Att sätta sitt ljus under skäppan
Det är ett gammalt uttryck som betyder att vi inte ska dölja våra goda gärningar utan lyfta fram dem som inspiration för andra. Tyvärr anses en person som gör det ofta som högfärdig och skrytig. Det är väl den tokiga Jantelagen som kommer fram då. Men det är fullt legitimt att både affärer och vilka andra företag som helst annonserar och skryter om allt vad de har till försäljning och hur bra varorna är. Naturligtvis måste man berätta vad man har att erbjuda, annars är det ingen som vet det.
Skäppa var ett mått som användes fram till nån gång på 1730-talet innan det förbjöds. Storleken på en skäppa varierade på var i landet man bodde. Det kunde röra sig om allt från 24 till 29 liter. Den användes för att mäta upp spannmål. Det fanns något som hette såskäppa. Den användes förr när man sådde för hand.
En lampskärm kan väl knappast jämföras med en skäppa, men jag föredrar ändå att man gömmer glödlampan under något så det blir ett behagligare ljus. En väninna och jag gick på kurs tillsammans och lärde oss sy lampskärmar för många år sedan. Jag sydde bl.a. en skärm till min mor, som hon ville ha till en liten lampa som hon hade på ett pelarbord.
I fönstret bakom hade hon två porslinsblomkrukor med herdinnemotiv. Den lampan och de krukorna står nu i mitt sovrumsfönster, och pelarbordet och stolarna har jag ställt i mitt nostalgirum.
Där hänger även den lampan jag fick av min farmor. Fortfarande är det ingen pärlfrans på den, men det kommer nog så småningom.
Jag fick ännu en porslinsskärm av farmor, men jag har ingen bra plats att hänga den på. För det mesta står den som prydnad i min bokhylla, men ibland vänder jag uppochner på den och sätter en glasskål inuti. Då kan jag använda den som vas när jag dukar till fest.
Ovanför soffbordet framför TV:n hänger ännu en gammal lampa. Den fanns i min svärmors hem, och när hon hörde att jag tyckte den var fin, så fick jag den med en gång. Den är perfekt för ljuset riktas upp i taket och det blir ett bra ljus när man tittar på TV.
Jag tycker det är så vackert med gammeldags lampor. Över mitt matbord har jag en lampa i stil med gamla tiders fotogenlampor. Den fick jag vänta länge på. Jag hade sett en bild på lampan, men det var en beställningsvara och det tog ganska lång tid innan affären äntligen fick hem den.
Den största lampskärm jag nånsin sett stötte jag på inne i Helsingborg för några år sedan. Det fanns jättestora ljusinstallationer lite varstans i staden, och det var ett mycket trevligt och uppskattat initiativ. Förhoppningsvis kommer det att bli något liknande ett annat år.



















