Jag hänger fortfarande kvar

 

När jag pratade med killen från trädgårdsfirman lät det inte helt omöjligt att få hjälp. Han fick min mailadress och lovade att höra av sig igen.  Än har det inte dykt upp nåt mail, men jag försöker ha is i magen....åtminstone till i morgon. I annat fall får jag slå en signal igen så jag vet ifall jag ska förbereda Katarina på en "hoppfull" helg. 

Det är lika bra att allt negativt samlas i klump så kanske det blir bara positiva saker sen framöver. Rören till bänken i tvättrummet behövde rensas, så jag fick ringa rörmokaren. Min avsikt var att köpa en ny bänk för den andra har vi haft i drygt 50 år. Rörmokaren övertalade mig att behålla den gamla och att han fixade till den i stället. Anledningen var att en ny bänk kostar från 6000kr och uppåt. Lite väl mycket för en grej som bara står gömd i källaren kan jag tycka. Jag nappade på hans första förslag och tänkte att då passar jag på att måla om i tvättrummet. Igår kom han och kopplade ifrån tvättmaskinen och drog fram den så jag kommer till att måla väggar och golv, och sen kommer han tillbaka nästa vecka och kopplar in allt igen. Det är så skönt att ha en duktig hantverkare som man vet kommer när det behövs och gör ett bra jobb.

Nästa negativa grej är bilen. Den gick galant genom besiktningen, men nu är det dags för den årliga servicen. Det enda negativa här är egentligen kostnaden, men det får jag ta. Bilen måste fungera. Jag vill ha servat den i denna månaden eftersom jag lämnar den till en bilservice i Kvidinge. Då får jag skjuts hem av Bo sen och när bilen är klar kommer han hit och hämtar mig så jag kan åka och betala den. Nästa månad flyttar nämligen Ulrika med familj till Ängelholm och då blir det inte lika enkelt längre. 

Det sägs att alla goda ting är tre och jag hoppas att det gäller för onda ting med. I så fall borde det vara slut på allt negativt nu för en tid framåt. 

En stor positiv grej har jag att se fram emot. I morgon vid middagstid hämtar jag Katarina på stationen i Åstorp. Då har hon varit på resande fot i ett antal timmar. Hon tar bussen från Rue d´Oradour vid 4 -tiden på morgonen, och åker direkt till flygplatsen. Det är så bra ordnat i Luxemburg att alla åker buss gratis oberoende av ålder. Hon checkar alltid in hemifrån och eftersom hon bara åker med handbagage så går det snabbt genom säkerhetskontrollen. Flygtiden brukar vara drygt 1 1/2 timme. Väl framme i Köpenhamn kan hon hoppa på tåget som tar henne direkt till Åstorp där jag står och väntar. Det ska bli så kul.