fredag 10 mars 2017

Ute och cyklar


Min första cykel var en skruttig trehjuling som jag ärvt efter mina kusiner. Färgen på den minns jag inte. Den var kanske helt bortskrapad efter alla äventyr. När mor skulle till affären fick jag sitta bak på pakethållaren i en cykelsits utan skydd för fötterna, men jag tror mor hade ekerskydd på sin cykel. Framme på styret hängde hon en korg som var avsedd för att ha ett barn sittande i. Där placerade hon min lillasyster. Vilken balansakt att ta sig fram så! Ovanpå allt detta skulle hon sen balansera kassar med mat som hon handlat. Det kunde inte bli någon storhandling de gångerna. Vi hade varken frys eller kylskåp så jag minns att mor handlade nästan varje dag. 

När jag började skolan fick jag en begagnad cykel som egentligen var för stor för mig. Jag kunde inte sitta på sadeln och nå ner till tramporna, men det löstes med en metallstång som var böjd och då kunde sadeln sättas längre ner men en bit framför den gamla platsen. Det såg inte klokt ut, men många cyklade runt med sådana cyklar så det var inget konstigt med det.

När jag vaknade på min 10-årsdag stod det en alldeles ny röd cykel i rummet. Vilken lycka! Vad jag minns så köpte mina föräldrar cykeln och bara rullade hem den. Den var färdigmonterad och såg ut precis som en cykel skulle göra. I en "riktig" cykelaffär är det fortfarande så, men jag såg en annons från en stormarknad som såg lite underlig ut.


Får man cykeln billigare om man tar hem den i delar som när man köper möbler på IKEA? Inte ska man behöva sitta och skruva ihop den efter en beskrivning. Det är väl självklart att en cykel ska levereras som en cykel man kan börja cykla på direkt man lämnat affären. Men det är givetvis bra att det inte kostar något extra. Vilken tur att alla cyklar som är märkta med en röd lapp där det står SÄNKT PRIS verkligen har prissänkts. Varför skulle de förresten annars ha en lapp med SÄNKT PRIS fastsatt?????????

14 kommentarer:

  1. Jag nickar och småler genom hela inlägget, snart kan jag börja sommarlivet med cykeln min!
    Jag minns också min flickcykel, en DBS som jag hade i måånga år,enare målades den röd och bytte till bockestyre, den stals. Nästa cykel var en billig begangnad men gick som kulan. Köpte 2003 en helt ny Svalans Shopping och den har jag än :-) Tidigare vintercyklade jag med dubbdäck, sista åren har jag inte gjort det.
    Kram o trevlig helg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilken frihet när man kunde plocka fram cykeln och snabbt ge sig iväg till kompisar. Jag cyklade mycket när mina barn var yngre. Då gjorde vi utflykter och hade matsäck med. Numera blir det ingen cykling för min del. Ryggen sätter stopp för det.

      Radera
  2. Vilka minnen ditt inlägg manar fram. Jag satt i en sådan barnkorg när pappa cyklade. Han sjöng för full hals "Gråt inte Ann Mari det finns flickor dit jag seglar hän.....
    Pfft....självklart ska man slippa ta hem en cykel i små delar! ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den tidens barncykelsitsar påminner inte alls om dagens.

      Radera
  3. Jag har också cyklat mycket, som barn bodde på landet och jag hade 7 km till mina kompisar, så jag cyklade i ur och skur. Vilken lycka då jag fick moped.
    Har även cyklat mycket med Therese och Sofie, jag hade en på pakethållaren och en på styret precis som din mamma, hade även en cykelkorg så jag kunde handla lite. Det gick alldeles utmärkt, men jag var så van vid att cykla.
    Tyvärr så kan jag inte cykla längre, värken hindrar mig även till det.
    Ha´t så bra! Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Härligt att cykeln fortfarande är ett populärt fortskaffningsmedel.

      Radera
  4. Nu blev jag nästan lite nostalgisk ... minns min första egna och alldeles nya cykel - en röd Monark - och jag var såå stolt :)
    Konstigt att man ska behöva sätta ihop sin cykel själv - en sån cykel vill jag inte ha!
    Ha en bra dag!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så glad man blev över att få en alldeles ny cykel.

      Radera
  5. Det var en konstig skylt. Upprepningar, obefogade versaler och så att cyklarna såldes monterad(e). Utan extra kostnad. Mycket märkligt. Den skylten skulle platsa i "udda skyltars tio-i-topp-lista".
    Nog minns jag cykelturerna som barn när min mamma trampade omkring med mig i den stadiga barnsadeln som pappa hade tillverkat. Eller när vi varit till klappbryggan och tvättat trasmattor och de hängde blöta och droppande över pakethållaren med ungen ovanpå. Tur att vi inte hade så lång väg hem.
    Min första egna cykel var en begagnad i midistorlek. I 12-13-årsåldern fick jag en vuxencykel, en turkosfärgad Hermes. Min bästa kompis fick en likadan i orange - åh, vad vi var stolta! Min hade jag till för bara några år sedan då en brorsdotter fick den. Den hade då stått oanvänd i flera år. Långt före det så vann jag en jättesnofsig cykel med växlar och finesser men den sålde jag. Vi blev liksom aldrig riktigt goda vänner.
    Norrbottenskram!

    https://antasnaque.blogspot.se/2011/07/hermes-hej-da.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller mig till promenader idag. Cykling är helt uteslutet för min del....inte ens motionscykling blir det.

      Radera
  6. Jag har tyvärr tvingats acceptera att inte kunna cykla längre. OM jag skulle falla av någon anledning skulle jag säkert bryta både ben och armar. Eller skada mina fingrar som jag är rädd om. Sen är min cykel svår att ta sig upp på - man blir ju stelare med åren. Och inte har jag lust att köpa en ny med lägre ram. Det får bli promenader, gärna med stavar, istället.
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Promenader är drt bästa.

      Radera
  7. Jag känner igen mig i mycket du beskriver om cyklandet. Själv fick jag ingen cykel men fick "ärva" min brors med stång. Konstigt nog så lärde jag mig att till att börja stå under stången och cykla på det sättet (obegripligt) och senare också att cykla med stång. Men det var inte roligt och särskilt bekvämt. När jag var 19 år fick jag en gammal damcykel och då tog jag igen allt det förlorade.
    Nu står en duvblå Peugot i lidret som inte har blivit använd på år och dagar. Måste nog rusta upp den försakade och komma igång igen.
    Ha en fin lördag Gunnel!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilken akrobat du måste ha varit som kunde stå under stången och cykla!

      Radera