Dejligt och mindre dejligt

Vi kom iväg till Helsingör i fredags och hade riktig tur med vädret. Solen sken hela dagen och det syntes ingen snö. Det enda som påminde om att det varit snöväder där tidigare var att det drösade ner istappar från taket på de höga husen. Lite otäckt var det allt när det kom farande en massa snö och is och dunsade i marken alldeles intill oss. Vi hade sån tur att vi blev inte träffade.

Strax bredvid färjeterminalen ligger Blomstertorget. Jag vet inte om det heter så, men det är alltid fullt med blommor och andra växter. Jag köpte inget, utan jag väntar fram till våren. Då brukar jag köpa med mig rosenbuketter som jag torkar och använder som dekoration i köket.

Vi strosade runt på huvudgatan och tittade i skyltfönstren. Det är alltid lite annorlunda mot hemma. Några klädinköp blev det inte. Däremot fick jag många tips och idéer från det som visades i butikerna.
                                             

Något som jag inte tycker om är trasiga jeans. Att man själv sliter ut dem är en sak, men att någon medvetet köper ett par jeans som är så trasiga att de knappast hänger ihop är för mig en gåta. Visserligen är det väl tufft och kanske i viss mån modernt. När t.o.m. damer och herrar i övre medelåldern går klädda på det viset så måste jag ändå få protestera. För mig liknar det lite åldersnoja. Den här butiken hade uppgraderat sina trasiga jeans och lappat dem med paljetttyg och sytt på paljetter lite här och där på byxbenen. Det fick inte mig att ändra uppfattning. Jag tycker fortfarande att det är fult.

När det började lida mot lunchdags tänkte vi besöka vårt vanliga matställe. De har alltid så goda hamburgare och personalen är så trevlig, men vi kände inte riktigt igen oss när vi steg in. Det var ny personal och vi fick den uppfattningen att det även var ny ägare. Vi beställda alla tre var sin kycklingburgare och läsk. Det tog lite tid innan det kom på bordet, men vi hade ingen brådska. När vi fick maten tittade vi bara på varandra. Det såg lite underligt ut. Längst ner låg en stor skiva rostat bröd och ovanpå den fanns ganska många megastora salladsblad. Inte ens det vita tjocka nertill på salladsbladet var bortskuret. Sen kom det en drös med persilja som hade säkert fem cm långa stjälkar. Här skulle tydligen inget gå till spillo. Nåja, de hade i varje fall plockat bort rötterna. 

På detta gröna hade placerats två kycklingfiléer och sen var det ännu ett tjockt täcke med gröna saker. Allra överst var ett stort fyrkantigt lock av bröd. Jag vet inte om de hade fyrkantiga bullar som de skurit av ovandelen på. Det var också rostat. Vid sidan låg lite förskrämda pommes frites tillsammans med en klick majonnäs. 

Jag gillar att hålla hamburgaren i handen och äta men det var helt omöjligt. Jag fick i stället plocka isär den, för det gick inte att skära genom allt. Det rostade brödet var ganska hårt. Ulrikas bröd var svartbränt och det var filéerna också så hon sa till ägaren. Han tog ut tallriken och lovade att hon skulle få nytt väldigt snabbt. Det tog en kvart. OK. Brödet var inte bränt, men kycklingen var inte riktigt genomstekt. Dessutom hade de nog slut på alla kryddor på det här matstället för det smakade "rätt ud å väret" som min farmor sa när något var helt smaklöst. När vi skulle betala "bjöd" ägaren på en läsk till Ulrika eftersom hennes mat inte hade varit till belåtenhet. Skulle en läsk vara kompensation för oätlig mat????? USELT! USELT! USELT! Det kommer inte att bli några fler besök av oss på det här stället. 

Jag vill precis som meterologerna gör ibland sända ut en 

VARNING

Om ni är i Helsingör och blir sugna på lite att äta så gå för allt i världen inte till Vanessa på Stengade. Maten där är inte bara oaptitlig, den är snudd på oätlig.