torsdag 11 juni 2020

Rödhårig


En del forskare tror att genen som ger rött hår har uppkommit i Europa eftersom det är så molnigt här. När det nu pratas så mycket om klimatförändringar och att vi går varmare tider till mötes har de börjat tänka i banorna att den här genen kanske försvinner. Deras gissning är att om ca 100 år finns det inga äkta rödhåriga personer kvar, utan det blir bara sådana "fuskrödhåringar" som jag.


Mindre än 2% av världens befolkning är rödhårig med undantag av Skottland där så många som 13% vandrar runt med den här tjusiga hårfärgen. Orsaken tros vara att vädret är så mycket sämre där. Jag har aldrig varit i Skottland så jag vet inte om det stämmer, men många spännande filmer utspelar sig på de dimmiga hedarna, så det kanske ligger någon sanning bakom.


En bra sak med den här genen är att den tar upp D-vitamin lättare från solljuset. Det måste betyda att inga rödhåriga personer behöver köpa D-vitamintabletter. De har ljusare hy och tål solen sämre, men det är inte nyttigt med för mycket solande för någon. Inte bara för risken för hudcancer, men huden blir inte vacker av för mycket sol och det kan inte vara särskilt kul att se ut som en väl använd läderväska i ansiktet. Jag tycker det är snyggt med lite solbränna, men det ska se naturligt ut ändå.


Förr hörde man ofta människor tycka synd om de föräldrar som hade ett rödhårigt barn. Jag förstod aldrig det. Så långt tillbaka jag kan minnas har jag avundats alla som var naturligt rödhåriga. Den mest rödhåriga person jag kan tänka mig är Pippi Långstrump och hon är lika gammal som jag. Kanske Astrid Lindgren gjorde henne rödhårig för att kompensera för att det ansågs som fult. Heder åt henne i så fall. Pippi är en härlig figur; fantasifull, snäll, omtänksam, rättvis och inte rädd för att ställa upp för de svaga. Hon har alla de nödvändigaste egenskaperna för att vara en bra medmänniska.


Det finns många påståenden om rött hår...sanna eller osanna. Rödhåriga lär ha färre hårstrån än andra (jag har sett många rödhåriga personer med rejäla kalufser), deras hår ska vara svårare att färga (varför i all världen skulle de vilja ha en annan färg?????), de blir inte gråhåriga (har ingen aning om det stämmer) och de anses vara väldigt temperamentsfulla. Det förstår jag inte vad det har med hårfärgen att göra. Det finns många blonda, svarthåriga och brunetter som har kort stubin.


I Breda utanför Amsterdam firas varje år första helgen i september Redhead Day. Då samlas rödhåriga från hela världen. Så kul det skulle ha varit att få vara med där......fast då hade jag väl känt mig som en katt bland hermelinerna.
.........men vänta nu ett tag!!!!!

Jag har sällan D-vitaminbrist, jag tål inte sol särskilt bra, mitt hår är väldigt tunt, men det är nog inte speciellt svårt att färga förståss. Det dröjde länge innan jag blev gråhårig, men jag ser att det som växer ut nu har en suspekt färg, så den döljer jag under olika röda färger med hjälp av frissan kvickt som bara den. Jag får nog räkna in mig bland de temperamentsfulla och det tycker jag inte bara är negativt. Precis som Pippi så tycker jag om att fantisera och är på sätt och vis också en sakletare.......jag gillar att gå på loppisar. Jag kanske ändå är en rödhåring innerst inne? Det blir bara nåt fel när hårstråna kommer ut i friska luften. 

27 kommentarer:

  1. Jag tycker att rött hår är väldigt fint och ger en charmig personlighet! Medaljens baksida är kanske att många har känslig hy men alla ska ändå vara försiktiga i solen.

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rött hår är mycket tjusigt, och mina blickar dras automatiskt till en person med en sådan lysande kalufs.

      Radera
  2. Ja, färg och lyster måste man ha för att må bra.

    SvaraRadera
  3. Vår förra präst i församlingen hade fyra rödhåriga döttrar och jag vet inte om jag kommenterat det någon gång och absolut inte som något negativt. Jag tyckte att de var jättesöta. Så var jag med yngste sonen hos frissan och när vi satt där kom prästfrun in med några av flickorna med sig. Sonen tittade och tittade på dem, så sa han högt och ljudligt: "Men mamma, jag tycker inte att rött hår är så fult!"
    Jag tror att jag lyckades krångla mig ur situationen, men oj så jag skämdes.
    Ha en fin dag!
    Kram, Ingrid

    SvaraRadera
  4. Jag har grått hår och så får det bli!
    Att få skratta tillsammans ger energi!
    Ha en bra dag!
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är också nästan helt gråhårig, tror jag. Det är evigheter sen jag såg min "riktiga" färg.

      Radera
  5. Du är rolig du Gunnel! Ja, jag tror att du är rödhårig innerst inne. Under en stor del av mitt "aktiva" liv var jag också rödhårig, men när jag blev panchis så tyckte jag det var så jobbigt att hålla på så jag återgick till min ursprungsfärg. Råttfärgat m.a.o. numera med övervägande gråslingor (naturliga).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så är säkert min hårfärg också under det röda.

      Radera
  6. Du kanske har rätt men om det föds rödhåriga barn som inte har någon rödhårig förälder så brukar det bli så om en förälder är mörk och den andra blond :-D
    Hoppas allt bra med dig och ha en fin fortsättning på veckan kram..

    SvaraRadera
  7. Min äldsta dotter är blond, maken hennes är väldigt mörk och deras två barn blev väldigt vackert rödhåriga och naturligt i en mörkare nyans, inte morot. De har inte ljus känslig hy, utan ja, fått det bästa, så snyggt! Det är de enda bland mina barn och barnbarn med den färgen. Yngsta dottern har ibland färgat sitt hår men hon är i grunden blond. I morgon kommer hon på bild och då som färgad rödhårig.

    Kul inlägg! Kram!

    SvaraRadera
  8. Mitt lilla barnbarn, 3 år snart, är rödhårig... mörkrött... Och dessutom extremt mörkhårig. Humör som få har hon, är också väldigt kreativ. Ska tipsa henne och hennes pappa om en resa till Amsterdam så småningom.Själv testade jag rött hår en gång... fy, så jag såg ut! Alla har nog sina egna färger. Kul inlägg. Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det skulle vara roligt att vara med på Redhead day.

      Radera
  9. Rött hår kan vara väldigt vackert. Jag har en niece som är rödhårig och hennes hår är bland det tjockaste man kan tänka sig.
    I yngre år hade mitt cendréhår en dragning åt rött och guld, nu är det råttfärgat och silver. :/
    Men fortfarande uppfyller jag några av kriterierna för rödtoppar: humör, mår bäst i skugga, D-vitaminbrist.
    Solig kram från norr!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan kanske ursäkta mitt humör ibland med att jag är rödhårig, men då får jag se till att vara nyfärgad också.

      Radera
  10. Jomen vet du, jag tror det ligger en del sanning i de där påståendena! Fråga inte varför ;) I skolan hade jag en kompis vars hår var helt fantastiskt!!! Tjockt, långt och kopparrött, så avundsjuk jag var :D Kram på dig, Gunnel <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det vackert med rött hår.

      Radera
  11. Jag hade gärna haft rött hår jag också från början men blev lintott istället.
    Numera är jag silvertott eller så. Har inte färgat mitt hår på år och dag.
    Min dotter är född rödhårig och har om inte precis samma röda färg som vid födseln en väldigt vacker röd hårfärg. Temperament har hon också men det har jag med fastän jag saknar röda hår. Tror att det är en myt detta med rött hår och temperament.
    Ett riktigt roligt inlägg idag. Tack Gunnel!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror inte heller att hårfärg och temperament har något samband. Det finns många fler temperamentsfulla människor i jämförelse med rödhåriga.

      Radera
  12. Skottland, även Irland och England har många rödhåriga personer faktiskt. I alla dessa länder är vädret ju som det är.
    Men jag känner faktiskt några rödhåriga svenska killar också. Dessutom är min mans engelska guddotter rödhårig, och hon har världens tjockaste hår. Hur snyggt som helst. Det enda hon inte gillar är det som rödhåriga personer ofta få mera av än andra, nämligen fräknar;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. När jag var barn ansågs fräknar inte var något snyggt, men i takt med att modet ändrats är många fotomodeller idag väldigt fräkniga och jag tycker det är charmigt.

      Radera
  13. Alltså... utan att känna dig och utan att ha sett dig i verkliga livet... så tror jag att du skulle passa i orange hårfärg. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha! Det verkar som du känner mig lite ändå. När jag var ung färgade jag massor av orange slingor i håret, men jag har blivit fegare med åren...fast det skimrar fortfarande i röda nyanser.

      Radera
  14. Det kan vara väldigt fint med rött hår. Jag har alltid varit blond, men nu blir mitt hår bara mörkare och mörkare, och inget grått strå. Får ibland höra att jag färgar mitt , vilket jag inte gör. Lite avundsjuka, då våra vänner är riktigt gråa, vilket varken jag eller Stefan är.
    Trevlig helg! Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det dröjde väldigt länge innan jag blev gråhårig, men nu är det nog helt grått....under det rödskimrande.

      Radera