måndag 4 april 2016

Duvor i arbete



Det är alltid intressant att läsa lite nyheter om brevduvor. Givetvis för att vi har en hel del som har ett eget hus i vår trädgård. Brevduvor har använts i krigstid som ett slags brevbärare. De är tränade att alltid återvända hem, så det går att använda dem till vissa saker i motsats till vilda duvor. De är nästan som ett slags dresserade hundar...inte så att de kommer på kommando, men de rymmer i varje fall inte.

Nu senast läste jag om en undersökning som håller på i London. Det är vida känt att luften där inte är hälsosam och nu ville man mäta kvävedioxid och ozonnivåerna. För att genomföra detta "anställde" man 10 duvor. Det stod att de var frivilliga. Det har jag lite svårt att tro på. Duvorna utrustades med något som liknade en ryggsäck och den innehöll gps-sändare och sensorer som skulle mäta föroreningarna. Jag vet inte hur många dagar den här undersökningen skulle hålla på. Det måste vara så att efter att duvorna fått sin utrustning, så har de körts iväg till en plats där de sedan släppts ut. Då flyger de direkt hem till sina ägare. Forskarna har givetvis räknat ut att de flyger genom de mest luftförorenade områdena. En väldigt smart undersökningsmetod. När duvorna kommer hem till sitt slag kan ryggsäcken plockas av och resultaten samlas in.

Brasse hade en uppfattning om duvornas kurrande ljud. Från början skulle de ha kvittrat som alla andra fåglar, men efter några år i storstadens dåliga luft så hostade de och fick det här underliga hesa lätet. Vi har väldigt fin luft här uppe på åsen, men våra duvor låter precis som stadsduvorna, så det måste finnas en annan förklaring.

Om drygt en månad är det dags för brevduvetävlingar i Sverige igen. Görans duvor flyger lätt...de släpar inte på något handbagage. Till en början gäller det bara några mil, men längre fram i sommar blir det tal om rejäla långflygningar från t.ex. Tyskland.

22 kommentarer:

  1. Det är fantastiskt med brevduvor, tänk att de vet vart de ska flyga.
    Kram Lisa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, de har bättre lokalsinne än vad jag har.

      Radera
  2. Kommer just från London. Mitt barnbarn ville att jag skulle fota henne då hon gick bland alla Duvorna som då skulle bli rädda och flyga upp och då skulle jag ta fotot...men de blev inte rädda. De var tydligen så vana människorna så de fortsatte att vandra där på marken. Hmm.. ja undra just varför de har ett så konstigt läte. Det måste jag grunna lite på...
    Ha en fin Måndag. Kramen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Våra duvor är inte heller rädda. När vi hade hund gick han bland dem när de vandrade runt på gräsmattan, och de tog ingen notis om honom.

      Radera
  3. Jag har ett duvpar i min gran.
    Tyvärr så kommer de inte fram till frömataren.
    Men de dricker vatten i mitt vattenfall.
    Och igår så såg jag hur duvan körde bort en kaja från vattnet.
    Duvan menade säkert Det är Mitt vatten!
    SVAR:Både hundarna och jag är nöjda med resultatet.
    Ha en bra dag!
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi har vildduvor som kommer till fågelbordet. Bra att duvan skrämde bort kajan. Jag vill helst bara servera småfåglar, men ibland är det svårt att välja gästklientel.

      Radera
  4. Det var ett intressant inlägg, tack för det Gunnel.
    Vi har ju 'våra' skogsduvor' här om kring och ibland hör vi dem kuttra på kvällarna, det är ett mycket trevligt inslag i naturen tycker jag.
    Min far hade duvslag när jag var barn, har nog nämnt det innan.
    Brevduvor har ju används i väldigt många år, riktig snabb post . . . .
    Det är förunderligt ändå detta med fåglar att de kan navigera tillbaka till exakt samma plats. De har en naturlig inbyggd GPS, det skulle man vilja ha, eller hur ? !

    Må väl kram/ Eva

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker det är lite konstigt att deras orienteringsförmåga aldrig smittat av sig på mig fastän jag har dem så nära inpå......men ifall det hade gällt en förkylning, då hade jag säkert drabbats.

      Radera
  5. Tänkte just på duvor igår. Jag hörde flera då jag cyklade bort till kyrkan. De ha ett underligt läte.
    Kram ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inget vanligt fågelläte precis.

      Radera
  6. Smart tanke. Brevduvor har ju gjort många resor och hjälpt till lite här och där. Men, detta hade jag inte läst eller hört talas om. Tack för den informationen.
    Rolig tolkning av lätet, men jag tror inte heller på det. Kanske har de lite "kuttrasju" i tankarna. Skojar bara.
    Hoppas att du får tid med leken med reg.nr. Jag är ju pensionär och har ju lite tid över, i varje fall i tidiga ottan.
    Lycka till.
    Varm kram till dig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är också pensionär, men ibland räcker inte tiden till ändå...det känner du säkert också ibland.

      Radera
  7. Så intressant inlägg!
    Många föraktar ju duvorna, men jag tycker de är vackra och roliga att studera :)
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan förstå de som inte gillar duvorna inne i städerna, för de smutsar ner enormt.

      Radera
  8. Mitt förhållande till duvor är mycket kyligt. Innan jag glasade in min balkong så använde massor av duvor den som toalett. Ja, de använde även fönsterblecken som toa. Det var vidrigt. Misstänker att någon/några matade de sk-tglada fåglarna för det var alltid fullt av dem här omkring. De var en sanitär olägenhet. Tack och lov så verkar de ha dragit vidare till andra platser.
    Men brevduvor är fantastiska på sitt "jobb". Tala om lokalsinne!
    Kram från mulet och disigt norr!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sånt slipper vi ifrån, eftersom brevduvorna håller sig runt sitt eget hus. Jag hade aldrig accepterat att de flög in på altanen eller nåt liknande, och det har aldrig hänt heller.

      Radera
  9. Det här inlägget läste jag med ett stort intresse. Nu menar jag inte fåglarna "duvorna" i sig.....utan hur intressant det faktiskt är med duvor.

    Tänkte på en annan sak åxo...varför säger man då man vill läxa upp någon, och man kallar då "läxa upp" för "Duvning"? Har det med Duvor att göra?
    Kanske för att fjädrarna på Duvorna nästan åker av då de blir skrämda och flyger upp i luften.

    Nä nu svävade tankarna iväg. Bäst jag avslutar här innan det blir veckans längsta kommentar.

    Ha det Såå gott, och hoppas du inte åker på en "Duvning" haha
    Kram.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har så härliga funderingar. Jag har faktiskt aldrig tänkt på varför man säger duvning. Det måste vi ta reda på.

      Radera
  10. Brevduvor är fascinerande, roligt att få lära sej lite mer om dem! Kan tänka mej att det är väldigt spännande att vänta hem dem efter en flygning ända från Tyskland!
    Ha det fint!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ganska kul när man ser att de kommer flygande och dimper ner på duvslaget.

      Radera
  11. Intressant att duvorna var "frivilliga"! Jag fascinerades annars för några år sen när man kunde läsa i tidningen om duvorna i Stockholm som kommit på att de kunde ta tunnelbanan två stationer till torget där det fanns en massa rester att kalasa på, och sedan ta tunnelbanan hem igen till förorten där de bodde. Varje dag samma resa... ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kan då inte ha varit brevduvor, för de är inte så bekväma att de åker tunnelbana.

      Radera