Idag om fyra månader är det julafton. Lite svårt att tänka sig vinter och kallt efter den här jättefina sommaren. Men den kommer antingen vi vill eller inte. Det dröjer säkert inte länge förrän affärerna börjar plocka fram julpyntet. Bara skolstarten är över så är det fritt fram. Kanske det blir lite utrymme för Halloween först. Vi har ju verkligen fått sol och värme så det räckt och blivit över, så det känns helt i sin ordning nu att börja med inomhussysselsättningar, tycker jag. Nu är jag ju en pysseltyp, så tanken på långa, mörka kvällar låter väldigt lockande.
Men än så länge är det semestertider och semesterbesök som gäller. Igår kom Katarina och hennes familj hit. Även om det inte är så jättelångt till Luxemburg, så blir träffarna inte så ofta. Jobbet sätter ju lite käppar i hjulet. I morgon ska vi åka till Kastrup och möta den amerikanska grenen av Mobergklanen. Det kommer att bli några intensiva dagar nu. Datorn i all ära, men den kan inte mäta sig med verkligheten. Ingen webkamera i världen kan överträffa känslan att träffa sina barn "på riktigt".
Vi har försökt fostra våra barn att bli självständiga individer, som kunnat ta ansvar för sitt eget liv. Jag har alltid förespråkat att man ska prova på allt man vill, och att det inte är fel att ge sig ut i världen. Men jag måste ha uttryckt mig lite otydligt. Jag kan nämligen inte påminna mig att jag någon gång har sagt att det var förbjudet att bosätta sig i Sverige.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar