fredag 15 december 2017

Lucka 15

En äkta Pantertant


The Golden girls är en amerikansk serie som visats i många år på svensk TV. Den översattes på svenska till Pantertanter. Handlingen utspelar sig i Miami där fyra äldre damer bor och lever tillsammans i ett hus som ägs utav en av dem. Den ena av damerna är ägarinnans mamma, som flyttat in efter att ålderdomshemmet hon bott på tidigare brunnit ner.


Dorothy, som husägerskan heter, är frånskild, och hennes mamma är en senil gammal dam, som många gånger verkar mycket smartare än alla de andra. Blanche, som också är frånskild är karltokig och änkan Rose är lite småkorkad. Hela serien är full av tokroliga händelser och deras ibland råa humor är härlig. Jag gillar sjuk humor, så jag antar att det är därför jag gillar den här serien och kan se den om och om igen.

När jag började blogga och skulle hitta på ett namn på min blogg valde jag givetvis Pantertanten. Vi är troligtvis i samma ålder. Från början skrev jag två bloggar där den ena, som jag kallade Pantertantens passioner, bara innehöll sånt som handlade om min hobby. Till sist valde jag att slå ihop de här två bloggarna, eftersom mina passioner inte bara handlar om min hobby, utan även om mina barnbarn, resor och i stort sett allt som gör livet värt att leva.

Idag är det endast en av Pantertanterna som finns kvar.


BETTY WHITE

Hon föddes den 17 januari 1922 och fyller alltså snart 96 år. Hon är givetvis mest känd för Pantertantserien, där hon spelade Rose, men hon har även spelat in långfilmer. Jag såg henne i filmen The Proposal med Sandra Bullock och där spelade hon en liten illmarig dam, en riktig Pantertantroll.

torsdag 14 december 2017

Lucka 14

Vita Hästen


Vita Hästen bildades 1967 när IFK Norrköpings och IK Sleipners ishockeysektioner slogs ihop. Från början hette klubben IFK/IKS men bytte efter några år namn till Vita Hästen. Namnet kom av att IFK-supportrar under denna tiden kallades för "vita" (till skillnad mot Sleipners "randiga" supportrar) och att Sleipner är Odens häst i den nordiska mytologin.

Klubben tillhörde topplagen på 80- och början på 90-talet men det var svårt ekonomiskt och 1996 blev det konkurs. Den återuppstod samma är igen under ett annat namn men 2006 beslöt man att återta det gamla namnet, Vita Hästen. I år fyller klubben 50 år.

Vita Hästen är även en österrikisk operett. Musiken skrevs av Ralph Benatzky. Den bygger på ett gammalt lustspel som hette Im weissen Rössl. Urpremiären på operetten skedde den 8 november 1930 i Berlin med Max Hansen som Leopold. Handlingen utspelar sig på världshuset Vita Hästen där kyparen Leopold är hemligt förälskad i världshusvärdinnan Josepha.


Många har spelat rollen som Leopold, men den som gjort det flest gånger är Max Hansen. Han har uppträtt som kypare 3000 gånger. Nils Poppe, Stig Grybe, Lasse Lönndahl, Janne "Loffe" Carlsson, Peter Harrysson och Claes Malmberg är några andra Leopoldar. En som fått pris för sin rollprestation som Leopold är Jan Malmsjö. Han fick privatteatrarnas utmärkelse Guldmasken efter att ha spelat rollen på Nöjesteatern i Malmö 1998. Jag såg den föreställningen och han var en helt suverän kypare.

onsdag 13 december 2017

Lucka 13

Lucia


Det var något speciellt med luciadygnet långt innan seden med luciatåg kom. Dygnet räknades länge som årets längsta och mörkaste natt fastän man 1753 flyttade fram vintersolståndet till den 21 eller 22 december. Den 13 december skulle det vara extra festligt, samtidigt som man trodde att den här speciella natten var extra farlig. Övernaturliga krafter var i farten och alla djur kunde tala. Fest förr i tiden innebar för det mesta mer och godare mat än man åt till vardags. T.ex. kunde det serveras tre frukostar. Den första bestod oftast av en sup brännvin. De andra två frukostarna bestod mer av fast föda. Ibland kunde det vara en bulle som var formad som en vagn med fyra hjul.


Själva grunden till luciafirandet startade i västra Sverige bland de som hade det lite bättre ställt. Det var på herrgårdar och slott som en ljusprydd lucia dök upp först. Den första skildringen av ett sådant firande är från 1764. Sen dröjde det länge innan seden spreds vidare och blev populär. I slutet av 1800-talet kunde man på Skansen få se en lucia men det dröjde ända fram till 1927 innan det blev riktigt populärt. Det var en Stockholmstidning som utlyste en tävling om vem som skulle bli Stockholms lucia. Efter det ville alla ha sin egen lucia.


Från början var hon ensam, men nu hade hon fått sällskap av tärnor, stjärngossar, pepparkaksgubbar och tomtar. Lucia, tärnor och stjärngossar är alltid klädda i långa vita särkar. Lucias ljuskrans består också alltid av vita ljus. Det enda som bryter av i hennes vita klädsel är det röda bandet hon har runt midjan.


tisdag 12 december 2017

Lucka 12

Med en nypa salt


I dagligt tal så betyder den frasen att man ska vara en smula skeptisk till ett påstående och inte lita blint på det. Uttrycket är en direkt översättning från den latinska frasen cum grano salis. Man kan läsa detta i Naturalis Historia som skrivits av Plinius den äldre. Där handlar det om upptäckten av ett recept  på ett motgift till ett gift. I motgiftet var en nypa salt en av ingredienserna.

Plinius föddes år 23 e.Kr. i Verona i en välbärgad familj där pappan tillhörde det romerska riddarståndet. Hans far tog honom till Rom där han fick studera och efter det hade han olika höga militära och civila befattningar, bland annat i nuvarande Frankrike och på Iberiska halvön. Plinius skrev åtskilliga böcker om mycket olika ämnen, bl.a. om spjutkastning och om retorik. Det enda verk som överlevt till våra dagar är just hans Naturalis Historia. Det är egentligen många böcker som handlar om antropologi, botanik, geografi, matematik, medicin, trädgårdsskötsel m.m. Det mesta är texter som han sammanställt från andra textkällor...lite i stil med ett gammaldags uppslagsverk eller dagens Wikipedia. Han dog år 79 vid Vesuvius utbrott.


Salt är ett mineral som i små mängder är livsnödvändigt för allt djurliv. Smaken salt är en av grundsmakerna och gör det till en av de äldsta och vanligaste kryddorna. Jag använder salt daligen när jag lagar mat. När jag var barn minns jag att både min farmor och min mor alltid satte fram ett litet saltkar på bordet. Det var en liten skål av glas som de hällt salt i och sen fick man ösa därifrån med en liten sked som såg ut att komma från en dockservis. Det var upp till var och en att själv strö så mycket eller lite salt man ville ha på sin mat. Oftast blev det väl inte mer än en nypa. Saltkaren har jag kvar, men tyvärr inte den lilla skeden.


Mor hade även två mer utsirade saltkar som bara användes när vi hade gäster. Jag använder inte karen idag utan de står som prydnad i mitt vitrinskåp i köket.

måndag 11 december 2017

Lucka 11

Mårten Gås


Mårtensafton är en högtid som firas den 10 november. Själva högtidsdagen var ursprungligen Mårtensmässan som inföll den 11 november. Martinsdagen var starten på den 40 dagar långa fastetiden som sträckte sig fram till jul. Av tradition var det då man betalade in tiondet, en skatt som betalades in natura, och då bland annat i form av gäss, eftersom det var dyrt att hålla djur över vintern. Sista chansen att smörja kråset var alltså på fastenatten den 10 november. Att man åt gås då kan också bero på att gässen hade götts och nu var tjocka och feta.

Mårtensfirandet hänger samman med helgonet Martinius. Han var en romersk soldat och enligt sägnen ville invånarna i Tours göra honom till biskop mot hans vilja. För att slippa ansvaret gömde han sig bland gässen, men de kacklade och avslöjade honom så han blev trots allt biskop (Martin av Tours). Gässen äts därför som straff för att de avslöjade Martinius. Detta tror man hände 11 november 371.

Gåsätandet sätts ofta i samband med Skåne, men högtiden är känd i stora delar av Europa sen medeltiden. Uppgifter finns från 1500-talet att det serverades denna rätt på en herrgård i Södermanland. På 1800-talet kom gåssteken på bordet hos Skånebönderna. Gåsuppfödningen hade minskat längre upp i landet, men var fortfarande vanlig i den södra delen.

Den typiska gåsamenyn med svartsoppa som förrätt, därefter gås, och till sist skånsk äppelkaka skapades av en krögare på Piperska muren i Stockholm under 1850-talet. Det blev väldigt populärt och många tog efter. Innan den klassiska menyn kom ner till Skåne, åt man här lutfisk till förrätt, följt av själva gåsen och som efterrätt risgrynsgröt. Det är då för väl att lutfisken fick stryka på foten och bara gåsen blev kvar. Risgrynsgröten tycker jag kan få vänta till jul. Det passar bättre med äppelkaka och vaniljsås som efterrätt.

Den 10 november har Martin namnsdag. Det är reformatorn Martin Luthers födelsedag, och har inget med vårt gåsfirande att göra. Den 11 november har Mårten namnsdag och det är den helige Martin av Tours dödsdag. I äldre almanackor kallades han för Mårten biskop.

söndag 10 december 2017

Lucka 10

Duvor

Fredsduvan avbildas ofta som en vit duva med en olivkvist i näbben. I Gamla Testamentets berättelse om syndafloden berättas om duvan som Noa skickar ut från sin ark för att kontrollera hur världen ser ut utanför. Den kom tillbaka och skickades iväg igen en vecka senare. Då kom den tillbaka med en olivkvist. Efter ytterligare en vecka skickades duvan iväg men den återvände inte. Vilken färg den här duvan hade vet jag inte.


Pablo Picasso gjorde en målning av en fredsduva för världskongressen i Paris 1949 och den blev en symbol för hela fredsrörelsen. Idag den 10 december delas Nobels fredspris ut i Oslo.

Duvor förekommer i hela världen utom på Antarktis. Man tror att duvan var den första fågel som människan använde för avel. Duvor varierar mycket i storlek och även när det gäller fjäderdräkten. Det finns väldigt många olika grupper inom duvsläktet. I Sverige finns fyra olika arter: tamduva, ringduva, skogsduva och turkduva. Människor och duvor har haft en nära relation i tusentals år och därför har duvan fått ett stort symboliskt värde.


Den duvsort som jag träffar på mest är brevduvan. Det är en tam, framavlad duva med stor orienteringsförmåga. Här behövs ingen GPS. I det gamla Egypten användes brevduvor för att skicka hem meddelanden från fartyg på resa....något i stil med det som Noa gjorde. Det berättas så långt tillbaka som 43 f.Kr. att duvpost användes av de belägrade för att få kontakt med yttervärlden. Från medeltiden och fram till 1800-talet tjänstgjorde brevduvor inom handel, sjöfart och krigsmakt. Till sist blev det för brevduvorna som för människorna. De blev arbetslösa p.g.a. att nyare teknik uppfanns och ansågs bättre.

Det är en stor missuppfattning att man kan sända brevduvor med meddelanden fram och tillbaka mellan olika platser. De hittar bara hem till sitt duvslag, så man är tvungen att åka iväg med dem och släppa dem från en annan plats, som man gjorde under kriget. Då lastades duvorna på en luftballong som flög iväg med dem, och sen kunde duvorna flyga hem med meddelanden till sina slag. Vissa duvor har blivit medaljerade för sina insatser under båda världskrigen.


Brevduvesporten är inte stor i Sverige idag, men i Holland och Belgien är det nästan som travsporten här hos oss. Vadslagning är vanligt och prispengarna är höga. En bra brevduva är värd mycket pengar.  Göran har sedan många år tillbaka duvslaget på vår tomt. På sommaren är det tävlingar och då skjutsas duvorna iväg till olika uppsläppsplatser både i Sverige och Tyskland. Göran är ägare till den duva som innehar hastighetsrekordet i Sverige. Den flög från Katrineholm till Åstorp på ca 3 timmar......en snitthastighet på 120 km/tim. Detta var 1988, men rekordet står sig fortfarande.


Göran vill inte gärna ha vita brevduvor, för de lyser alldeles för mycket i ögonen på höken. Det blir nästan som en orange REA-skylt för oss människor. Trots det har det ändå funnits några vita duvor här under årens lopp.


lördag 9 december 2017

Lucka 9

Julmat


Jag kan komma på två maträtter som förknippas med julen och som är vita; nämligen risgrynsgröt och lutfisk. Risgrynsgröt är jättegott, men det tycker jag inte att luftfisk är. Det har berättats om att biskop Barsk, som levde på 1400-1500-talet festade på lutfisk med mandel, russin och ärter; en mycket underlig kombination. Lutfisken lär var den enda maträtt som varit populär som festmat i över 500 år. Förr åt man det till helger och fester året om, men nu är det mest till jul man hör talas om den här rätten.


Egentligen är det konstigt att julen är mest förknippad med lutfisk, för Lutfiskens dag infaller fredagen före Alla helgons dag. Jag har aldrig hört talas om någon som äter lutfisk då. Det hade ju annars passat bra till Halloweenfirandet, för då ska man ju servera lite läskig mat. Jag tror det är med lutfisken som med surströmmingen...antingen tycker man den är en delikatess, eller så tycker man det inte. 


Min farmor var väldigt noga med gamla traditioner och på Anna dagen den 9 december började hon med lutningen av långan. Det tog ca 2 veckor för fisken att bli klar. Den serverades sen sist av alla rätter på julbordet tillsammans med potatis och senapssås. Det var säkert välbehövligt med lutfisk efter all fet mat som åts. Den neutraliserade överskottet av saltsyra, så folk slapp bli dåliga.


När mor övertog julfirandet efter farmor så fortsatte hon att servera lutfisk, men hon köpte färdiglutad. Eftersom det till sist bara var mina föräldrar som åt den här rätten så slopades den så småningom på julbordet. Jag har aldrig tagit upp den traditionen igen sen jag började stå för julfirandet, och tänker aldrig göra det heller. Risgrynsgröten däremot går det inte att vara utan.

fredag 8 december 2017

Lucka 8

Vitvaror


Vitvaror är ett gemensamt namn på stora hushållsmaskiner som kylskåp, spis, frys, diskmaskin, tvättmaskin m.m. Namnet kom av att det tillverkades endast vita maskiner förr. Men snart blev det andra färger som blev moderna. När vi byggde vårt hus på 70-talet köpte vi grön spis och grönt kylskåp. Jag tyckte det var så tjusigt. Ganska snart upptäckte jag att det var långt ifrån praktiskt. Så fort man öppnade kylskåpsdörren eller rörde vid spisen så blev det rejält synliga fingeravtryck. Det såg aldrig snyggt ut. Jag höll på att torka av dörren till kylskåpet stup i kvarten för det irriterade mig något enormt. Inte blev det bättre av att tre små barn hjälpte till att sätta handavtryck där. Jag kan inte påstå att jag blev besviken när det inte fungerade mer  så vi blev tvungna att köpa nytt. Nu blev det vitt och har så blivit varje gång vi behövt byta.


Visst går det att diska för hand, men jag föredrar ändå diskmaskin. Frysen är perfekt för långtidsförvaring, så den är inte livsnödvändig. Det går att handla lite oftare. Något som däremot är livsviktigt att ha, tycker jag, är ett kylskåp. Bara en sån enkel sak som att kunna förvara mjölk, pålägg och kött så det inte blir fördärvat efter en dag sparar in många pengar. Att torka, salta och röka som man gjorde förr var givetvis den tidens sätt att förlänga hållbarheten på mat.

Uppfinningen av kylskåpet har haft väldigt stor betydelse för vår vardag. I mitten av 1700-talet visade en skotsk kemist att det gick att kyla med hjälp av flytande kylmedel och 50 år senare uppfann en amerikan ett kylskåp som använde ånga. De tidiga kylskåpen var inte särskilt praktiska. De krävde ett stort utrymme för motor och kompressor som placerades i ett närliggande rum. Dessutom använde de giftiga kylmedel som ammoniak och svaveldioxid.


Den som kom att bidra till att det blev bättre kylskåp var Baltzar von Platen. Han var född i Ystad i slutet av 1800-talet. När han studerade på Tekniska högskolan träffade han Carl Munters och de två började jobba ihop. 1922 presenterade de sin kylapparat som ett gemensamt examensarbete och ansökte också om patent. Uppfinningen blev en världssensation.

torsdag 7 december 2017

Lucka 7


Osaliga andar


Jag har så långt tillbaka jag kan minnas alltid varit intresserad av deckare och andra spännande historier. Hitchcock är en av mina favoritregissörer, men även Arne Mattson gjorde en del rysliga filmer. Det var Damen i svart, Mannekäng i rött, Ryttare i blått, Den gula bilen och inte minst Vita frun. Egentligen förstår jag inte varför jag fastnade för just den genren för jag har alltid varit mörkrädd. Det blev klart inte mycket bättre efter att ha sett sådana filmer. Varje gång någon av de här filmerna kom ut på biograferna så på nåt konstigt vis dök det upp både svarta och vita damer och gula bilar lite här och var. Det påminner lite om clownerna som rände runt för något år sedan, men man hörde aldrig att någon blev skadad då. 


Vita frun har det berättats om i århundraden. De äldsta kända beskrivningarna av henne är från 1600-talet, men det är möjligt att hon "spökade" längre tillbaka också. På 1800-talet blev hon väldigt populär och det skrevs många berättelser om damen i fråga. I de flesta berättelser går hon runt på slott och herrgårdar. Flera legender berättar om att hon dött efter att ha förlorat eller blivit sviken av sin trolovade eller man. Hon förknippas med vissa släkter och när hon visar sig tror man att någon i familjen ska dö.


Vålnader och spöken är ungefär samma sak, men jag tycker att spöke låter lite trevligare än vålnad. Jag gillar speciellt spöket Laban och hans lillasyster Labolina. Det är Inger och Lasse Sandberg som skrivit de här barnböckerna och både text och illustrationer är lämpade för mindre barn. Spöksyskonen hittar på massor av tokigheter tillsammans med prins Bus. Allt behöver inte vara skrämmande även om det är spöken och vålnader inblandade.

onsdag 6 december 2017

Lucka 6

Bä, bä, vita lamm


Bild lånad av Bosse.

Den barnvisan både hörde och sjöng jag ofta som barn. I skolan, speciellt i de lägre klasserna, fick vi alltid sjunga de gamla välkända melodierna från sångboken Nu ska vi sjunga. Idag är det lite modernare tongångar i skolorna, även om det ibland dyker upp något från den gamla repertoaren.

Från början var det en engelsk barnkammarramsa. Då hette den Baa, Baa, Black Sheep och publicerades första gången 1744 i Tommy Thumb´s Pretty Song Book. Den sjöngs till en melodi som påminner om Blinka lilla stjärna. Originaltexten har inte ändrats mycket på 250 år. 


                                                    Baa, baa, black sheep, have you any wool?
                                                    Yes, sir, yes, sir, three bags full;
                                                    one for the master, and one for the dame,
                                                    and one for the little boy who lives down the lane.

En svensk översättning gjordes 1872 av August Strindberg. Han höll på att arbeta med Mäster Olof när Bonniers gav honom uppdraget att översätta två engelska barnböcker. I Strindbergs översättning blev visan:

Bä, bä, svarta lam, har du någon ull?
Bä, bä, söta barn, jag har säcken full.
          Helgdagsrock åt far och söndagskjol åt mor
          och sedan tu par strumpor åt lilla, lilla bror.

Några år senare ändrades texten till "Bä, bä, hvita lamm" och man tror att det är den som inspirerade Tegnér till ännu en bearbetning och tonsättning av texten. Den text som visan har idag är från 1892. Det har som tur är gjorts många inspelningar av den här melodin. Då kan många generationers barn fortsätta att lyssna på den söta barnvisan. 

tisdag 5 december 2017

Lucka 5

Prästkragar


Prästkragen bärs av biskopar, präster och diakoner och är en del av deras ämbetsdräkt. Från 1500-talets mitt och ca 100 år framåt bar präster ofta pipkrage. Det är den som givit namn åt blomman prästkrage och likheten är slående. Pipkragen tillverkas av stärkt tyg och läggs i täta rundade veck så att den ser ut som en krans av rör som står ut från halsen. I Danmark används fortfarande pipkragen.


Den största varianten kallas för kvarnstenskrage, och liknar lite ett kvarnhjul. I gamla tider ansågs prästen bära ansvaret för vad hans församlingsmedlemmar gjorde, och då var kragen ett bevis på att han bar församlingens bördor. 


I Sverige ersattes pipkragen av elvan. Det är en krage av tunt bomullstyg eller linne med två rektangulära snibbar. Den är stärkt så den står ut från bröstet och är fortfarande vanlig vid t.ex. bröllop och begravningar. De två snibbarna ska påminna om stentavlorna med budorden som Moses fick. 


Under 1900-talet blev det vanligt att i stället för prästrock bära en särskild prästskjorta med krage av olika modeller bl.a. en helvit krage som kallas för rundkrage.


Det som man ofta ser idag är en krage som är instucken i skjortan så att bara en rektangel är synlig. Det är frimärkskragen. Jag undrar vem som kommit på de olika namnen. De beskriver på ett väldigt bra sätt utseendet på kragarna.

måndag 4 december 2017

Lucka 4

Bröderna Grimm


Jacob och Wilhelm Grimm är tillsammans kända som Bröderna Grimm. De var två tyska språkforskare som samlade in och bearbetade folksagor. Många sagor var sådana som inte var nertecknade utan bara berättades från generation till generation. Vilken tur att de började på sitt arbete, för tänk så mycket som annars kunde ha fallit i glömska. Deras huvudsyfte var att undersöka det tyska språket, men som en biprodukt kom då sagorna. Den första upplagan av deras sagosamling Bröderna Grimms sagor och äventyr kom ut 1812. Många av sagorna är riktigt råa och knappast något som passar för mindre barn. Det är väl tveksamt om en sådan sagosamling hade fått ges ut i Sverige idag. Här censureras det mesta även i gamla böcker. När blir det bröderna Grimms tur?


De har i sina samlingar med två olika sagor om Snövit. Den ena heter Snövit och Rosenröd och handlar om två systrar som blir vän med en björn. En elak dvärg finns också med i handlingen och när björnen slår ihjäl dvärgen för att skydda flickorna bryts naturligtvis förtrollningen och han blir en prins. Han gifter sig med Snövit och turligt nog har han en bror som gifter sig med Rosenröd.


Det är nog ändå Snövit och de sju dvärgarna som är mest berömd. Den sagan känner säkert alla till. 1935 hade den premiär som den första tecknade långfilmen och var början på Disneys tecknade långfilmer. Disneybolaget höll på att gå i konkurs men i och med Snövitfilmen så vände det. Filmen nominerades till en Oscar för bästa filmmusik och den har även fått en stjärna på Hollywood Walk of fame. Det har gjorts spelfilmer också om Snövit och då har ibland även drottningen fått en mer framträdande roll. Julia Roberts har spelat den elaka styvmodern i en film.

När jag var barn hade vi ofta frågesporter på klassens timme i skolan och då kunde det hända att man skulle räkna upp vilka de sju dvärgarna var. Till sist lärde jag mig att rabbla alla namn utantill.

Glader
Toker 
Butter
Blyger
Kloker
Trötter
Prosit

De här namnen dyker först upp i Disneys filmatisering av sagan, för i Bröderna Grimms böcker hittar man inga namn på dem. Första gången de fick namn var när de var med i en Broadwaypjäs som hette Snowhite and the seven Dwarfs. Här heter de Blick, Flick, Glick, Plick, Snick, Whick och Quee. Vem som är vem där vet jag inte.

söndag 3 december 2017

Lucka 3

Vita Veckan

Det var ett begrepp som var mycket vanligt när jag var barn och tonåring. Det var inte som Black Fridag eller Black Week idag när alla affärer har rea. Denna veckan var det endast manufakturaffärer som satte ner priset på lakansväv, handdukar och dukar. Min mor köpte alltid en hel räcka lakansväv då och sydde överlakan och örngott. Det var inte tal om några påslakan på den tiden, och den vanligaste färgen på lakan var vit.


På överlakanet fälldes antingen en virkad mellanspets in eller så broderades direkt på lakanet. Både min mor och min svärmor var väldigt skickliga på att brodera så jag hade ett antal set med tjusigt broderade lakan som jag använde i många år. Även initialerna broderades dit.


Jag har fått ärva en hel del gamla märkböcker och virkböcker. Det är väldigt roligt att bläddra i dem, men det är ytterst sällan jag syr eller virkar något efter dem.


Mellanspets hette den långa spetsremsa, som virkades och fälldes in i överkanten på lakanet. Min farmor var fenomenal på att virka sånt, och det var min mor också. Tråden var tunn som en sytråd och virknålen var också väldigt smal. Jag har försökt mig på att virka med så tunt garn, men det var så pillrigt, så jag klarade inte av det. Jag har sparat kvar både mellanspets, nålbindningsremsor och hardangerremsor som både mor och farmor gjort en gång i tiden. De förvarar jag i ett vitrinskåp tillsammans med min mors virkask. Som barn var jag alltid så förtjust i den och nu har den en hedersplast på en av hyllorna.


I lite"finare" familjer fick alltid pigorna krusa örngottsbanden. Det fanns ett speciellt verktyg för det, men när jag gick på Husmodersskola för jättelängesen använde vi en vanlig bordskniv. Vår lärare tyckte vi skulle veta hur det gick till förr i världen. Man förde kniven framåt en liten bit i taget och tryckte till ett veck på bandet. Visst blev det snyggt, men så tidsödande det var!



Det var både första och sista gången jag krusade örngottsband. Jag har samma åsikt som Isa Quensel i sketchen med Jan Malmsjö: "Här krusas inte".


lördag 2 december 2017

Lucka 2

Skruttbilen


Min far köpte sin sista bil 1987. Som vanligt så var det en Volvo och den här gången valde han en vit.  När han köpte bilen höll han på att avveckla sin firma, så det blev inte så mycket han körde med den i jobbet. Han var redan lite krasslig då och bilturerna blev kortare och sällsyntare. När han gick bort år 2000 bestämdes att vi skulle sälja den.


Dagen efter far gått bort blev Göran påkörd i vår bil. Han klarade sig utan större skador, men bilen blev helt demolerad. Den andre föraren körde rakt in i sidan på vår bil och den såg ut som ett kommatecken. Att köra rakt fram med den var totalt omöjligt.....det gick bara att köra i rondeller för hjulen stod på sned. Det blev till att skrota den och sen övertog jag fars gamla bil.


Jag kan inte påstå att jag är så förtjust i den bilen, för den är väldigt tungstyrd. Göran däremot tycker det är världens bästa bil. Vi köpte ganska snart en mindre bil till mig och Göran övertog Volvon. När Rasmus var liten kallade han den för Skruttbilen. Varför vet jag inte. Det var nog mycket för att retas lite med morfar. Med åren blev han mer och mer förtjust i den vite Volvon, och hans kompisar är så imponerade när morfar ibland hämtar honom vid skolan. Det verkar som om yngre killar är väldigt förtjusta i den här modellen, för vi har blivit tillfrågade några gånger om vi ville sälja. Det kommer aldrig att bli aktuellt, för Rasmus har redan tingat den. När inte Göran vill köra med den längre, så ska Rasmus få överta den.

I år är sista året som vi betalat bilskatt på den och numera behövs den bara besiktigas vartannat år. Den vite Volvon räknas nu som en veteranbil.