Svårigheter

Jag lider av ett symptom som gör att jag inte kan banta.....jag blir hungrig.

Detta gäller mig i allra högsta grad, och chansen att jag någon gång ska bli symptomfri är minimal. 

Dubbeltårta

Igår fyllde Göran 75 år. Vi firade honom i söndags med tårta och presenter, eftersom alla var lediga den dagen. Rasmus hade bakat en tårta till honom med choklad och marängbottnar, och med vispgrädde och mandariner mellan varven. Överst var också dekorerat med mandarinklyftor. Den var supergod! Tyvärr kom Katarina och KG hit så sent eftersom det varit strul på vägarna i Tyskland, så det blev inte av att de smakade den. Det blev till att kontakta bagaren igen och beställa ännu en tårta. Även denna fick högsta betyg.

När man tänker efter att vi båda nu är över 70 år, så undrar man verkligen vart alla de här åren tagit vägen. Så är det klart alltid när man tittar bakåt. Mycket har hunnit hända både inom vår familj och i världen i övrigt. När vi träffades för 55 år sedan var det mycket som var annorlunda. Bara en sån sak som att vi körde på "fel" sida av vägen. Den första tiden efter omläggningen gällde det att tänka efter speciellt när man svängde in på en annan gata så man hamnade rätt. Idag sitter det i ryggmärgen och det känns helt naturligt.

Något som hela tiden varit samma är våra yrken. Göran har i alla år jobbat med trä och jag har hållit mig till barn i olika åldrar. Det måste betyda att vi valt rätt yrkesbana från början, eftersom vi aldrig funderat över att byta. Vi är intresserade av helt olika saker, men de kompletterar varandra ganska bra. Det händer ofta att Görans hobby kan kombineras med det jag håller på med.

Nästa år har både Göran och jag lite "ojämna" födelsedagar, så vi får i stället rikta in oss på Guldbröllopsfirandet. Det ska bli kul att planera lite inför det nu under hösten. Jag har redan bestämt att jag ska beställa en tårta av vår personlige tårtleverantör.

Uppförande och ordning

Det har skrivits spaltmetrar om Anders Borg och hans beteende på en fest för ett tag sen. Om det varit en helt okänd person hade det klart inte uppmärksammats i samma utsträckning. Nu menar jag inte att det är fel att det tagits upp i media. Det är precis lika illa vem som än hade uppfört sig på det här viset. Som vuxen bör man vara ett gott föredöme för yngre personer och då gäller det att tänka efter före.

Det pratas vitt och brett om hur illa skolbarn beter sig och hur flickor får höra de mest vidriga kommentarer. Man kan ju undra var killarna lär sig allt det här. När vuxna män beter sig som om de inte är utrustade med en hjärna, så sätter det ett helt annat ljus på skolfenomenet. Ungdomar och barn tar efter vuxnas beteende för de vill så gärna räkna sig som vuxna. Det heter ju: Se och lär. Då gäller det verkligen att alla vuxna uppför sig så att det som barn och ungdomar får se och höra är något som de kan ta efter för att senare i livet bli bra föredömen för nästa generation ungdomar.

När närstående till de som "ballar ur" totalt försvarar dem så tycker jag nästan det är lika illa. Det finns väl för höge Farao inga förmildrande omständigheter i sådana här fall. Att skylla på stress och alkohol är bara patetiskt.

När jag gick i skolan fick vi betyg i uppförande och ordning. Jag har faktiskt alltid haft stort A under alla mina skolår, och det har inte varit så jobbigt att få det betyget. Det var bara till att uppföra sig som en helt vanlig människa. Jag tycker inte det ska behöva införas igen i skolorna. Det är nog mer behov av det högre upp i åldrarna.

Inget nytt under solen

När min farmor och farfar hade ätit middag brukade de gå och lägga sig en liten stund. De sa alltid att de skulle "hälla sig". Det såg så mysigt ut där de låg på var sin säng. Farfar på rygg och med sina runda glasögon på näsan. Det var först nu han läste tidningen. Farmor låg alltid på sidan med ansiktet in emot rummet så hon hade koll på vad som hände. Min farmor var ganska omfångsrik.....eller som vi barnbarn tyckte.....kramgo, och när hon då lade sig så bildade hennes mage nästan som en liten hylla. Katten tyckte det var en perfekt plats att rulla ihop sig på och ligga och spinna. Det dröjde inte länge förrän de sov gott alla tre.

De sov aldrig så länge, men vi barnbarn var väldigt noga med att gå ut och leka så vi inte störde dem, och de dagar det var fult väder och vi måste stanna inomhus höll vi oss väldigt lugna och tysta. Ingen sa åt oss att göra så, men vi ville att farmor och farfar skulle få ha sin middagsvila i lugn och ro. För oss var farmor och farfar det bästa som fanns.

Det är alltså inget nytt påfund det här med middagsvila, men nu heter det power nap och har forskats om. Det har upptäckts att minnet blir bättre om man tar en liten lur mitt på dagen. Jag tror säkert det kan stämma, för är man trött så glömmer man ganska lätt saker och ting. Forskningen hade visst bedrivits i USA och då förstår jag att de kallar det för power nap, men om resultaten av det hela ska redovisas i Sverige går det lika bra att kalla det för middagsvila.

Varken farmor eller farfar kunde engelska och om de hade levat idag så garanterar jag att de aldrig sagt power nap. De hade hållit sig till sitt gamla uttryck att hälla sig.

Svartbygge och pirater

När Rasmus var liten köpte jag ett hus som liknande partytälten som finns idag. Detta var i barnstorlek och det följde med två sidor med plastfönster i. Huset var inte så litet ändå och vi hade det uppställt i vår trädgård i många år. Till sist blev Rasmus för stor för att leka där och jag packade ihop det.  I år hittade jag det helt plötsligt och vi hjälptes åt att montera ihop alla delar ute på altanen. Bo inspekterade vårt jobb och undrade ifall vi hade bygglov. -"Nej," svarade Rasmus snabbt, "vi har sommarlov."

När huset var klart var det dags för inredning. Det behövdes nåt mjukt på golvet som även kunde tjäna som säng. Kusinerna hade ju tänkt sig att ligga där inne och titta på sina "paddor". Vi gick ner i källaren för att se vad vi kunde hitta. Zoe har nog inte gått runt och tittat i alla smårummen i källaren, för när jag öppnade dörren till klädkammaren spärrade hon upp ögonen. Där inne har jag en gammal ärvd allmogekista, som jag förvarar täcken, filtar och kuddar i. -"En skattkista!" utropade hon. "Mormor är pirat."

Vi hade tidigare i veckan besökt Busfabriken och där är det lite pirattema blandat med djungeldjur och prinsessor. Jämställdhetstänket i piratvärlden har kommit ganska långt för det fanns både manliga och kvinnliga pirater, så det skulle i och för sig inte vara konstigt om det även fanns en piratmormor. Zoé berättade för mig att pirater har en svart lapp för ögat. Jag ser lite sämre med ena ögat och det hade säkert fungerat lika bra ifall jag täckte för det helt. När jag vaknar på morgonen är jag ganska stel i kroppen och det känns som jag har träben. Det är kanske så att jag bär på lite piratgener.

Vi hade i varje fall inte tur med vädret

Nu är det bara en vecka kvar på sommarlovet. Givetvis bör inte sommaren vara slut då, men de flesta återgår till skola och jobb. "Skoltänket" vänjer jag mig nog aldrig av med. Fortfarande efter 7 års ledighet delar jag in året i terminer med alla tänkbara lov där emellan. Det stämmer så bra in i planeringen med när jag träffar mina barnbarn. Rasmus träffar jag i stort sett varje dag. Zoéträffarna blir däremot mest under loven. I Luxemburg är inte skolloven riktigt samma som de i Sverige, men jag kan ju alltid ta en extratur ner när abstinensen blir för stor. Daniel och Hanna är tyvärr alldeles för långt bort för några spontanträffar.

Vi plockade ner plasttaket över altanen i början av sommaren och var nog lite väl optimistiska om att allt bara skulle gå som på räls sen. Göran har gjort det underarbete som behövdes. Han fick dock snabba på mellan regnskurarna. Nu spelar det ingen roll hur snabb han är. Ingen hinner göra något mellan regnskurarna, för det finns inget "mellan" att tala om. Det är ett ständigt strilande blandat med ösregn och åska.

Efter att vi plockat bort altantaket tänkte vi att det skulle gå utmärkt att sitta där ändå i sommar såvida det inte blev för soligt och varmt. Det bekymret har vi sluppit ifrån. Möblerna står kvar på altanen och varje morgon jag tittar ut på dem så ser jag att det är en liten pöl på bordet och resten av möblerna ser så nytvättade ut.

Augusti brukar alltid vara en fin sommarmånad och nu hoppas jag på det. Det kan fortfarande bli många fina dagar och kvällar då vi kan sitta ute på altanen....under tak förhoppningsvis. Vi har bestämt att vänta med takläggningen tills skolan startar och semesterfirarna har åkt hem. Då återgår allt till det vardagliga igen för oss alla.

Röststyrka

Höj inte rösten! Förbättra ditt argument.

Det är inte alltid det lättaste att hålla sig lugn i en hetsig diskussion, men kan man det så är mycket vunnet. De flesta gångerna får det motståndaren ur balans, för huvudsyftet är oftast att få antagonisten arg, så han eller hon inte blir lika skärpt längre. Blir man arg så fungerar tyvärr inte hjärnan lika smart som normalt utan då kommer det en massa känslor med i spelet och det blir rena virrvarret. Det ser man ofta i politiska debatter att de som håller masken och inte visar varken med kroppsspråk eller röst att de är irriterade oftast får övertaget. Uttrycket "att reta gallfeber på någon" stämmer bra in här. Det kan vara väldigt provocerande när motståndaren av någon outgrundlig anledning ser så glad och nöjd ut.