torsdag 17 september 2020

Let´s dance

 

Varje start av altansäsongen börjar alltid med en uppfräschning av altangolvet. I år bestämde vi oss för att måla det i en lite mörkare brun färg. När jag beskådade det färdiga resultatet kom jag att tänka på utedansbanor. 

Jag bodde i Eslöv tills jag var 16 år och varje sommar var det karneval i staden. Det var en av fotbollsföreningarna som anordnade den. Min far var lagledare och tränare för A-laget så vi blev ganska involverade allihop. Karnevalståget rullade genom stadens gator på söndagseftermiddagen och då var trottoarerna fullsmockade med åskådare. Det var rena folkfesten. 

Festligheterna började redan på fredagskvällen med dans i Skytteskogen. På lördagen öppnades det upp för tivoli och allehanda aktiviteter lite tidigare på eftermiddagen. Jag minns att det var minirevyer där och på ett ställe kunde man se en våghals som körde motorcykel runt, runt, runt i en stor siloliknande byggnad. Det var lotterier, spåkvinnor och allt mellan himmel och jord.

Naturligtvis fanns det även en utedansbana. Den var inhägnad ungefär som vår altan, men givetvis mycket större och cirkelformad. Längst bak fanns en upphöjd scen där dansbandet stod och spelade. Det fanns en eller två ingångar till dansbanan och där stod en bister herre och tog emot dansbiljetterna. Det kostade nämligen pengar att få dansa. Nu minns jag inte summan, men jag tror inte det var många ören. I ett litet bås i storlek med ett utedass satt en person och sålde dansbiljetter. 

Något som man aldrig funderade så noga på då, men som idag skulle vara helt otänkbart var hur damernas handväskor förvarades under dansen. När paret kommit upp på dansbanan la damen sin väska i en hög på golvet intill staketet. Det blev en ganska stor hög vissa gånger. När dansen var slut hämtade var och en sin väska och jag kan inte minnas att det var någon som blev bestulen. Kanske var handväskorna inte så stöldbegärliga för det fanns nog mest smink och nycklar i dem, men säkert också kontanter. Det kanske var så att folk i allmänhet höll mer koll på varandra förr och vågade säga ifrån när de upptäckte att nåt inte stämde. Jag tänker på filmen Anderssonskans Kalle där mammorna höll reda på ungarna i kvarteret och hjälptes åt att fostra dem. 

I dessa tider är det knappast läge att annonsera om I afton dans eftersom det gäller att hålla avstånd. Den påtvingade karantänen sätter igång fantasin hos många har jag märkt. Ett dansställe här i närheten annonserade häromdagen om I afton distans. Olika dansband hade bjudits in att spela dansmusik. De gäster som köpt biljett fick sitta vid utspridda bord på dansbanan, så någon dans var det inte frågan om. I stället bjöds på en tvårätters middag. Bandmedlemmarna skulle inte bara spela utan även presentera sig själv och berätta lite om bandet och kanske lite kul historier från deras turnéer. Ett mycket bra och annorlunda initiativ. Det behövs lite omväxling i tillvaron. 

28 kommentarer:

  1. Härliga minnen Gunnel!
    Utedansbanor var det gott om här i trakterna när jag var ung. Det fanns nog alltid någon som bjöd in till dans när helgen nalkades. Nu tror jag inte att det finns en enda kvar.
    I "afton distans" tycker jag låter som en trevlig idé!
    Kram, Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lite synd att alla tuedansbanor försvinner. På sommaren är det ju perfekt.

      Radera
  2. I afton distans, så himla kul initiativ! Hela ditt inlägg triggade igång minnena ska du veta....ojojoj så mycket som poppade upp där på hjärnkontoret, saker som legat lagrade under lång tid. Nu ska jag damma av dom och minnas :)
    Tack Gunnel och stor kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Roligt att du också minns dansbanorna.

      Radera
  3. Gamla tider, det! Tack för uppfräschningen av minnet.
    Nej, aj, så mycket som är nedlagt eller lagt på is.
    Jag har ju haft både tivoli och Folkets park finns ju, tvärsöver där jag bor. Nu slipper jag höra musikens dunk på håll, för man ska vara på plats om uti fall.
    Det är bara EPA traktorerna som dunkar på parkeringen.
    Men tack för ditt inlägg, så fint! Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kanske inte var lika kul för de som bodde granne med dansbanorna, men det tänkte man inte på då när man var ung.

      Radera
  4. Nu fick du igång minnet så det bara sjunger om det. Och tänk att vi har varit med om att vara ute på dans på utedansbanor. Visst var vi ärligare då, verkar det som, för ingen blev av med någonting vad jag vet trots att handväskorna låg i högar lite här och lite där när väskägarinnorna dansade. Här var det i första hand ungdomsföreningarna som arrangerade danskvällar,ofta i överenskommelse med varandra över kommungränserna, så att man inte körde dubbelt.
    Tack för detta Gunnel! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror faktiskt att det hade fungerat med tedansbanor i vår tid också. Många yngre r intresserade av hur det var förr, så det hade säkert känts lite exotiskt.

      Radera
  5. Bra med distansdans. Då behöver man inte fundera på vem som är den förande i dansen. Och inte ska det väl vara självklart att det är mannen?
    Dansbiljetter har jag sett på Liseberg, dock aldrig på min ungdoms dansbanor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet inte när det blev gratis att gå upp på dansbanan.

      Radera
  6. Vilket bra iniativ. Till det skulle jag anmäla mig. Det passar mig bra att man bara får sitta där och äta... det är jag bra på. Dansa kan jag inte alls. Inte heller är jag någon älskare av dansbandsmusik men det vore trevligt med mänskliga kontakter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker också det var ett bra initiativ och det var planerat några helger framåt. Det skulle säkert fungera även sen restriktionerna tas bort.

      Radera
  7. Nu fick du igång mitt minne med! I lilla grannhålan där jag bodde på sommaren under min uppväxt fanns en dansrotunda under tak men med ena sidan öppen ut mot en trädgård. Där spelade många kända band och det var en fight att komma in innan man hade åldern inne. Även där var det samma sak med handväskorna. Man bara lade dem i en hög på golvet och det fungerade hur bra som helst. Jag minns heller aldrig att någon blev bestulen. Tyvärr brann den ner vilket även dansbanan i vår lilla tvillingstad gjorde. Lite synd för en tid gick i graven då.

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi är tydligen många som har minnen från den gamla dansbanetiden.

      Radera
  8. Å vilket dansant inlägg, minnena dansar!
    Handväskan ja, hade jag det? Jo, en som hängde över axeln kanske. Men ett minne av en väskhög har jag nog också. Och att nån tjej som inte dansade passade väskorna. Stå där och vänta skulle han bjuda upp? Eller han och sista dansen? Minns en som tingade den redan då dansen startade upp. Minns inte helt resultat :-) Försäker tänka efter var jag dansade, det blev på rätt många ställen då någon hade bil. Nu bjöd du fint idag :-)
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. När man tänker bakåt hur det var dyker så många minnen upp och till sist arbetar hjärnan helt självständigt. Synd att man inte kan spela in sina tankar på band. Så praktiskt det hade varit i stället för att behöva skriva ner dem.

      Radera
  9. Ett bra initiativ.
    Sv..klart att du är vacker!
    Kram!

    SvaraRadera
  10. Fint blev det ert altangolv ... och tänk vilka trevliga minnen som dök upp.
    Önskar dig en bra fredag!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är längesen jag besökte en utedansbana nu, men det är roligt att minnas hur det var.

      Radera
  11. Det var verkligen andra tider.. Jämför man hur allt är idag så önskar man att det gick och ställa tillbaka klockan.. Ett jättefint läsvärt och roligt inlägg.. Hoppas du får en fin helg nu kram Nicki

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag skulle nog gärna vilja ha tillbaka en del som det var förr. Bara för att det är nytt betyder inte det att det är bra.

      Radera
  12. Dansbanor är ett helt okänt område för mig. Liksom dans överhuvudtaget. Har alltid älskat musik men vill lyssna till den, inte dansa. Dock, hemmavid och i ensamhet kan jag ibland "skaka loss" till någon medryckande låt.
    Trevlig helg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. När jag var ung blev det mycket dansande, men med åren har det mer övergått till lyssnande.

      Radera
  13. Vilken fin dansbana ni har, kör igång musiken, så får ni ta en svängom.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det får bli bara Göran och jag då så det inte blir någon trängsel.

      Radera
  14. Så mysigt att höra lite hur det var och kunde vara för några årtionden sedan.
    Detta med handväskorna i en hög, det skulle nog inte fungera vid dagens dansbanor, att dom skulle få ligga ifred. Kan inte hjälpa det, men jag har svårt att tro det.
    Stor och härlig altan ni har, härligt.
    Trevlig helg.
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske människor var ärligare förr.

      Radera