Efterfrågad förare

Jag är körkortslös sedan ca 3 månader tillbaka, men det var inte så enkelt. Redan tidigt i våras fick jag brev från Transportstyrelsen att jag måste förnya mitt körkort. Eftersom jag redan bestämt mig för att jag inte ville ha kvar det, så rev jag sönder brevet och tänkte att nu är det ur världen. Om jag inte förnyar det så måste det automatiskt bli ogiltligt, trodde jag. Så fel jag hade. Det dök upp ytterligare två eller tre påminnelser, med ca 1 månads mellanrum, som åkte raka vägen i soptunnan. 

Jag har aldrig tidigare varit med om att vara så eftersökt. Jag fick även ett brev efter att tiden för förnyelse gått ut där det stod att datumet var framflyttat så jag fortfarande kunde ansöka om ett nytt. Jag var precis lika envis som tidigare och slängde även det brevet. Då dök det upp ett brev med lite allvarligare ton. Jag skulle skriva under på ett papper att jag inte ville förnya körkortet och skicka in det snarast möjligt. Om jag inte gjorde det skulle det lämnas vidare så någon kom hem till mig och fick det underskrivet. De måste ha för mycket personal på Transportstyrelsen om de har tid för sånt här trams. Jag gav upp och undertecknade brevet och skickade in det. Sen dess har jag inte hört något mer. Ärendet är förhoppningsvis avslutat. 

Trots att jag är körkortslös är jag ändå ägare till ett fyrhjuligt fordon som är mycket billigare i drift än en bil. Ingen skatt och ingen försäkring behövs och jag tankar det med min egen energi......väldigt miljövänligt.

Feststämning

Det har varit så mysigt att umgås med alla barn och barnbarn samtidigt. Peter och hans familj hyrde en villa i Ängelholm, för det är mer praktiskt för en barnfamilj. De hade tur och kunde hyra samma villa som i fjor. Den är stor och har även en stor trädgård med många sittplatser ute. Peter och Anne erbjöd sig att ordna mitt födelsedagskalas hos dem. Det tackade jag mer än gärna ja till, för det hade blivit ganska trångt i min lägenhet. Vid sådana tillfällen kan jag sakna mitt hus. Där var gott om plats och jag älskade att planera fester.

I år behövde jag inte göra ett dugg. Ulrika lagade maten, Katarina tog hand om dukning och dekorering och Peter och Anne fixade med möbler. Jag dök bara upp när allt var klart. Vilken lyx! Jag tror nästan det är första gången som jag inte varit med och organiserat en fest. Det gav faktiskt lite mersmak.

Det var uppdukat i det inglasade uterummet och det var smart, för lite senare på kvällen kom en rejäl hagelskur. Annars om åren har det alltid varit strålande solsken på min födelsedag, så jag vet inte riktigt vad som gick fel i år. Kan det tro ha varit en protest mot att jag höll mig undan alla förberedelser?

Vi har träffats väldigt ofta under den här tiden för avståndet har varit betydligt kortare än vad det brukar vara. Sista kvällen samlades vi alla hos min son igen för en gemensam grillkväll. De här två veckorna har försvunnit i raketfart. Innan jag visste ordet av hade alla semesterfirare åkt hem.

Nu gäller det att komma in i vardagsrutinerna igen och däribland bloggandet. Det har jag saknat en hel del. Tack för alla grattishälsningar på min födelsedag!

Världens största fegisar

Jag tycker det är så kul att läsa era bloggar och skriva en liten kommentar, och det är precis lika kul när ni sen kommenterar hos mig. Vi har ju känt varandra ganska länge en del av oss. Det blir en helt ny bekantskapskrets. Tänk att man kan hitta så många trevliga människor på nätet. 

Tyvärr har jag den senaste tiden fått en del konstiga kommentarer. Det finns många underliga typer, som antagligen lever väldigt trista liv och tar ut sin frustration på andra. Jag har raderat kommentarerna så fort jag sett dem. Det skulle aldrig falla mig in att svara på något sådant. Det är ju det de vill....bli uppmärksammade och den glädjen vill jag inte ge dem. De ska ignoreras precis som de nollor de är. Något som förvånat mig är att alla tycks heta likadant, nämligen Anonym. Inte visste jag att det var ett så vanligt förnamn. Det finns ingen i min bekantskapskrets som heter så. 

Om jag skriver till någon jag känner undertecknar jag med bara förnamnet, men är det till någon jag bara är ytligt bekant med skriver jag alltid G. Moberg, för jag tycker det är artigare. Etikettsregler är väl inget som står så högt upp på listan hos det här fega klientelet, men jag föreslår ändå att de följer mitt råd när det gäller att underteckna det man skrivit. Jag kan sträcka mig så långt som att jag kan godta att de bara skriver under med sitt efternamn: IDIOT.

Jag har nu bestämt att ha kommentarsgranskning på min blogg, så ni ska slippa se smörjan.

I helgen kommer mina båda utlandsboende barn med familjer hit och stannar i två veckor. Under den tiden pausar jag bloggen, för jag vill umgås med dem så mycket som möjligt. Det är en del år sedan som jag träffade alla mina tre barn samtidigt, så jag ska verkligen njuta av de här veckorna. Extra roligt är det klart att deras vistelse sammanfaller med min födelsedag. Bättre än så kan det inte bli. 

Kom ihåg att äldre damer bara är coola tjejer som levt länge.

Från att-göra-listan

 

Jag hade planerat att gå en långpromenad idag, men så kom jag på att jag varken vill eller orkar.

Så skönt att det löste sig.

Nattuggla

 

Jag gillar att sova länge på morgonen, och sen tar jag det väldigt lugnt. Det betyder inte att jag är morgontrött.

Jag ser det mer som att jag är morgonomotiverad.

Meny

 Jag åt sallad till lunch igår....eller rättare sagt grönsaker.....närmare bestämt rotsaker....mest potatis....chips. Jag åt chips till lunch.

Om man nu tvunget måste vara så petig.......

Väderprognos

 Meteorologen sa att jag förmodligen skulle få användning för ett paraply idag....

.......så jag hällde snabbt upp en cocktail.