måndag 11 december 2017

Lucka 11

Mårten Gås


Mårtensafton är en högtid som firas den 10 november. Själva högtidsdagen var ursprungligen Mårtensmässan som inföll den 11 november. Martinsdagen var starten på den 40 dagar långa fastetiden som sträckte sig fram till jul. Av tradition var det då man betalade in tiondet, en skatt som betalades in natura, och då bland annat i form av gäss, eftersom det var dyrt att hålla djur över vintern. Sista chansen att smörja kråset var alltså på fastenatten den 10 november. Att man åt gås då kan också bero på att gässen hade götts och nu var tjocka och feta.

Mårtensfirandet hänger samman med helgonet Martinius. Han var en romersk soldat och enligt sägnen ville invånarna i Tours göra honom till biskop mot hans vilja. För att slippa ansvaret gömde han sig bland gässen, men de kacklade och avslöjade honom så han blev trots allt biskop (Martin av Tours). Gässen äts därför som straff för att de avslöjade Martinius. Detta tror man hände 11 november 371.

Gåsätandet sätts ofta i samband med Skåne, men högtiden är känd i stora delar av Europa sen medeltiden. Uppgifter finns från 1500-talet att det serverades denna rätt på en herrgård i Södermanland. På 1800-talet kom gåssteken på bordet hos Skånebönderna. Gåsuppfödningen hade minskat längre upp i landet, men var fortfarande vanlig i den södra delen.

Den typiska gåsamenyn med svartsoppa som förrätt, därefter gås, och till sist skånsk äppelkaka skapades av en krögare på Piperska muren i Stockholm under 1850-talet. Det blev väldigt populärt och många tog efter. Innan den klassiska menyn kom ner till Skåne, åt man här lutfisk till förrätt, följt av själva gåsen och som efterrätt risgrynsgröt. Det är då för väl att lutfisken fick stryka på foten och bara gåsen blev kvar. Risgrynsgröten tycker jag kan få vänta till jul. Det passar bättre med äppelkaka och vaniljsås som efterrätt.

Den 10 november har Martin namnsdag. Det är reformatorn Martin Luthers födelsedag, och har inget med vårt gåsfirande att göra. Den 11 november har Mårten namnsdag och det är den helige Martin av Tours dödsdag. I äldre almanackor kallades han för Mårten biskop.

söndag 10 december 2017

Lucka 10

Duvor

Fredsduvan avbildas ofta som en vit duva med en olivkvist i näbben. I Gamla Testamentets berättelse om syndafloden berättas om duvan som Noa skickar ut från sin ark för att kontrollera hur världen ser ut utanför. Den kom tillbaka och skickades iväg igen en vecka senare. Då kom den tillbaka med en olivkvist. Efter ytterligare en vecka skickades duvan iväg men den återvände inte. Vilken färg den här duvan hade vet jag inte.


Pablo Picasso gjorde en målning av en fredsduva för världskongressen i Paris 1949 och den blev en symbol för hela fredsrörelsen. Idag den 10 december delas Nobels fredspris ut i Oslo.

Duvor förekommer i hela världen utom på Antarktis. Man tror att duvan var den första fågel som människan använde för avel. Duvor varierar mycket i storlek och även när det gäller fjäderdräkten. Det finns väldigt många olika grupper inom duvsläktet. I Sverige finns fyra olika arter: tamduva, ringduva, skogsduva och turkduva. Människor och duvor har haft en nära relation i tusentals år och därför har duvan fått ett stort symboliskt värde.


Den duvsort som jag träffar på mest är brevduvan. Det är en tam, framavlad duva med stor orienteringsförmåga. Här behövs ingen GPS. I det gamla Egypten användes brevduvor för att skicka hem meddelanden från fartyg på resa....något i stil med det som Noa gjorde. Det berättas så långt tillbaka som 43 f.Kr. att duvpost användes av de belägrade för att få kontakt med yttervärlden. Från medeltiden och fram till 1800-talet tjänstgjorde brevduvor inom handel, sjöfart och krigsmakt. Till sist blev det för brevduvorna som för människorna. De blev arbetslösa p.g.a. att nyare teknik uppfanns och ansågs bättre.

Det är en stor missuppfattning att man kan sända brevduvor med meddelanden fram och tillbaka mellan olika platser. De hittar bara hem till sitt duvslag, så man är tvungen att åka iväg med dem och släppa dem från en annan plats, som man gjorde under kriget. Då lastades duvorna på en luftballong som flög iväg med dem, och sen kunde duvorna flyga hem med meddelanden till sina slag. Vissa duvor har blivit medaljerade för sina insatser under båda världskrigen.


Brevduvesporten är inte stor i Sverige idag, men i Holland och Belgien är det nästan som travsporten här hos oss. Vadslagning är vanligt och prispengarna är höga. En bra brevduva är värd mycket pengar.  Göran har sedan många år tillbaka duvslaget på vår tomt. På sommaren är det tävlingar och då skjutsas duvorna iväg till olika uppsläppsplatser både i Sverige och Tyskland. Göran är ägare till den duva som innehar hastighetsrekordet i Sverige. Den flög från Katrineholm till Åstorp på ca 3 timmar......en snitthastighet på 120 km/tim. Detta var 1988, men rekordet står sig fortfarande.


Göran vill inte gärna ha vita brevduvor, för de lyser alldeles för mycket i ögonen på höken. Det blir nästan som en orange REA-skylt för oss människor. Trots det har det ändå funnits några vita duvor här under årens lopp.


lördag 9 december 2017

Lucka 9

Julmat


Jag kan komma på två maträtter som förknippas med julen och som är vita; nämligen risgrynsgröt och lutfisk. Risgrynsgröt är jättegott, men det tycker jag inte att luftfisk är. Det har berättats om att biskop Barsk, som levde på 1400-1500-talet festade på lutfisk med mandel, russin och ärter; en mycket underlig kombination. Lutfisken lär var den enda maträtt som varit populär som festmat i över 500 år. Förr åt man det till helger och fester året om, men nu är det mest till jul man hör talas om den här rätten.


Egentligen är det konstigt att julen är mest förknippad med lutfisk, för Lutfiskens dag infaller fredagen före Alla helgons dag. Jag har aldrig hört talas om någon som äter lutfisk då. Det hade ju annars passat bra till Halloweenfirandet, för då ska man ju servera lite läskig mat. Jag tror det är med lutfisken som med surströmmingen...antingen tycker man den är en delikatess, eller så tycker man det inte. 


Min farmor var väldigt noga med gamla traditioner och på Anna dagen den 9 december började hon med lutningen av långan. Det tog ca 2 veckor för fisken att bli klar. Den serverades sen sist av alla rätter på julbordet tillsammans med potatis och senapssås. Det var säkert välbehövligt med lutfisk efter all fet mat som åts. Den neutraliserade överskottet av saltsyra, så folk slapp bli dåliga.


När mor övertog julfirandet efter farmor så fortsatte hon att servera lutfisk, men hon köpte färdiglutad. Eftersom det till sist bara var mina föräldrar som åt den här rätten så slopades den så småningom på julbordet. Jag har aldrig tagit upp den traditionen igen sen jag började stå för julfirandet, och tänker aldrig göra det heller. Risgrynsgröten däremot går det inte att vara utan.

fredag 8 december 2017

Lucka 8

Vitvaror


Vitvaror är ett gemensamt namn på stora hushållsmaskiner som kylskåp, spis, frys, diskmaskin, tvättmaskin m.m. Namnet kom av att det tillverkades endast vita maskiner förr. Men snart blev det andra färger som blev moderna. När vi byggde vårt hus på 70-talet köpte vi grön spis och grönt kylskåp. Jag tyckte det var så tjusigt. Ganska snart upptäckte jag att det var långt ifrån praktiskt. Så fort man öppnade kylskåpsdörren eller rörde vid spisen så blev det rejält synliga fingeravtryck. Det såg aldrig snyggt ut. Jag höll på att torka av dörren till kylskåpet stup i kvarten för det irriterade mig något enormt. Inte blev det bättre av att tre små barn hjälpte till att sätta handavtryck där. Jag kan inte påstå att jag blev besviken när det inte fungerade mer  så vi blev tvungna att köpa nytt. Nu blev det vitt och har så blivit varje gång vi behövt byta.


Visst går det att diska för hand, men jag föredrar ändå diskmaskin. Frysen är perfekt för långtidsförvaring, så den är inte livsnödvändig. Det går att handla lite oftare. Något som däremot är livsviktigt att ha, tycker jag, är ett kylskåp. Bara en sån enkel sak som att kunna förvara mjölk, pålägg och kött så det inte blir fördärvat efter en dag sparar in många pengar. Att torka, salta och röka som man gjorde förr var givetvis den tidens sätt att förlänga hållbarheten på mat.

Uppfinningen av kylskåpet har haft väldigt stor betydelse för vår vardag. I mitten av 1700-talet visade en skotsk kemist att det gick att kyla med hjälp av flytande kylmedel och 50 år senare uppfann en amerikan ett kylskåp som använde ånga. De tidiga kylskåpen var inte särskilt praktiska. De krävde ett stort utrymme för motor och kompressor som placerades i ett närliggande rum. Dessutom använde de giftiga kylmedel som ammoniak och svaveldioxid.


Den som kom att bidra till att det blev bättre kylskåp var Baltzar von Platen. Han var född i Ystad i slutet av 1800-talet. När han studerade på Tekniska högskolan träffade han Carl Munters och de två började jobba ihop. 1922 presenterade de sin kylapparat som ett gemensamt examensarbete och ansökte också om patent. Uppfinningen blev en världssensation.

torsdag 7 december 2017

Lucka 7


Osaliga andar


Jag har så långt tillbaka jag kan minnas alltid varit intresserad av deckare och andra spännande historier. Hitchcock är en av mina favoritregissörer, men även Arne Mattson gjorde en del rysliga filmer. Det var Damen i svart, Mannekäng i rött, Ryttare i blått, Den gula bilen och inte minst Vita frun. Egentligen förstår jag inte varför jag fastnade för just den genren för jag har alltid varit mörkrädd. Det blev klart inte mycket bättre efter att ha sett sådana filmer. Varje gång någon av de här filmerna kom ut på biograferna så på nåt konstigt vis dök det upp både svarta och vita damer och gula bilar lite här och var. Det påminner lite om clownerna som rände runt för något år sedan, men man hörde aldrig att någon blev skadad då. 


Vita frun har det berättats om i århundraden. De äldsta kända beskrivningarna av henne är från 1600-talet, men det är möjligt att hon "spökade" längre tillbaka också. På 1800-talet blev hon väldigt populär och det skrevs många berättelser om damen i fråga. I de flesta berättelser går hon runt på slott och herrgårdar. Flera legender berättar om att hon dött efter att ha förlorat eller blivit sviken av sin trolovade eller man. Hon förknippas med vissa släkter och när hon visar sig tror man att någon i familjen ska dö.


Vålnader och spöken är ungefär samma sak, men jag tycker att spöke låter lite trevligare än vålnad. Jag gillar speciellt spöket Laban och hans lillasyster Labolina. Det är Inger och Lasse Sandberg som skrivit de här barnböckerna och både text och illustrationer är lämpade för mindre barn. Spöksyskonen hittar på massor av tokigheter tillsammans med prins Bus. Allt behöver inte vara skrämmande även om det är spöken och vålnader inblandade.

onsdag 6 december 2017

Lucka 6

Bä, bä, vita lamm


Bild lånad av Bosse.

Den barnvisan både hörde och sjöng jag ofta som barn. I skolan, speciellt i de lägre klasserna, fick vi alltid sjunga de gamla välkända melodierna från sångboken Nu ska vi sjunga. Idag är det lite modernare tongångar i skolorna, även om det ibland dyker upp något från den gamla repertoaren.

Från början var det en engelsk barnkammarramsa. Då hette den Baa, Baa, Black Sheep och publicerades första gången 1744 i Tommy Thumb´s Pretty Song Book. Den sjöngs till en melodi som påminner om Blinka lilla stjärna. Originaltexten har inte ändrats mycket på 250 år. 


                                                    Baa, baa, black sheep, have you any wool?
                                                    Yes, sir, yes, sir, three bags full;
                                                    one for the master, and one for the dame,
                                                    and one for the little boy who lives down the lane.

En svensk översättning gjordes 1872 av August Strindberg. Han höll på att arbeta med Mäster Olof när Bonniers gav honom uppdraget att översätta två engelska barnböcker. I Strindbergs översättning blev visan:

Bä, bä, svarta lam, har du någon ull?
Bä, bä, söta barn, jag har säcken full.
          Helgdagsrock åt far och söndagskjol åt mor
          och sedan tu par strumpor åt lilla, lilla bror.

Några år senare ändrades texten till "Bä, bä, hvita lamm" och man tror att det är den som inspirerade Tegnér till ännu en bearbetning och tonsättning av texten. Den text som visan har idag är från 1892. Det har som tur är gjorts många inspelningar av den här melodin. Då kan många generationers barn fortsätta att lyssna på den söta barnvisan. 

tisdag 5 december 2017

Lucka 5

Prästkragar


Prästkragen bärs av biskopar, präster och diakoner och är en del av deras ämbetsdräkt. Från 1500-talets mitt och ca 100 år framåt bar präster ofta pipkrage. Det är den som givit namn åt blomman prästkrage och likheten är slående. Pipkragen tillverkas av stärkt tyg och läggs i täta rundade veck så att den ser ut som en krans av rör som står ut från halsen. I Danmark används fortfarande pipkragen.


Den största varianten kallas för kvarnstenskrage, och liknar lite ett kvarnhjul. I gamla tider ansågs prästen bära ansvaret för vad hans församlingsmedlemmar gjorde, och då var kragen ett bevis på att han bar församlingens bördor. 


I Sverige ersattes pipkragen av elvan. Det är en krage av tunt bomullstyg eller linne med två rektangulära snibbar. Den är stärkt så den står ut från bröstet och är fortfarande vanlig vid t.ex. bröllop och begravningar. De två snibbarna ska påminna om stentavlorna med budorden som Moses fick. 


Under 1900-talet blev det vanligt att i stället för prästrock bära en särskild prästskjorta med krage av olika modeller bl.a. en helvit krage som kallas för rundkrage.


Det som man ofta ser idag är en krage som är instucken i skjortan så att bara en rektangel är synlig. Det är frimärkskragen. Jag undrar vem som kommit på de olika namnen. De beskriver på ett väldigt bra sätt utseendet på kragarna.