måndag 21 november 2016

Det är måndagmorgon....hurra!


Jag trodde väl aldrig i min vildaste fantasi att jag skulle tycka så, men man kan alltid ändra uppfattning. Det är många helger som Rasmus undrar om han kan sova över här. Svaret blir samma varje gång: "JAAAAA!!!!!" Då vet jag att det blir en händelserik och kul helg. När det bara är Göran och jag blir det mer som vilken annan helg som helst. Risken med pensionärstillvaron är att gränsen mellan jobb och fritid blir väldigt luddig. Vi får se till att ändra på det. Hur mycket övertid vi än jobbar så syns det inte i lönekuvertet så vi kan lika gärna hålla normala arbetstider.

Den här helgen blev lite längre än vanligt. På måndagarna har Rasmus sovmorgon och eftersom skolan ligger i Åstorp, tyckte han det passade bra att sova här på söndagkvällen också. Då slapp han åka med skolbussen från Kvidinge och kunde sova 30 min längre på morgonen. Det är värt mycket. Vi diskuterade vilken tid jag skulle väcka honom och vad han ville ha till frukost. Det tar bara fem minuter att köra ner till skolan så det är väldigt bekvämt.

Lite trist är det att jag inte kan göra samma med de andra barnbarnen. Zoé har ändå börjat vara här en vecka själv under lovet och ju större hon blir desto längre blir kanske de besöken. Luxemburg är inte världens ände så om det skulle knipa så går det att snabbt ta flyget ifall det skulle behövas. Med Daniel är det en helt annan sak. Han bor på andra sidan jordklotet och där känns det verkligen som världens ände. Hur enkelt det än är med Skype så blir inte avståndet kortare i verkligheten.

24 kommentarer:

  1. Nej, det är inte enkelt alla gånger vad gäller avstånd. Jag förstår dig bra, Daniel är långt borta och skypesamtal är inte detsamma som att träffas på riktigt. Jag är så glad jag också i min tur för på torsdag o fredag blir det Wilhelm och jag från morgon till kväll. Vi planerar redan en hel del pyssel som bara måste göras inför första advent.
    Ha en skön måndag!

    SvaraRadera
  2. Visst kan en ändra sig :-) Dina tankar kring att hålla normal arbetstid gillar jag. Avstånd till barnbarnen är ju ingen höjdare. Jag bor ju i samma stad som mina och har haft mycket umgänge med de här hemma hos mig, övernattningar och dagsbesök. Min 15 åring har mycket annat för sig nu såklart och är sällan här. 10 åringens besök börjar också sina då sport och träningar och kompisar tar upp deras tid.
    Lite vemod har jag över det - nu blir det att följa på matcher och lura till sig en liten kram då och då - men som sagt det är i samma stad!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Barnbarnsbesök är det absolut bästa. Även om det blir lite uppehåll ibland så känner man ändå att man är delaktig i deras liv.

      Radera
  3. Att njuta av måndagen är värt mycket. En bra start kan göra resten. Härligt att Rasmus är del i det.
    Även om världen i dag framstår som mer lättåtkomlig kan jag förstå om avståndet känns lååååångt när man har barn och barnbarn "på andra sidan".
    Önskar dig en skön vecka i behagligt arbetstempo. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Det blir lite långsamt förberedande inför första advent.

      Radera
  4. Det blev en bra start på din och Rasmus vecka!
    SV:...Kroppkakor verkar omständligt att göra!
    Ha en bra dag!
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bästa måndagen på länge.

      Radera
  5. En härlig avslutning på helgen och en härlig start på veckan :)
    Ha det gott!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett bra sätt att börja en ny vecka på.

      Radera
  6. Visst finns skype men det blir ändå inte samma sak. Minns hur det var när sonen bodde i Brasilien... Nu bor han i Stockholm så det är i alla fall inom landets gränser. Att kunna sova en halvtimme längre på morgonen kan verkligen vara guld värt.

    Ha en bra start på veckan!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alla extraminutrar på morgonen känns bra.

      Radera
  7. Sitter med ett leende på läpparna när jag läser ditt inlägg,
    och då mest åt att det inte är lönt att jobba övertid när man är pensionär...hahahaha
    Barnbarnen är ju det gottaste vi har, och vi har haft tur att ha våra i Sverige,
    den dottern vi besökte i Barcelona har inga barn...tyvärr.
    Men nu har vi färdigt bobilat och rest för detta åt...pengarna är slut...hahaha

    Tjingelingen från Rantamor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med dig om att barnbarnen är det finaste som finns.

      Radera
  8. Jag vet absolut hur det känns att ha sina kära på lite avstånd! Kan bara tänka mig hur jobbigt det kommer att bli om jag får barnbarn....Och lite sorgligt är det ju att inte Patrik flyger! Då hade det varit lite enklare att ta sig fram och tillbaks!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag måste erkänna att det känns jobbigare nu när jag har barnbarn långt borta. De växer så snabbt och man missar så mycket.

      Radera
  9. Tack och lov kom den här 'kommentar spalten' upp, för jag kunde inte kommentera de andra inläggen eftersom den var helt borta, lustigt eller hur, är det cyber-världen som bråkar med oss igen, grrrrrrrr. Men idag okej igen, pust ut.
    Håller med dig om tiden mellan vardag och helg känns luddig för oss pensionärer.
    Men denna helg var det full rulle med alla barn med familjer och Göteborg släkt,
    så förra veckan blev det mycket förberedelser inför den helg som var.
    Allt avlöpte som det skulle, men när söndagen kom och de som stannade över åkte hem gick frun i huset och vilade en stund. Vad hände hon somnade, det var både bra och mindre bra, för vem kunde sen somna i natt, hi hi . . .
    I morgon åker jag och väninnor på Kosta julmarknad, det blir både spännande och kul,
    sen är jag väldigt nöjd hela den veckan, hi hi . . . . är inte en julmarknads -
    människa egentligen men okej för någon enstaka gång.
    Må så gott även på en måndag/ Eva

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det behövdes nog med en rejäl vila efter alla förberedelser. Jag har inte varit på någon julmarknad än, men ska försöka åka iväg på någon. Alltid hittar man något kul där.

      Radera
  10. Förstår att det är lite trist att ha barnbarn på så långt bort. Tur att du/ni har Rasmus. Jag är evigt tacksam att våra tjejer bor på behörigt avstånd, 2 och 4 mil.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rasmus bor bara 7 km bort. Det känns tryggt och bra att något av våra barn bor så nära.

      Radera
  11. inte som vi som har cykelväg till barnbarnen ❤️

    SvaraRadera
  12. Mina tre yngsta barnbarn, 13, 15 och 17, bor i Saigon.
    Sonen gift med en vietnamesiska. Han och de två yngsta var här i somras.
    Hade inte träffat dom på två år. Den äldsta kommer hit över jul och nyår.
    Mina flickor har två barn var, men när dom växte upp, bodde vi aldrig i närheten
    av varandra, så fick inte vara med dom under uppväxttiden.
    Men nu tar jag igen det. Har nu en 18 mån. dotterdottersdotter som jag träffar
    varje vecka. Verkligen roligt att ha fått vara med hennes sen hon föddes.

    Ruth i Virginia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det händer så mycket saker snabbt under uppväxten och det är en stor fördel att få vara med då.

      Radera