Ingen brådska

Det finns vissa växter i min trädgård som jag gärna ser drar ut lite på tiden innan bladen kommer, 

som röd kornell

och gul kornell.

De lyser upp lite extra i trädgården med sina skarpa färger. Den röda kornellen ser nästan ut som om jag målat grenarna med nagellack för de är väldigt blanka. När sedan löven kommer på båda sorterna så döljs allt. Visserligen är de vitgrönbrokiga bladen också fina, men de är inte så iögonfallande. Speciellt de röda grenarna använder jag mycket till pyssel. Jag har sytt många tygfåglar som fått röda ben.

Även ormhasseln gillar jag bäst innan löven kommer. Trädet ser ut som ett okammat troll, och grenarna piffar upp vilken bukett som helst. När jag ser i blomsterbutikerna vad några ormhasselgrenar kostar inser jag att jag borde ha sålt i stället för slängt de grenar jag klippt av. Runt roten blommar massor av scilla nu tidigt på våren och lagom till när de vissnar så börjar ormhasseln visa upp sina skrynkliga blad. Det är en fördel, för då syns inte något nervissnat.

När jag vandrade runt i trädgården idag såg jag att det måste bli en del uppgrävningar här och där. När vi kortade av en rabatt och sådde gräs i stället så grävde jag först upp alla små lökväxter....trodde jag. Det visar sig nu att det blommar scilla och pärlhyacinter lite överallt. Det är egentligen inget som stör, så jag kanske låter dem hållas.

I min orange rabatt är det än så länge bara kejsarkronan som bekänner färg. Den har växt rejält och förhoppningsvis kommer det blommor på alla stjälkar i år.

Nästan som en korsning mellan röd kornell och ormhassel är rabarbern med sina röda stjälkar och skrynkliga blad. De är ännu för små att skära av, men jag har tack och lov kvar från fjolårets skörd, så det blir rabarberpaj till fikat idag.