Jag gillar att se på film och då är det inte bara deckare som gäller. Det får gärna vara lite romantiskt om där finns humor också inblandad. Det får inte bli för mycket hjärta-smärta-film. Sådana där sorgliga saker som man måste ha en hel hög med näsdukar för att klara av att se är inte riktigt min melodi. När jag ser en film vill jag inte att den ska vara så realistisk att man nästan tror den är sann. Ska jag se på en dokumentär, då måste jag verkligen vara intresserad av ämnet. Att se på film är ju lite att fly från verkligheten.
Idag ser jag inte film lika ofta på biografen som när jag var ung. Nu är det så bekvämt och billigt att köpa en DVD och titta på hemma i soffan. Men det är en helt annan känsla att se film på biografen. Det blir mer "på riktigt". Synd att man måste åka till Ängelholm eller Helsingborg för att kunna göra det. När jag flyttade till Åstorp fanns här 2 biografer. Nåja, en i varje fall som fungerade någorlunda. Den andra var gammal och när man varit där luktade man mögel lång väg. Det var till att ge sig iväg hem direkt och duscha och byta kläder. Dessutom var det paus mitt i filmen, så maskinisten kunde byta filmhjul.
På den tiden gick jag på bio varje vecka. En filmstjärna som jag beundrade mycket var Audrey Hepburn. Jag tyckte hon var så oerhört tjusig. När hon spelade in filmen Sabrina blev det stor hysteri bland tonårstjejer. Nästan alla klippte håret så det skulle likna den frisyr hon hade i filmen...jag också. Jag såg att Sabrina visas på TV ikväll, men med andra skådespelare. Det är en nyinspelning med Harrison Ford och Julia Ormond. Jag måste helt enkelt se filmen.
När jag satt och letade efter foton på Audrey som jag kunde sätta in på min blogg, kom jag in på en sida som handlade om hennes mode. Hon var ju även en stor modeikon. När jag kom till avsnittet om Sabrinamodet blev jag helt förstummad. Där visas mönstret på hennes klänning.
Det är det mönster jag använde när jag sydde Katarinas brudklänning förra sommaren!!!!!!!
Detta var inget som någon av oss vetat tidigare. Men både Katarina och jag gillar hennes mode, så det var kanske inte så konstigt ändå. Det visar ju verkligen att hennes stil är väldigt tidlös.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar