måndag 22 juli 2019

Ute och inne

Mesta tiden under sommaren går åt till att pyssla i trädgården och med allt som hör till den med altan och andra fikaplatser. Huset behöver lite omsorg utvändigt och det är en perfekt tid för målning och annat jobb nu. Det gäller att utnyttja tiden då man kan vara utomhus, speciellt när man inte behöver plocka på sig kilovis med kläder. Men det går klart inte att glömma bort insidan av huset helt. En del regniga dagar gör att det automatiskt blir inomhusjobb. 


Tidigt i våras började jag så smått att sortera ut sånt som jag tyckte att jag inte hade användning för mer. Nu menar jag det som finns i mina hobbyrum. På ett par lådor stod det skrivet RAMAR. Där hade jag sparat gamla ramar i parti och minut. Varför? Ja, inte vet jag. Jag kunde inte bara slänga dem, utan jag var tvungen att gå genom alla och se om de dög något till. Jag hittade två likadana ovala ramar och vips fick jag en idé. I vitrinskåpet uppe i köket låg på en hylla fyra silverskedar som jag ärvt. Nu var de nästan svarta, men efter ett trolleribad sken de som solen. 


Göran sågade till en masonitskiva, där jag valde att ha baksidan som framsida. Jag tyckte det var snyggare med det rustika utseendet. Han borrade fyra hål så jag kunde trä i en bit hushållsnöre och knyta fast skedarna med.

I ramlådan låg även en rektangulär ram.....inte samma färg och mönster som de två andra, men det skulle nog gå bra ändå, tänkte jag. Även denna ramen fick en bakgrund av masonit. När jag åker till Dallas är det ett måste med ett besök på den megastora hobbyaffären Hobby Lobby. Där hittade jag sista gången bokstäver som de reade. Jag köpte två K och ett O. Några prickar var inte att tänka på, men jag var övertygad om att jag hade knappar hemma som kunde agera som sådana.


Det visade sig inte vara så enkelt. Bokstäverna var ganska djupa och jag hade inte många knappar som stämde in på det. Till sist hittade jag två rockknappar....ganska fula....men de var åtminstone rätt höjd.  Runt knappen gick en liten ring och i hålet som bildades där fick det precis plats en liten metallknapp. Nu blev det genast både rätt höjd och färgnyans. 


 Jag bytar köksgardiner ganska ofta och då passar jag även på att ändra om bland det andra pyntet. På väggarna hänger en massa gamla saker och de får alltid vara kvar, men jag bytar alltid det som hänger mitt över skänken. Nu var det dags för mina nygamla tavlor att ta plats där.


söndag 21 juli 2019

Bärhjälp


Det är inte bördan som knäcker oss. Det är hur vi bär den.

Jag tvivlar på att det är så enkelt. Har man bekymmer är det inte så lätt att fundera ut hur man ska göra för att det ska bli bättre. Många gånger är man helt fixerad vid allt som gått fel. Då är det till stor hjälp om någon tittar på problemet med andra ögon och ser lösningar och möjligheter.

onsdag 17 juli 2019

Det växer så det knakar


Nu var det dags för tisteln att flytta från altanen. Jag tog på mig tjocka trädgårdshandskar och grabbade tag om stjälken och vickade och drog lite försiktigt uppåt flera gånger. Jag ville att roten också skulle komma med upp så jag fick rätt längd på den. Efter ett tag kunde jag dra upp hela plantan och mäta den. Slutresultatet blev 128 cm. Nu är den förpassad till skräphögen bakom garaget. Det växer gräs och ogräs om vartannat i högen så kanske tisteln slår rot och fortsätter växa där.


Något som jag definitivt inte drar upp hur högt det än blir är vinrankan. Vi planterade den på gaveln till förrådet i fjor och jag hade inga förhoppningar om att den skulle klara vintern. Men kors i taket!


Den inte bara överlevde...den växte och nu finns det mer än 10 vindruvsklasar på den. Jag är riktigt stolt över att den växt så bra, men en endaste vinplanta räcker nog inte för att jag ska kunna kalla mig för vinbonde.


Schizandran som jag planterade vid blomsterbågen för ganska många år sedan har växt lite varje år, men det har tagit sin lilla tid att fylla upp i bågen. Nu är den nästan över på andra sidan och det blir som en portal att gå genom. På det viset blir trädgården indelad i två avdelningar.


Jag fick ett citronträd i för tidig födelsedagspresent av mina barn, och den ståtar nu med tre citroner. Så fort jag målat klart altanen ska det flyttas dit, för där är både soligt och vindskyddat. Förhoppningsvis ska citronerna gå över i gult någon gång, annars är trädet vackert i sig.


Jag köpte själv ett olivträd och jag kan nu se massor av miniminioliver på det. Det räcker kanske till en miniostbricka. Även detta trädet ska flytta till altanen. Jag har planer på att det ska ske nästa vecka, för målningen kommer troligtvis att ta sin lilla tid.


Jag har alltid sagt att jag inte har gröna fingrar, men jag börjar undra om det bara gäller inomhusväxter, för det jag planterar i trädgården brukar trivas bra. Det är då för väl. Jag tycker om när det är lite färg och blandat med buskar och blommor. För många år sedan gjorde Göran två pallkragar som jag använde flitigt. Sen blev det som med så mycket annat att jag tröttnade. De har stått oanvända länge, men i våras började jag så lite sallad, dill rädisor mm. Det växer bra där och jag har redan använt mycket dill och rädisorna är stora. Det är konstigt men det man har i sin trädgård smakar i regel så mycket bättre. Naturligtvis är det inbillning. Jag är mäkta stolt över mitt "trädgårdsland", men sen kom jag att tänka på min bloggkompis Karin. Att tala om "land" här hos mig går inte. Då måste det som Karin regerar över kallas för en världsdel.


måndag 15 juli 2019

Glömska


Jag vet inte vad som hänt på Svensk Damtidnings redaktion. Kan det vara semesterstrul som gjort att de glömt rapportera om att vi om knappt två veckor får kungligt besök. Prinsessan Zoé av Luxemburg dyker upp med sin hovstab....mamma, pappa, favoritdockan Rosie och ett antal gosedjur. Jag får ladda frysen med rejäla glassar, förstår jag. Det ska bli så kul att få träffa henne på riktigt igen. Tyvärr kan inte Peter och hans familj åka över i år, så det blir en halverad kusinträff.


Men för Zoé har ändå alltid Rasmus varit den viktigaste. 


De har haft så skoj tillsammans ända sedan Zoé var liten bebis.


 Varje skollov har de träffats här hos oss, och ibland har de stannat här några dagar utan sina föräldrar. Det har varit intensiva dagar med mycket skratt och lek.

 Även om det är stor åldersskillnad mellan dem, lyckas de ändå hitta på något att roa sig med. 


söndag 14 juli 2019

Det allra viktigaste


Människor behöver inte alltid goda råd. Ibland räcker det med en hand att hålla i och någon som lyssnar.

En god vän som alltid finns till hands är det bästa man kan ha. 

måndag 8 juli 2019

Lite guldkant på tillvaron



Det behöver vi nog alla ibland. Det behöver inte vara några märkvärdiga saker, utan sånt som gör att vi känner oss nöjda och blir på gott humör. Pengar har inget med det att göra. Ofta är upplevelser mycket mer värt än dyra presenter. Göran och jag firade guldbröllop i fjor och nu i lördags firade vi vår 51:a bröllopsdag. Vi firade den inte på något speciellt vis. Vi firade den faktiskt inte alls, för vi glömde bort den. Inte förrän Katarina skickade ett Grattis-sms ramlade poletten ner. Det kändes ju som en helt vanlig dag och vi höll på med sådant vi brukar göra annars.

Det är lite svårt och tänka sig att det är så många år sedan som jag bytte efternamn. Jag minns hur svårt det var första tiden som gift att komma komma ihåg det. På den tiden jobbade jag på Barnsjukhuset i Helsingborg, och när vi svarade i telefon sa vi alltid Barnsjukhuset avd B och vårt namn. Det blev många fröken Andersson....nej, fru Moberg....när jag tog luren. Idag går det helt automatiskt.

Så mycket har hänt under de här åren. Vi har byggt hus, fått tre barn och fyra  barnbarn. Det hör absolut till de mest positiva sakerna under det här halvseklet. Vi har naturligtvis fått vår beskärda del av sorg och olyckor också, precis som livet är för de flesta. Huvudsaken är nog ändå att man landar på fötterna och försöker göra det bästa av det som händer. Jag har många önskningar kvar om saker jag vill göra och jag hoppas att jag ska hinna med så många som möjligt. När man kommer upp i åren är det inte endast pengarna som sätter stopp för alla önskningar. Det är lika mycket orken och energin som spelar in. Det går i vågor...ibland är jag pigg som en lärka och ibland känner jag mig som en sengångare, men det är bara till att gilla läget som det så vackert heter.

Bröllopsdagar har olika namn, och jag läste att 51 år kallas för Krombröllop. Krom är silverfärgad, men ftersom vi redan firat guldbröllop blir alla bröllopsdagar i fortsättningen lite guldkantade.

söndag 7 juli 2019

Ljus idé


Hur mörkt livet än tycks vara är det alltid ljust i kylskåpet.

Jag är oerhört tacksam att kylskåpstillverkarna har tänkt lite extra på alla oss mörkrädda, natthungriga människor.