onsdag 16 oktober 2019

Hund eller katt?


Vi hade inga husdjur när jag var liten, men när vi kom hem till farmor och farfar fanns både hund och en massa katter. Tussi, som hunden hette, följde efter min faster en gång när hon cyklade från Ystad hem till sina föräldrar. Fastän det sattes in annons i tidningen var det ingen som hörde av sig och Tussi fick stanna kvar. Hon var så snäll och var alltid med oss när vi lekte. Varje sommar fick vi även ta hand om var sin kattunge, som när vi sen åkt hem gavs vidare till någon som kunde ta hand om den. Min syster och jag försökte smuggla ner kattungarna i våra väskor, men de jamade så mor hörde det innan taxin kom och hämtade oss. Otur!


Jag skaffade Milou när mina barn var i skolåldern, och han blev "min" hund. Alla valpar på kenneln i just denna kullen skulle ha namn som började på M och eftersom TinTin var populär hos oss just då, så fick det bli Milou. I motsats till TinTins vita hund var vår Milou emellertid en brunsvart långhårig silkyterrier. Han blev mycket gammal och det var en stor sorg när vi tvingades lämna honom.



Jag har ett foto av honom stående på mitt datorbord tillsammans med en del porslinshundar. Även Santos har en hedersplats här.


Santos var min dotters hund, som när han blev äldre fick komma och bo hos oss. Vi blev tre pensionärer som trivdes väldigt bra tillsammans. Tyvärr blev det inte så lång tid, för han blev sjuk och fick somna in. 

Jag har nog alltid sett mig som en hundmänniska, förutom under de åren vi var kattägare under sommaren hos farmor. Någon längtan efter att skaffa katt har jag aldrig haft, men nu har jag börjat tänka om.


En sån här liten Dallaskatt hade jag inte haft något emot.


Den hade gärna fått smyga runt i mitt hus.


30 kommentarer:

  1. Är det dig på första bilden där? Något jag fått till mig i senare delen av mitt liv är att hundar och katter betyder mycket för människor, barn som vuxna. Det berättar din historia också. Jag har förstått det när någon av vännerna har mist sina fyrbenta kärlekar. Bästa katten som smyger runt i ditt hus får mig att tänka på mina barnbarn,
    de var ofta hundar :-) Ville ha koppel då jag gick på promenad med de; härliga tider.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är jag på första bilden precis som du gissade. Jag saknar fortfarande både Milou och Santos, men det är inte riktigt läge för att skaffa en ny hund idag. Jag nöjer mig med att Hanna kommer hit och leker katt.

      Radera
  2. Vilka fina bilder du delar med dig av. Djur har alltid betytt mycket för mig. Som liten önskade jag mig innerligt en hund med det blev en katt. Som vuxen tog jag saken i egna händer och Miss T är vår tredje hund. Jag har aldrig ångrat mig en sekund och en dröm har verkligen gått i uppfyllelse.

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. En liten hund förgyller verkligen tillvaron.

      Radera
  3. Djur ger så mycket kärlek och glädje.
    Tyvärr så kan vi inte skaffa katt, för båda svärsönerna är allergiska. Så vi får nöja oss med Elsa.
    Vi har haft två korthåriga taxar innan. Då vi fick ta bort vår första tax, Nicki, så skulle jag inte ha någon mer hund, men så köpte vi taxen Maja, vi skulle inte ha någon mera hund. Men så hittade Therese Elsa på blocket. Hon ringde och sa, -Mamma jag har hittat en hund på blocket, nu ringer du, sen åker ni och titta, för du måste ha en hund som sällskap. Så fick det bli. Jag har inte ångrat mig.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man har mycket roligt tillsammans med en hund. Det är ett perfekt sällskap.

      Radera
  4. Tussi valde själv vem han ville bo hos och leva med. Och så blev det ju också, tack och lov, för bättre kunde han knappast ha fått det i livet än att vara där.
    Milou och Santos känner jag till, Santos allra mest förstås. Saknaden efter sina fyrbenta vänner är stor, alltid. De tar ju en med hull och hår, pälsklingarna.
    Jag har haft både hundar och katter samtidigt och bra gick det och alla var lika älskade och också saknade. Hundar är mera som barn medan katter är mera självständiga. Härliga varelser alla. Men vi kan inte ha djur, när vi är borta så mycket som vi är nu och då under året.
    Din Dallaskatt är mera än förtjusande. Den sötaste katt man kan tänka sig.
    Ha en fin onsdag Gunnel!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det blir inte fler hundar här hos mig. Jag nöjer mig med att få träffa Dallaskatten Hanna lite då och då.

      Radera
  5. Så mysiga hundar som har fått berika ditt liv.
    Jag tycker mycket om hundar men mer om katter. Troligtvis för att jag har haft många katter men aldrig någon hund. Mycket beroende på att jobbet och hemmet tog mycket tid i anspråk och en hund kan man inte lämna många timmar för sig själv, vilket är lättare med en katt.
    Jag tror att du skulle trivas med en liten katt, ett otroligt fint och kelsjukt sällskap.
    Trevlig onsdag.
    Kram.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Katter är väldigt söta...särskilt kattungar.

      Radera
  6. Attans att kattungarna inte kunde hålla tyst.
    Förstår att du vill ha den Dallas-katten i närheten av dig.
    På fotot av Santos ser han ut precis som vår Texas. Vit bomull och svart lakrits nos.
    Det är mycket sällskap att ha djur. Gratis motion. Men även mycket "bindande".
    Kram från en hundmänniska, men jag är sugen på en innekatt om det är rasen Ragdoll som "uppför" sig ungefär som en hund. Synd att den är så dyr.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det roligt med djur, men man blir också väldigt bunden. Fördelen är klart att ha någon som alltid kan ställa upp som djurpassare så fort det behövs.

      Radera
  7. Jag har haft både katt och hund Har haft kennel i många år.
    För några månader sen fick den siste avelstiken somna in.
    Nu vill jag inte ha hund eller katt mer .
    Det räcker med barnbarnbarn som kommer och smyger omkring!
    Svar....Visst är det läppigt att tiden går så fort!!
    Man känner bara "vinddraget" av tiden!
    Ha en bra onsdag!
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag nöjer mig också med barnbarnen.

      Radera
  8. Min stora dröm när jag var barn var att få en hund och det fick jag en till slut, men katter är mig också riktigt kära. Grållen och Svarten, våra sista katter, saknar jag något oerhört och det kniper verkligen i hjärtat när jag tittar på gamla kort av dem.
    Ha en skön onsdag!
    Kram, Ingrid

    SvaraRadera
  9. När jag växte upp hade vi alltid katter. Men i vuxna livet har jag inte haft några husdjur. Tycker lite synd om dem när det inte är någon hemma på hela dagarna. Också blir man väldigt bunden. På gården där jag bor finns just nu fem hundar och sex katter varav en, Selma, helst vill vara inne hos mig. En underbar och självständig äldre dam! Men din lilla Dallas-katt skulle man ju inte säga nej till! Sköt om dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vill inte var så bunden nu längre, men visst saknar jag en liten hund.

      Radera
  10. Fina bilder som du bjuder på. Dallaskatten var sötast ;)
    Jag är definitivt en kattmänniska. Min första man var mest hund och där var vi inte riktigt överens ibland om gränserna. Min andre man var katt, som jag och det underlättade.
    På senare tid, som ensam, gullar jag gärna med mina barns hundar. Det får stanna därvid.
    Kram!

    SvaraRadera
  11. Fint inlägg om dina gamla vänner... Jag har haft fyra hundar och en katt.. en kanin och lite undulater.. Just nu har jag inga djur alls och det känns bra.. Men om jag skulle skaffa ett djur igen så blev det nog en hund. ha en fin fortsättning på veckan kram Nicki

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är också mest förtjust i hundar...förutom Dalaskatten förstås.

      Radera
  12. Hund OCH katt skulle jag vilja ha. Jag är uppväxt med båda dessa djur och en hel drös med andra eftersom vi hade bondgård. Tyvärr passar det inte att ha djur i mitt liv just nu...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett djur tar plats och mycket tid och kan man inte erbjuda det är det inte rätt och skaffa ett djur.

      Radera
  13. Är nog ingen extrem djurnörd. Skulle klara mig utan husdjur ... tror jag iaf. Har alltid funnits katter i huset, både då jag var barn och som vuxen. Ger huset "liv" tycker jag. Hund fanns i barndomshem, men det är inget jag vill ha. Så bundet! Katter kan man lämna över en natt, katter kan lämnas bort några dagar. Lämna bort en hund kanske man oxå kan, men jag kan höra hemlängtansgnyet. Katter är betydligt mer självständiga. Jag uppskattar självständighet.Så summan av kardemumman: katt ok, hund nej...utan husdjur skulle jag ocks å klara mej.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan tänka mig att man är mer bunden när man har hund. Det är ganska skönt att kunna göra precis vad man vill utan att behöva tänka på att ordna passning för en hund.

      Radera
  14. Fina bilder och fina minnen! Klart du gärna skulle vilja ha en sån liten Dallaskatt ... såå söt!
    Jag önskade mig en hund när jag var barn, men fick en undulat :) Som vuxen har jag haft fyra hundar - och jag saknar verkligen en hund i huset. Vi har ju Sixten, katten som flyttade in hos oss när vår senaste hund fick sluta sina dagar p.g.a. ålder och sjukdom ... och det är jag glad över, men en katt är en katt ... och en hund är en hund...
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror man har mer sällskap av en hund, för den följer en överallt. Det kanske en katt gör också, men den är ändå mer självständig. Hunden är som en liten bebis.

      Radera
  15. Dallaskatten var ju helt klart sötast :)
    Men visst är det roligt att ha ett djur. Vi har haft både hund och katt, men jag är nog en hundmänniska!
    Kram

    SvaraRadera
  16. För mig är hundar favoritdjuret.

    SvaraRadera