lördag 4 april 2015

Hos dr Dolittle


Santos har ibland gnällt till och jag har inte kunnat förstå varför. Det har kommit lite när som någon dag och sen har det varit borta ett tag. Först trodde jag att det var nån insekt eller nåt, men jag undersökte hans päls utan att finna något konstigt. Han tuggade sitt torrfoder utan problem, så jag trodde inte det var tänderna som spökade. Ingen haltning när vi var ute och gick, utan han galopperade som en liten miniponny. Helt plötsligt började han skrika till när han gäspade och då ringde jag till veterinären. Vi fick tid till i tisdags förmiddag hos Din Veterinär i Ödåkra. Vi var där strax efter kl. 8 på morgonen, men det var redan många som satt i väntrummet. Det kändes lite som när man åkte till barnläkaren när barnen var små.

Vi fick ganska snabbt gå till ett undersökningsrum och vänta på veterinären. Det var en mycket lugn och trevlig man och Santos fann sig i att bli tryckt och klämd på. Santos var lite spänd över ryggen tyckte veterinären och det kunde vara lite förslitningsskador. Santos är ju över 14 år, så det är kanske inte så konstigt. Det troligaste var att smärtorna kom från ryggen. Jag fick tabletter mot artros till honom, som han ska ta i 10 dagar. På onsdag ska vi på återbesök så vi vet om tabletterna hjälpt. En röntgen kan bli aktuell på skelettet, men då måste han sövas, så först ska ett ultraljud göras på hans hjärta för att avgöra hur de ska gå tillväga. Santos har ju ett hjärtfel som han äter medicin för.

Om tabletterna hjälper så kan han utan vidare äta dem hur länge som helst, fick jag veta. Det viktigaste är att Santos inte har ont. Det var bara bra att han rörde på sig och inte bara låg stilla hela dagen. Det känner jag själv igen. På morgonen när jag ska stiga upp känner jag mig som en gipsdocka. Här svingas inte några ben över sängkanten mer. Det har dock blivit betydligt bättre sen Santos flyttade hit. Nu promenerar jag mer regelbundet och har inte lika mycket värk som tidigare. 

 Göran och jag har var sin dosett för våra mediciner och nu måste jag köpa en till Santos också. Vi är pensionärer alla tre och det måste vara rättvist. Vårt hus kan nu liknas vid ett pensionärshem, men ibland hyr den yngre generationen (Rasmus) in sig och då blir det liv i luckan. 

Inlägg 31 i Blogg 100

24 kommentarer:

  1. Det är jobbigt när djuren blir sjuka. Min voffsing har epilepsi och får medicin för att han inte ska krampa. Ibland krampar han ändå och det är svårt att se. Men djuren kan ju inte berätta hur de mår på samma sätt som vi människor och då är det inte lätt att hjälpa. Tur att det finns veterinärer! Och skönt att din Santos fick hjälp :).

    ~ Maria ~

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är verkligen jobbigt för man måste bara gissa sig fram hela tiden. Man blir så orolig. Får väl höra vad veterinären tycker på onsdag.

      Radera
  2. Stackars Santos!! Förväxla inte dosetterna!!!!!!!!!! ...................................SV:Vetenskapen är duktiga på att klura ut vad vi kan ha för nytta av naturen. Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag får skriva namn på dem.

      Radera
  3. Stackars lilla Santos! Det är inte lätt att åldras när kroppen säger ifrån. Hoppas nu att tabletterna hjälper den lilla fyrbenta pensionären.
    Självklart så måste ju Santos ha sin egen dosettask
    Ge klapp och kram åt den lilla sjuklingen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, det ska jag göra. Det känns lite oroligt.

      Radera
  4. Men stackars liten :( och inte blir det lättare när man inte kan tala om var man har ont!
    Hoppas det hjälper med tabletterna nu. Och det är klart att han också måste ha en egen dosett :)
    Kram och glad påsk!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack detsamma. Svårt när man hela tiden måste gissa hur han känner sig.

      Radera
  5. Åh, tre pensionärer… tre dosetter… jag anar förväxlingskomik!
    Nej, det gör jag ju inte så klart, utan jag är glad att Santos fick sin tid hos doktorn och hjälp där. Min egen, eller Ankans, snarare, veterinär är en riktig "Doktor Herrriot" med ett underbart väntrum med trasmattor och med dagligen nybakad kaka till kaffet.. Att han sedan är docent och jättejätteskicklig förtar inte upplevelsen!
    Hoppas nu att Santos friskar på sig och att ni får en härlig påskhelg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Det är guld värt att hitta en bra veterinär...precis som en bra husläkare.

      Radera
  6. Jobbigt när hundar och bebisar är sjuka eftersom de inte kan tala om vad de lider av. Tur att det finns duktiga veterinärer. Känner igen mig i din beskrivning om att gå upp på morgonen. Man HOPPAR inte längre upp ur sängen...
    Kram från Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej det är länge sedan man gjorde några hopp ur sängen.

      Radera
  7. Stackars Santos... hoppas han slipper det onda med hjälp av tabletterna. Att han har det bra i övrigt där på pensionärshemmet det är jag övertygad om... kan se er där med var sin dosett... hoppas ni har olika färger så ni inte tar fel bara... :)
    God fortsättning på påsken!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jodå, vi har var sin färg för säkerhets skull.

      Radera
  8. Å lille Santos! Det är ju fruktansvärt då våra älskade små vänner inte mår bra! :(
    Tänker på er och hoppas att det blir bra!
    Kram Lisa

    SvaraRadera
  9. Det är ju klart att Santos ska ha en egen dosett ! hihi...vad gulligt !
    Skönt att det finns så duktiga och snälla veterinärer som kan hjälpa till med Santos krämpor.

    Kram på dig och en puss på nosen till Santos ! ha en fortsatt fin söndag !!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Det är viktigt att medicinen tas på bestämda tider.

      Radera
  10. Vilken tur att det finns hjälp att få även för fyrfotingarna. Ta nu inte Santos medicin. Ni har väl olika färger på era dosetter? Vad bra att S får ut dig på promenader och att R står för den ungdomliga energin. Lycka till på onsdag. Påskkram Bosse

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har sett till att vi har olika färg på dosetterna för säkerhets skull. Man vet aldrig när förvirringen slår till.

      Radera
  11. Det är så svårt med djur då de inte kan säga vad det är!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man känner sig så maktlös.

      Radera
  12. Det är så svårt när djuren har ont och man vet inte vad det är som är fel. Hoppas det blir bra för Santos med de nya tabletterna och att han piggnar till.

    SvaraRadera