Eftersom ingen behöver logga in för att läsa min blogg, så vet jag ju inte vem eller hur många som klickar på länken. För min del spelar det inte så stor roll heller. Det är bara kul att så många olika människor hittar hit och även kommenterar ibland. Jag har alltid älskat att skriva, och eftersom jag aldrig kommer i närheten av att ge ut en bok, så är bloggandet ett perfekt alternativ.
Men nu till min fråga. För ett tag sedan så skrev jag ett inlägg om en affär där expediten retat gallfeber på mig. Igår var jag återigen på det här shoppingcentret och såg att de hade REA ...igen!!!!! Efter besöket hos tandläkaren häromdagen så är det REA och lågprisaffärer som gäller för mig nu ett tag framöver. Som vanligt så hittade jag massor som jag "behövde". Det var fortfarande mycket personal i den här lilla shopen, men de var väldigt tillmötesgående. I kassan småpratade expediten om lite av varje och alla var så otroligt vänliga. Vad har hänt? Antingen har någon av dem, eller en bekant till dem, läst min blogg, eller så har de gått en charmkurs. Det var en total förändring sen förra besöket. En riktig solskenshistoria!
Vad roligt med förändring till det bättre:) REA-skyltar får nog fart på mej med;)
SvaraRaderaVisst kan man fundera på vilka det är som läser bloggen. En del känner jag ju till och jag får mig en kommentar då och då när vi är på Klintehamn. En viss nytta av att blogga kan man nog ha, åtminstone på en liten ort.
SvaraRaderaEn gång när vi var på teater i Hemse, kom den dam fram och frågade om jag inte var "bloggIngrid" och det kunde jag ju inte neka till.
Och en gång när jag pratade med en kvinna vars bil jag repat med min bildörr och sade till henne att hon fick höra av sig angående kostnaderna för att laga repan, tittade hon på mig när jag lämnade namn och adress och så sa hon:"Är det du som bloggar". Det kom aldrig någon räkning.
Så du ska se, den där expediten har säkert läst din blogg, eller någon bekant till henne.
Tyvärr tycker jag att det är många i affärerna som tycker att kunder är ett onödigt ont. Kanske var den ordinarie personalen på semester och glada sommararbetare jobbade. ;S
SvaraRaderaHa ha... det var verkligen en solskenshistoria. Jag undrar om jag någonsin vågar gå in i den där båtaffären igen, den affärens försäljare som jag beskrev rätt ingående i mitt blogginlägg. För jag tror att han förr eller senare får se det. Och jag hoppas att han får sig en tankeställare. Nu vet jag ju inte om han brukade jobba i affären eller om han var där tillfälligt. Jag har ju lite svårt att tro att någon med en sådan attityd kan fortsätta jobbet.
SvaraRaderaUndrar om jag skall skriva nåt om Apoteket på Väla, det gamla!!
SvaraRaderaHoppas att allt är bra!
Kram
Hej Helen! Har du dåliga erfarenheter därifrån?
SvaraRaderaHejsan Gunnel !
SvaraRaderaTänk alla har vi på ett eller annat sätt varit utsatta för sura expediter.
De som är servicefolk ska ju visa bästa sidan av sig själva.
Du har rätt, jag undrar också hur många som läser min blogg,därför törs jag inte skriva för ruskiga händelser jag varit med om.
För det kan bli ett jädrans liv.
Jo då Du kan publicera det Du skrivit på Vulcan förlag.Det har min dotter gjort.
Hennes önskedröm var att bli författare.
Googla på det.Kanske är något för Dig.Jag älskar också att skriva.Ända sedan jag hade lärt mig det.
Kram och tack för ett kul inlägg.
Mi