söndag 26 februari 2017

Motion


Man motionerar inte för att bli yngre utan för att bli äldre.


Motion är alltid bra och det är egentligen mer nödvändigt ju äldre man blir. Musklerna behöver hållas igång, och man mår allmänt bättre ifall man rör på sig. Då är det ganska konstigt att det inte görs mer reklam för att locka pensionärer och äldre till alla gym som finns. Jag vet att en del läkare skriver ut motion på recept och det är en bra början. Ännu bättre hade det varit om de skrev ut recept på en personlig tränare, som hjälpte till och visade vad just jag behövde träna upp. Det kan inte vara svårare än att skriva ut hostmedicin.

fredag 24 februari 2017

Helsingör nästa?


Den här tjusiga klänningen stod som en reklampelare utanför en blomsterbutik. Väldigt passande! Fast jag tyckte nog att det var en lite omodern modell. Julgranar var modernt för två månader sedan. Nu vill vi ha vårblommigt.

Vi har haft nästan vår i ett par dagar, men nu varnas för det där årliga bakslaget med snö och blåst. Egentligen borde man inte bli förvånad eftersom det alltid blir så. Trots det så är det svårt att acceptera. Jag hade planerat åka till Helsingör idag och strosa runt lite. Det är länge sen jag var inne i tygaffären där och när jag var i Luxemburg i helgen hittade jag en ponchomodell som jag gillade skarpt. Jag planerade att leta efter ett snyggt tyg i Helsingör, men med tanke på att väderexperterna utlovat busväder med snö och annat elände så får jag kanske hålla mig på hemmaplan.

Färjeturen på 20 minuter till Helsingör brukar vara behaglig även om det blåser en aning. Endast en gång har jag tyckt det kändes lite oroligt. Då gungade båten från sida till sida och man fick hålla sig i stolen man satt på. En kvinna som kom körande med en städvagn ställde den ifrån sig en kort stund och då smet vagnen iväg. Hon fick springa och jaga den. Det var på den tiden när jag gick på Tillskärarakademin i Köpenhamn, så jag hade inget val utan var tvungen att ta mig hem på kvällen.  Jag är definitivt ingen båtmänniska, men det är närmaste vägen till Helsingör, och då är det bara att bita ihop och hoppas på lugnt väder.

torsdag 23 februari 2017

Livsfarligt


Det är otroligt att en del yrkesförare är så usla bilförare. Sist vi körde från Malmö så blev jag nästan livrädd. En bit norr om Malmö låg fem lastbilar på rad. De körde ganska snabbt, men det som var ännu värre tyckte jag var att de lekte tafatt eller vad de nu gjorde. Först körde en av bilarna om den som var framför och sen gjorde nästa likadant. Så höll de på ett bra tag, så i slutändan hade de nog samma placering som de hade från början.

Jag kom att tänka på Nils Holgerssons underbara resa. Där flyger vildgässen i V-formation och för att inte bli helt uttröttade så byter de plats efter ett tag. Hade bara vägbanan haft fler filer så är jag helt övertygad om att de här förståndsbefriade individerna hade gjort likadant. Övriga bilister fick hålla sig efter dem, för  ingen hade en chans att komma förbi. Det var rena turen att det inte inträffade en olycka. Detta var ingen engångsföreteelse utan jag har upplevt detta åtskilliga gånger på den här sträckan. Chansen är alltså stor att polisen hade fått jackpot ganska snabbt.

Det förvånar mig att inte vuxna människor har mer vett innanför pannbenet. Äldre människor kollas upp ifall de har tillräckligt bra syn, så de får behålla sitt körkort. Det borde finnas någon kontroll som gav utslag på trafikvettskunskap hos yrkeschaufförer. Men de kan givetvis ljuga vid en sån kontroll. Det enda som hjälper är nog att polisen kör de här utsatta sträckorna lite då och då i civila bilar och ser med egna ögon hur det går till. Tänk så mycket bötespengar och så många indragna körkort det kunde ha blivit.

onsdag 22 februari 2017

Gruppresa med reseledare



När vi åkte hem från Luxemburg i söndags kväll följde Katarina och Zoé också med. Katarina hade en del ärenden att uträtta i Sverige och eftersom det är sportlov i Luxemburg också denna veckan precis som i Sverige så passade det bra. Då blev det en kusinträff igen några dagar.

Zoe hade packat sin kabinväska med Rosie, favoritdockan, och en del plastmat. Vi var alla lite undrande inför hennes val, men hon verkade nöjd och det var huvudsaken. När vi landat i Köpenhamn och skulle gå genom terminalen till utgången var det Zoé som tog täten. Hon spatserade före oss med bestämda steg för hon skulle visa oss "how to go". Det var noga i vilken ordning vi gick. Zoé först naturligtvis och sen skulle mormor komma tätt efter och därefter mamma. Morfar skulle gå sist. Ibland blev han lite på efterkälken och då stoppade hon oss genom att sätta upp handen och säga med bestämd röst: "Vi måste vänta på morfar". Det känns tryggt med så omtänksamma reseledare.

Bo väntade på oss vid utgången, för vi landade ganska sent och det tar lite tid att åka de där milen hem. Zoé somnade nästan genast, men när vi svängde av in emot Åstorp vaknade hon och började prata med en gång. Hon frågade genast efter Rasmus. Huvudsyftet med resan, enligt Zoés sätt att se, var givetvis att få träffa kusinen.

måndag 20 februari 2017

Det var bättre förr


Köpenhamn har alltid legat mig varmt om hjärtat. Det är den närmaste huvudstaden för min del. En tur med färja och tåg tog förr ca en timme. Färjorna går var 20:e minut och tåget från Helsingör till Köpenhamn gick också lika ofta. Sen blev det ändrat till två gånger i timmen, men det var fortfarande acceptabelt. När man bara skulle till huvudstaden så var det en behaglig tur med inga byten, utan man satte sig tillrätta på tåget i Helsingör och steg av på Hovedbanegarden i Köpenhamn. Ströget ligger bara några minuters promenad därifrån och även smågatorna är värda ett besök.


När vi var på väg längre ut i världen steg vi inte av i Köpenhamn utan åkte bara vidare till Kastrup. Det kunde inte vara enklare. Efter att inresekontrollen infördes så var vi tvungna att gå av tåget i Köpenhamn, men det kom ett annat tåg en fem minuter senare och på samma perrong som tog oss till flygplatsen. Det var inte besvärligare än man kunde stå ut med det. 


När jag nu kollade efter färje och tågavgångar som passade till flygtiderna så höll jag på att gå upp i limningen. Jag hade planerat att be en granne skjutsa oss till stationen, eftersom taxi i Åstorp inte tar emot beställningar som bara är inom Åstorps kommun. Varför ska det då finnas taxi här? Mycket onödigt, enligt min mening. Bussen till Helsingborg går vid två-tiden på eftermiddagen och när vi kommer till Helsingborg  har vi tre kvart på oss innan färjan till Danmark seglar iväg. Då hinner vi köpa biljett för vidare färd. Sen börjar eländet.


Det är inte alla avgångar som kör ända fram till Köpenhamn och hoppar man av på en tidigare station, så kan det dröja innan man kommer med ett tåg som kör vidare. Endast en gång i timmen finns ett tåg där man slipper byta. Nåväl, det får väl ordna sig. Men vi kommer bara till Köpenhamn, sen får vi byta tåg där till ett som tar oss hela vägen till Kastrup. Om allt klaffar ska vi då vara framme strax efter fem; alltså en krånglig resa på drygt tre timmar. Här passar det och säga att det var bättre förr. Det går att åka på den svenska sidan, men det är en massa kontroller och väntetid där med, så det är lika illa. 


Jag var irriterad och lite småsur när jag äntligen fått alla tider nerskrivna. Det var nästan så jag skulle kunnat strunta i att resa helt. Väl framme hade vi två och en halv timme på oss innan flyget skulle gå, så allt som allt hade vi då varit på väg i fem och en halv timme innan vi kunde sjunka ner i flygfåtöljerna. 

Då hände något humörhöjande. Bo, min svärson, fick höra vilket strul det var med att komma till flygplatsen, så han erbjöd sig att sluta sitt jobb tidigare, komma och hämta oss och skjutsa oss till Kastrup. Vi kom iväg till Luxemburg i fredags precis som förr i tiden utan en massa fördröjningar. Det blir en extra stor guldstjärna i Svärmorsboken. 

söndag 19 februari 2017

Viktig information


Om ingen ser det du äter innehåller det inga kalorier.

Om det ändå vore så väl. Då hade jag suttit i ett hörn och mumsat i mig lakrits hela dagen. Något godare finns inte. Jag har alltid älskat lakrits. Det var väldigt populärt med lakritscigaretter när jag var barn. Först låtsasrökte man några bloss, sen rev man av pappret runt "cigaretten" och tuggade i sig den. Jag minns inte riktigt när det blev förbjudet att sälja den sortens godis, men jag vet att det diskuterades att det var inte bra om barn lärde sig "röka". Tror faktiskt inte att så många lärde sig röka för att man köpte lakritscigaretter. Jag kände i varje fall inget behov av att börja göra så. Flera år efter att cigaretterna drogs in kunde man köpa lakritspipor. Mycket underligt. Det är väl lika farligt att röka pipa som cigaretter? Nu verkar det som om även piporna har försvunnit från godishyllorna. Nästa godis som kommer att bannlysas blir nog snusklubborna.

fredag 17 februari 2017

Varför är det så ont om Z?


 Det finns nyckelringar i olika utföranden där man har satt fast en stor bokstav. Jag tänkte att jag skulle köpa ett Z till Zoé. Nu tror jag inte hon ståtar med egen nyckel, men hon har en skolväska och där kunde hon hängt bokstaven i kläppen på blixtlåset. När jag var och handlade på Familia idag så gick jag in i en bokhandel och letade. Där hängde massor av bokstäver i olika material och färger......men inga Z! Underligt! Det finns många namn som börjar på Z både flick-och pojknamn som Zoé, Zanna, Zack osv. Dessutom är det många som har ett efternamn med Z som begynnelsebokstav. Att inte Å, Ä och Ö finns med har jag full förståelse för. Den där extra utsmyckningen på toppen är kanske inte lika lätt att fixa till....fast det går att få som berlocker så det kan inte vara helt omöjligt. Jag hade nog bara hamnat i en anti-Z butik.

Det här köpcentret ligger bara knappt en mil från Åstorp och öppnades för drygt 10 år sedan. Redan då var det många som undrade varför någon satsade på det. Cirka en mil längre bort ligger Väla som är ett jättestort köpcenter. Det tillhör de större i Sverige. Det är lite ruljangs på butikerna där också men det går inte att jämföra med den karuselleffekt som är på Familia. Den ena butiken efter den andra snurrar iväg bort och in snurrar en annan...ibland. Idag när jag gick runt och tittade så var det otroligt många tomma skyltfönster där. Det var även väldigt mörkt i gångarna. Tycker ledningen kanske att det behöver inte vara upplyst när det inte finns affärer längs gången eller de ville bara spara el så där i största allmänhet?