Lucka 2

Far

Galenskaparna och After Shave är samlingsnamnet för humorgruppen Galenskaparna från Trollhättan och After Shave från Göteborg. De har samarbetat sen 1982 och mest uppträtt som en grupp och har gjort revyer, krogshower, turnéer, TV-program, filmer och musikalbum. Gruppen är Sveriges mest framgångsrika humorensamble genom tiderna.

Vem minns inte TV serien Macken? Den har fått kultstatus. Under lång tid hörde man allt som oftast folk säga:-"Ring mej sen!" Alla medlemmarna har ett fantastiskt kroppsspråk som förstärker humorn.

Jag tänker bl.a. på Claes Eriksson när han sitter i en fåtölj och läser en text av nästa års Nobelpristagare i litteratur  Bengt Brunte Bondeblad. Det är från  hans ännu inte påbörjade roman Bara B:n. Jag räknade orden och det var 177 stycken ord som alla började på bokstaven B. Hur han kunde hålla allt detta i huvudet och leverera det med sån inlevelse är för mig en gåta. När han efteråt tar emot publikens applåder sjunker han ner i fåtöljen så han knappt syns över armstöden. Här kan vi tala om kroppsspråk.

Många är de melodier som lever kvar i våra minnen, som tex, 

                                                                    Man ska ha husvagn,

                                                           Jag vill ha en synt farsan! 

och inte minst Pappa, jag vill ha en italienare där Per Fritzell och Knut Agnered kommer indansande i italienska kostymer med axelvaddar som aldrig tidigare skådats. Det är som om de satt ett ok över axlarna och trätt kavajen utanpå.

Lucka 1

Mor

Moder Teresa eller Teresa av Calcutta föddes 1910 i Nordmakedonien. Hon var ingen mor i ordets rätta bemärkelse, för hon hade inga egna barn, men hon värnade om alla barn och de som hade det svårt. Hon blev nunna som tonåring, och efter en kort tid skickades hon till ett kloster på Irland och vid 18 års ålder åkte hon till Indien där hon jobbade som lärare och rektor.

Under 1970-talet blev hon internationellt känd som förespråkare för de fattiga och hjälplösa. I över 45 år jobbade moder Teresa för att hjälpa fattiga, sjuka, föräldralösa och döende. Hon startade Missionares of Charity först i Indien och sedan i andra länder. När hon dog 1997, fanns den här organisationen på 610 platser i 123 länder. De hade vårdhem för personer med HIV/AIDS, spetälska och tuberkulos, soppkök, barnhem och skolor.  

1979 belönades hon med Nobels fredspris för sina insatser för de fattiga i Indien. Hon vägrade att delta i banketten och menade att pengarna i stället borde gå till de allra fattigaste. Banketten ställdes in och det hölls i stället en middag för 2000 hemlösa i Calcutta för prispengarna. Ett år senare tilldelades hon Indiens högsta utmärkelse.

Moder Teresa fick amerikanskt hedersmedborgarskap. Vid sidan av Winston Churchill är hon den enda som mottagit utmärkelsen under sin egen livstid.

Moder Teresa saligförklarades 2003 och helgonförklarades 2016. Redan under sin livstid kallades hon för "Slummens helgon". 

Soffträning

 .Jag läste att blodet i människokroppen tillryggalägger en sträcka på 13 km i minuten.

Det måstre väl räcka som motion för en dag?

Presentation

 Ett år går snabbt. Nu är det dags för kalender igen. Julen är den högtid då det känns mest angeläget att träffa sina nära och kära. Julfirandet ser olika ut hos alla. En del firar bara med sin egen familj, medan andra träffas hela släkten. Tyvärr fins det många som inte har några anhöriga, men tack och lov har en del organisationer och frivilliga privatpersoner tagit sig an detta. Ensamma personer bjuds in för att fira jul tillsammans. Jag tror faktiskt inte det är så vanligt med stora julkalas längre. Idag är det så vanligt att flytta långt från hemstaden, t.o.m. utomlands och då är det inte så enkelt att träffas varje jul.

När jag var barn firade jag alltid jul hemma hos farmor och farfar. De hade lantgård och gott om plats. Vi samlades där varje jul tillsammans med min fars två systrar och deras familjer. Vi var fyra kusiner som hade väldigt roligt tillsammans. Det var farmor som stod för all matlagning och det fattades inget på hennes julbord. Hon älskade julen lika mycket som vi barn. För henne var barnbarnen det viktigaste som fanns. Jag kan inte minnas att hon någon gång var irriterad på oss. Det var riktigt gammaldags jular som man ser på film.

Så småningom tog min mor över julfirandet och då firade vi tillsammans med min syster och hennes familj. När barnen blev vuxna övertog jag firandet och försökte efterlikna farmors jular. Tyvärr har jag aldrig varit någon matmamma, men vi hjälptes åt med det mesta. Det jag alltid gillade var att duka och dekorera. 

När man tänker på gammaldags jular är det alltid hela tjocka släkten som räknas in från ung till gammal. Årets kalender kommer alltså att handla om alla som kan tänkas dyka upp på ett julkalas. Som vanligt har jag lånat ett foto från Bosses blogg men i år är det Solveig som är fotograf. Jag har även ett inlägg som min bloggkompis Tove har skrivit. Välkommen till årets kalender som startar på måndag.

Julen närmar sig

Det är jobbigt att gå i affärer den här tiden på året, tycker jag. Alla verkar så stressade. Överallt är det fullt med människor och det är svårt att komma fram och titta på de varor man är intresserad av. För att slippa trängseln har jag beställt en hel del på nätet. Vi slutade att köpa julklappar till de vuxna för många år sedan, men jag har fyra barnbarn, som jag tycker det är kul att handla till. 

I år kommer alla dessutom att fira julen i Ängelholm, så det blir något extra. Senast vi samlades alla var för fyra år sedan, så jag ser så fram emot denna julen.

Alla julsaker står på golvet i mitt sovrum, för jag ska börja pynta denna veckan. Jag har kollat så alla ljus och lampor fungerar när jag ska tända dem på söndag. I en del fönster lyser redan adventsstakarna, men jag brukar ha den första advent som startdatum. Detta är en helg det verkligen lönar sig att pynta till. Det kan stå framme över en månad. 

                  

Det kom ett rejält snöoväder en dag i förra veckan och naturligtvis blev det trafikkaos. Alla kör som om det var sommarväglag året om i Skåne. Visserligen har vi inte så mycket snö, men vi slipper definitivt inte ifrån halkan, och till det behövs ingen snö…bara kyla och våta vägbanor. 

Julen är nog årets största tradition för de flesta. Ofta firas den på nästan samma vis år efter år, och det känns ganska tryggt. Men det piggar alltid upp med lite nya saker, och det blir det automatiskt när barnen gifter sig. Deras respektive har firat julen på sitt vis och det är intresant att se hur det skiljer sig. Eftersom både Katarina och Peter bor utomlands har de tagit upp lite av det nya hemlandets firande. Helgdagarna skiljer sig en hel del från de svenska. I USA delas julklapparna ut på juldagen, men de år som julen firas i Sverige har varken Daniel eller Hanna något emot att öppna julklapparna en dag tidigare. Barn har lätt för att anpassa sig.

Red Bull ger dig vingar

 

I går morse lagade jag kaffe med Red Bull i stället för vatten.

När jag var halvvägs till ICA kom jag på att jag hade glömt rollatorn hemma.

Ett energiknippe

 

I söndags var jag på Konserthuset i Helsingborg och lyssnade på La Gayla Frazier. Hennes show hette Tina och jag och handlade givetvis mycket om Tina Turner, som jag alltid har gillat.

Jag måste erkänna att jag kände inte till mycket om den här artisten mer än namnet. Hon är född i Miami 1961, men åldern var inget hinder för det här energiknippet. Hon sjöng och dansade i 2 1/2 timme och var lika energisk hela tiden. Hon flyttade till Sverige år 2001 för att hon fått ett musikengagemang här. Då träffade hon en man och flyttade till Norrland. Även om kärleken tog slut valde hon att stanna i Sverige eftersom hon tyckte att synen på färgade och kvinnor var humanare här.

Melodifestivalen har hon uppträtt i två gånger och hon har även turnerat med både Robert Wells och Putte Wickman. 2010 fick hon årets Anita O`Day-pris på jazzens museum. Hon sjunger både jazz, rock, soul och schlager. Repertoaren är stor. När hon var barn lärde hon sig att spela piano och då var det klassisk musik som gällde. I skolan utbildade hon sig även inom klassisk sång och hon gav prov på att hon kunde sjunga opera. En fantastisk röst!

Showen handlade dels om hennes eget liv och när hon fick träffa Tuna Turner som tonåring. Efter det, berättade hon, var hon ett stort Tina Turner-fan. Vi fick höra många av Tinas både kända och mindre kända låtar. Mellan låtarna berättade hon om sitt liv och jämförde lite med Tinas. Det fanns tyvärr en del likheter, men båda var och är starka kvinnor och klarade sig genom allt. 

Foto: Ulrika M

Hon var en väldigt generös artist. Alla musiker presenterades och gjorde soloframträdanden. Två tjejer var med och sjöng och dansade. Den ena av dem kom från Skåne och den andra från Norrland. Båda två fick ensamma sjunga till musiken och hon pratade väldigt varmt om dem båda. Dessutom berättade hon att hon varit i kontakt med en gymnasieskola i Helsingborg och där valt ut två tjejer som presenterades på scenen. De fick sjunga tillsammans med La Gayla och hennes gäng. Vilken upplevelse det måste ha varit för dem...uppträda på hemmaplan för ett fullsatt Konserthus...och dessutom sjunga tillsammans med La Gayla. Under en sång vinkade hon till de andra i gruppen att sjunga och spela lägre, så till sist hördes bara de här två helsingborgstjejerna. De lät som fullfjädrade artister, vilket de kanske också kommer att bli en dag.

Foto: Ulrika M

Vi hade väldigt bra platser...längst fram och med bra plats för att kunna sträcka ut benen. Det var väldigt svårt att fotografera för strålkastarljuset var mycket starkt. Det skiftade i färg och svängde lite hit och dit ibland. Däremellan kom det lite rök, men Ulrika lyckades ändå få några bra bilder. Showen avslutades med att hon sjöng Tinas berömda låt The Best till stående ovationer. Det var en jättebra föreställning. Sånt här behövs att bryta av vardagen med.