måndag 27 mars 2017

Fika på hög nivå


I helgen hade vi riktigt fint vårväder. När jag åker ner till centrum för att handla, så kör jag förbi en jättehög blå backe. Det är scillor som blommar i tusental. Åstorp ligger ju vid Söderåsens fot och jag bor högst upp på åsen. Denna synen möter mig varje gång jag åker ner till samhället den här tiden. Det finns trappor på tre olika ställen där man kan ta sig upp till ett inhägnat område. Det är Makadamen som finns där bakom. Brytningen är slut sen en del år tillbaka men kvar finns en megastor krater, som vi hoppas med tiden ska bli förvandlad till något vettigt.


Rasmus och jag parkerade bilen utanför en restaurang som ligger utmed vägen. Jag ville testa hur pass bra eller dålig min kondis var och så ville jag naturligtvis ta foton av scillorna.


Trappan är indelad i avsatser med lite plan mark emellan och den första delan klarade jag av lätt som en plätt.


Det är ganska liten lutning i början, och då kände jag att det här ska nog gå som en dans. Vi följde stigen en bit och då hade vi vägen strax till höger om oss.


Sen kom vi då till nästa trappavsats och då började det bli lite motigt. Som tur var kunde jag hela tiden gå och beundra scillorna, och det gjorde att jag lite glömde bort att det bara lutade uppåt hela tiden.


Ungefär halvvägs fanns en fikaplats. Mycket smart! Det var en rundad stenbänk som var uthuggen i berget och framför var ett bord som också var av sten. Vi hade ingen fika med oss för jag visste inget om denna platsen. Jag har nämligen aldrig gått den här stigen upp förut. Det har alltid blivit några av de andra två som är lite säkrare att gå. Det var populära utflykter med skolbarnen när jag jobbade.


När jag tittade ner mot vägen skymtade restaurang Bäckagård mellan träden.

 


Vi fortsatte vidare uppåt så långt det gick att komma, och där var ännu en fikaplats. 


Först och främst fanns det en stenbänk med ett uppbyggt tak. Bordet framför var gjort av staplade tunga stenar. Även pallarna var av det här hårda materialet.


Det fanns t.o.m. en stenfåtölj med ryggstöd. Ingen risk att någon drar iväg med "cafémöblerna" härifrån. Jag har fått höra att de här fikaplatserna har hört till restaurangen tidigare och att de har använts för att gästerna skulle kunna sitta där och dricka kaffe. Om det är sant hoppas jag verkligen att servitrisen fick rejält med dricks. 

26 kommentarer:

  1. Det var ingen dålig klättring ni gjorde upp för trappan och kullen.
    De där stenfåtöljerna ser ju väldigt bra och trevliga ut. :)
    Vackra vårblommor. Våren tycks ha kommit längre hos dig än hos oss i nordligaste Kalifornien.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klättringen kändes lite i benen, men under påsklovet ska vi ta med fika och ge ocssupp till toppen igen.

      Radera
  2. Godmorgon!
    Bra klättring!!
    ...klart våren är på G!
    Man måste tänka positivt.
    Ha en bra dag!
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kände mig nästan som en alpget.

      Radera
  3. Stackars serveringspersonal, om de fick traska upp med fika. Men visst är det läcker fika paus. Kanske ett måste att kunna stanna och vila sig lite.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sittplatsen i mitten behövdes verkligen för att pusta ut.

      Radera
  4. Det där påminner lite om vårt Klinteberg, både stigarna, trapporna och utsikten ner mot landsvägen är förbluffande lika. Det ens som skiljer är flora, för här blommar det inga scillor på berget, utan blåsippor.
    Ha en skön måndag!
    Kram, Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så kul att få veta. Då lyser det i varje fall blått på båda ställena.

      Radera
  5. Men vilket trevligt ställe att slå sig ner på med en kopp kaffe! Och visst är scillorna vackra....då är det verkligen vår!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det kändes som riktig vår.

      Radera
  6. Ojoj, det var brant att vandra där uppför. Tror jag skulle vara tvungen att avstå, tyvärr. Jag tycker mycket om annars, att vandra i skog och mark, men så brant vet jag inte hur det skulle gå. Man kanske kan hålla sig i det där träräcket?
    Härliga sittplatser och ovanliga.
    Förstår att det var tjusigt med alla vårblommor.
    Trevlig dag.
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag trodde också man kunde hålla sig i räcket, men underhållet av stigen är obefintligt numera, så det var väldigt vingligt. Kändes säkrare att ta sig upp och ner utan hjälp faktiskt.

      Radera
  7. Hit hade jag gärna tagit mig uppför ... bland de mest underbara scillor ... och sedan vilat benen på denna jättemysiga fikaplats ... över en kopp kaffe.
    Fortsatt härlig solskensmåndag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. När jag kom upp till toppen var jag väldigt nöjd....en härlig plats.

      Radera
  8. Det var en rejäl klättring så nog var det smidigt att man kunde sätta sig ner och pausa en stund. Det kan behövas lite då och då... Scillor är fantastiskt vackra och ju fler desto bättre!

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Backen upp mot fikaställena är så vacker på våren....alldeles blå.

      Radera
  9. Lite (hm ...) avundsjuk blir jag allt när jag ser barmark och blå scillor. Jag lääängtar alldeles förfärligt efter att skosulorna ska få full friktion i närkontakten med underlaget. Än så länge är det dåligt med friktionen i min del av världen. Idag har det dessutom intensiv-snöat igen. Med kortvariga avbrott för strålande solsken. Genomsnittet för vårt snödjup är nog fortfarande 50-60 cm här vid kusten.
    Där har ni en härlig utflyktsplats! Och så fiffigt att man får göra av med fika-kalorierna redan innan man smaskat i sig dem. När man når toppen ligger man på minus och MÅSTE ta en extra kaka för att inte drabbas av blodsockerfall. :D
    Men det verkar lite kyligt att sitta på stenar, åtminstone innan solen värmt upp dem. Ett mjukt och skönt sittunderlag, tack!
    Insnöade hälsningar från norr! ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag känner mig verkligen priviligerad som slipper snö. Jag hade aldrig överlevt så lång norrut. Precis som en del fåglar så gillar jag att häcka söderut. Så bra att du påminde om minuskalorierna. Det måste väl gälla när jag varit nere i källaren och går upp för trappan för att fika också, antar jag.

      Radera
  10. Vilken vacker väg upp till fikaplatsen/platserna. Ett bra sätt att kolla konditionen på också. Härligt. Önskar att vi hade någonting liknande här i vår närhet med trappor och så. Scillorna får vi vänta på ett tag ännu, men inte så länge till.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är så fint med scillorna. Mina har ännu inte börjat blomma hemma i trädgården.

      Radera
  11. Men vilket läckert ställe. Scillor är fantastiska. Jag har alltid beundrat trädgårdar fulla at de små blå. Själv har jag några få blommor. Långt ifrån blått, men kanske kan de få fäste och sprida sig.
    /P

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag längtar till mina scillor börjar blomma.

      Radera
  12. Vilken härlig plats för en promenad! Konditionsträning på hög nivå och fantastiskt med alla scillor!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är otroligt vackert och utsikten högst upp är fantastisk.

      Radera
  13. Vilken vacker plats! Hit får du återvända med sittunderlag och fika!
    Kramar Karin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi ska göra en tur dit under påsklovet.

      Radera