk", dem finstilta läser jag aldrig, hihi...ser inte !
    Och ditt "nya målgest", hihi...inte roligt med diskbråck !
    "att prioritera", det måste man, att vara egoistisk, det är jag med !
    "mördarsniglar" har jag inte sett på vår tomt, men andra svarta lika äckliga, kryper fram efter regnet.
    Din bröllopsdag, jättemycket grattis på er, dig och din man !!

    Själv har jag varit gift 35 år med min andre man.

    Så där, det blev en liten kavalkad !

    Kram vännen !

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Energi kan man aldrig få för mycket av.

      Radera
  3. Men jisses kan man ta frön från tuija. Dom fröna ska jag leta efter på mina för jag vill ha fler.
    Växterna trivs verkligen hos er.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det dröjde ju ett tag innan det blev några buskar av de där fröna, men det är spännande att kunna själv dra upp nya plantor.

      Radera
  4. Du får det verkligen att växa i din trädgård!! .........................................SVAR:..Ibland gör jag också det omöjliga och som du säger man har kul under tiden ,och får betala senare med ont i kroppen! Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi har antagligen väldigt tåliga växter.

      Radera
  5. Det är bara att konstatera att du och din man har gröna fingrar. :)
    Fantastiskt vilken växtkraft era blommor, buskar och träd har.
    Roligt när växter trivs och återkommer varje år. Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror inte det är hela sanningen att vi har gröna fingrar. Jordmånen är nog perfekt för den här slags växter som vi har. Det är kul på våren och se allt som återkommer.

      Radera
  6. Så fint ni har det och det verkar vara en trädgård full av minnen. Själv knyckte jag lite perenner från trädgården vid huset jag sålde och de växer och frodas nu på min lilla uteplats......kul!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det känns bra att ha lite från mors trädgård.

      Radera
  7. Vilka ljuvliga växter! Astilben blir inte alls så där stor hos mig... Fin kväll till dig./Helena

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hoppas den kommer fortsätta att trivas även framme i ljuset. Den är nu 1,5 m och väldigt ståtlig.

      Radera
  8. Oj, så roligt att se en del av dina växter i trädgården. Gillar verkligen ormbunkarna och så fint med hostan under.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mitt mål är att få ormbunkarna så höga att de liknar minipalmer.

      Radera
  9. Svar
    1. Min mor hade illgröna fingrar. Inget som har gått i arv till mig.

      Radera
  10. Det gäller att äta upp det som ligger i frysen. Lätt att bara fylla på hela tiden med de olika gosakerna.
    Så fina växter du har. Tycker det ser ut som om du har lite gröna händer iallafall.
    Själv så har jag svarta händer, förutom då det gäller mina orkidéer.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag måste nog erkänna att det är min man som är mer noggrann med våra växter. Jag tycker det är kul att planera, klippa buskar och flytta på växter, men sen tröttnar jag gärna.

      Radera
  11. Så vackert!
    Det är något extra med växter som har en historia. De blir på något vis ännu vackrare då.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så tycker jag med. Dessutom är många gamla växter mycket tåligare än nya framdrivna.

      Radera
  12. Snyggt med lite buskar och träd. Vi försöker och planterar. Enda som fanns här när vi flyttade in var äppelträd. Inte en rabatt. Men nu börjar det arta sig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. dEt är roligt att anlägga en trädgård från första början. För oss blir det mer att hålla efter det som redan finns, men det är en tjusning i det med.

      Radera
  13. De växter du beskriver är verkligen tacksamma och ändå vackra. Rododendronbuskarna är ju helt enorma. Att ha en frösådd thujabuske som minner om mamma måste vara kul. Även om just thuja är inget jag har.
    Jag tror inte heller de beskär på Sofiero. Men kan ni verkligen beskära? / Britt

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag brukar klippa in rhodedendronbuskarna lite. Det är helt nödvändigt för att vi ska kunna gå runt huset och till framsidan. Jag har en rabatt med en Aroniabuske som brer ut sig från andra hållet så jag måste klippa så det blir en tillräckligt bred stig där emellan. Göran kapar buskarna på toppen så vi ska slippa en massa skräp i takrännorna.

      Radera
  14. Har också en gammal rabarberplanta som ger riklig skörd! Försöker ge till grannarna runt omkring. De över 60 vill gärna ha, men yngre tycker inte det är gott. Vadå, GÖRA rabarbaj?? Det köper man väl färdigt! Och rabarberkräm har de aldrig hört talas om. Ska denna fina frukt/bär/grönsak dö ut med vår generation?
    Kramar Karin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det låter trist. Mina barn och barnbarn älskar rabarberpaj och då ska den helst vara hemlagad. Det kanske blir så om man själv ätit sånt när man var barn.

      Radera