onsdag 28 januari 2015

Tiden är ur led


Min första väckarklocka var en stor bamseklocka i koppar, med två "tallrikar" som en liten hammare slog emot när det var dags att stiga upp. Man måste höra väldigt illa för att inte bli väckt av den. Det räckte att en person i huset hade en sådan klocka, för den hördes lång väg. Den här klockan följde med mig när jag flyttade till min första lägenhet också. Tyvärr är det inte min klocka på bilden utan den är från en auktionsaffär. Vad som hände med min väckarklocka minns jag inte, men jag har haft flera mindre varianter i olika färger. När det blev populärt med klockradio köpte jag mig naturligtvis en sådan. Men att bli väckt av musik var inte riktigt min melodi. Jag gillar musik, men inte tidigt på morgonen. Min klocka var alltid inställd på ringsignal i stället.


Göran och jag har var sin klockradio på våra nattduksbord, eftersom vi alltid börjat jobba på olika tider. De sista åren har våra klockor ringt väldigt sällan. När det någon gång hänt hoppar man nästan högt i sängen, för man känner inte igen ljudet. Jag vet inte om våra klockor har "gaddat ihop" sig och börjat demonstrera, men nåt skumt är det i varje fall. På Görans klocka har siffrorna sjunkit ner så de syns nästan bara till hälften och min bara står och blinkar hela tiden precis som när det varit strömavbrott. Det kan möjligtvis bero på att när jag städar sovrummet och ska torka golvet där, har det allt som oftast hänt att jag vält ner klockorna. De har ändå fungerat efter varje fall, men nu har de kanske blivit "stötta" och vill visa det.

I morse vaknade jag av ett konstigt ljud. Först fattade jag inte vad det var, men sen kom jag på att det var mobilen som ringde. -"Vem katten ringer vid denna tiden?" hann jag tänka lite småsurt. När jag i mörkret äntligen hittat mobilen och fått kraxat fram ett: -"Hallå!" blev jag ännu surare. Det var ingen som svarade. Ibland händer det att någon ringer och sen bara lägger på. Det är väl inte för mycket begärt att man då ber om ursäkt ifall man råkat slå fel nummer? Något okynnesringande har jag aldrig varit utsatt för, men det kanske var det nu. Det bara fortsatte att ringa mig i örat. Men just då började hjärncellerna anlända till kontoret och påminde mig om att jag kvällen innan ställt in klockan i mobilen på alarm. Jag stängde av det omedelbart och kröp ner under täcket igen. Vilket obehagligt sätt att bli väckt på! Jag tror att jag köper mig en alldeles vanlig gammaldags väckarklocka i morgon.

28 kommentarer:

  1. Kul inlägg där de flesta av oss känner igen oss. Jag hade en sådan klocka du visar och man "vågade" liksom inte låta den börja ringa utan jag vaknade några minuter innan. Oj oj vilket ljud det var! Kul att minnas den iallafall/M

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man kunde i varje fall inte undgå att märka när det var dags att vakna.

      Radera
  2. Haha, ja dessa klockor!
    Det där med mobilen har hänt mig också. Att jag har svarat, men att det fortsatt ringa i örat.....Då är man nog rejält trött :)
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Puh! Skönt att höra. Jag trodde det berodde på att jag var gammal och förvirrad.

      Radera
  3. Görans klocka ser ut att hänga med ögonlocken. Trött på att bli nerputtad i golvet ibland.
    Jag hade precis en sådan stor kopparklocka som du.
    Ett tag hade jag (ja, jag har den kvar tror jag) en klocka som skulle ringa på ett betydligt mjukare sätt. Den började med att tända ljuset svagt för att bli starkare eftersom. Sedan kunde man ställa in den på vågskvalp, fågelkvitter och annat. Jag hade en förmåga att få in bondgård ibland. Jag vaknade av bräkande och muande. Nu ställer vi sällan klockorna. Mobilen stänger jag av varje kväll. Man blir väldigt irriterad av SMS och liknande som kan komma många olika tider på dygnet. / Britt

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha! Då är det nästan bättre att bli väckt av mobilen än en massa bräkande.

      Radera
  4. Jag har också en sån gammal klocka ,Klockradio har jag också men jag tycker att det är jobbigt att ställa den på ringning SÅ det blir mobilen som får väcka mej! .....................................................Jag blev också positivt överraskad Hade inte hört att vi skulle få åka gratis! Så nu kan gubben och jag "tura" till Danmark! :-) Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack och lov kan man nästan sova så länge man vill varje dag.

      Radera
  5. Jag har alltid varit allergisk mot att vakna av musik! Och jag känner några som sover med klockradion på, vad är det bra för...Nej, en gammaldags väckarklocka blir bra. Det är ord och inga visor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vill ha det knäpptyst när jag ska sova.

      Radera
  6. Kul inlägg! De gamla vöckarklockorna så snygga, men det går ju inte att sova för tickandet. Har just blivit med ny klockradio, en urful där siffrorna knappt syns och inställningarna omöjliga att lära sig. Faktum är att det nästan inte finns några klockradioapparater att köpa längre, men mobilböckning har jag inte heller vant migvid. Det ska ju vara som det alltid har varit:)
    Allt gott
    Anette

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det hade jag nästan glömt bort...det höga tickandet. Svårt att hitta en väckarklocka som väcker så försiktigt som möjligt så den inte riskerar att åka i väggen.

      Radera
  7. Haha, det där har hänt mej också, faktiskt flera gånger när jag sovit efter en jobbarnatt! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man blir helt förvirrad...och risken är att det håller i sig hela dan.

      Radera
  8. I min ungdom var jag en morgonmänniska, så ringklocka behövde jag aldrig. Fast numera brukar jag säga att jag är trött både morgon och kväll, så har jag en bestämd tid att passa på morgonen är det bästa att sätta mobilen på väckning. Vi har haft våra mobiler bredvid sängen i många år, sambon och jag. Det är länge sedan vi hade en väckarklocka och klockradio har vi aldrig haft.
    Hoppas du har en fin dag, trots den abrupta väckningen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Morgonmänniska har jag aldrig varit, så jag har alltid haft behov av väckning av något slag för att komma i tid till jobb.

      Radera
  9. Så roligt du skriver! Väckarklockor har jag varit storförbrukare av och under en tid i sena tonåren hade jag fyra (!) stycken bredvid och under sängen. Räknade fel och försov mig ändå...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ojdå! Så svårväckt har jag ändå inte varit.

      Radera
  10. Har alltid en gammaldags klocka samtidigt med digitaluret när jag måste vakna i tid någon gång - om man ska ut och resa t.ex. Det KAN ju bli strömavbrott. Men för det mesta vaknar jag av mig själv om jag måste passa en tid.
    Kram från Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det konstiga är att jag vaknar alltid också i tid när jag har något jag ska iväg på. Men jag ställer för säkerhets skull väckarklokan ändå.

      Radera
  11. Kan inte ha tickande väckarklockor. De håller mig vaken.
    Ibland tycks digitala siffror bli sämre med åldern. Har en telefon som har en liten "display" med digitala siffror och bokstäver och de har "hål" i sig.
    Så du var "boven i dramat" med mobilen som väckte dig. Tur att det inte var någon utomstående.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, nu fick jag bli arg på mig själv.

      Radera
  12. Jag är så glad nu att slippa bli väckt till hemska tjut av oljud.
    Nu vill jag bara vakna till fågelsång (kanske inte så lätt ännu) men absolut inte til 'dunka dunk'.
    Ett tickande ljud skulle väl få mig till att mörda någon (klockan kanske) *fniss*
    Jag vill inte prata på morgonen, jag har mitt egna lilla knep, 'en tyst minut' ska vara 'en tyst timma'.
    Annars blir dagen inte kul för någon.
    Jag har lyssnat till tjat och gnat i snart 25 år i vården (med 13 år i demens) så ja tack till tystnad.
    Sen är jag en jäkel på att prata - pratar gärna - du märker på skriveriet, börjar och kan inte sluta.
    Jag och min man har det så bra, vi nöter inte på varann. Jag kvälls-människa och han morgon människa
    När han lägger sig är jag pigg (ja det är inte alltid så kul), han är morgon pigg - jag är INTE det, konstigt.
    *he he he*
    Att bli väckt mitt i natten så där och ingen svarar sen, det är mkt frustrerande. Jag blir orolig tror det värsta, (om barn och barnbarn) sen blir jag dödligt förbaskad, milt sagt.

    Ha ha . . . ja jag tror på att 'klockorna' har 'gaddat' samman sig, hi hi .. . . .

    Hoppas det blir lugnt sen , ,ticki .. ticki ... tack..tack . . . .
    Kram/ Eva

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi har samma uppdelning här att jag är kvälls och nattmänniska och Göran morgonmänniska. Jag tycker också om att sitta i lugn och ro på morgonen med kaffet. Prata kan man göra senare på dagen.

      Radera
  13. Åh, vad roligt! Jag hade en precis likadan väckarklocka som du när jag flyttade hemifrån, med slagverk som gav en hjärtsnörp varje morgon. Man vaknade uppe i taket och sedan tog det trekvart innan hjärtrytmen var normal igen ... hihi

    SvaraRadera
  14. Härligt och underbart roligt med inlägg.
    Ja nå kommer man i håg dessa stora klockor som lät så injävulskt att de väckte inte bara alla i huset.....utan alla i gatan åxo.

    Kramkram från mig.

    SvaraRadera