tisdag 15 september 2015

Ännu en födelsedag


Idag är det min mors födelsedag. Även om jag inte kunnat fira den dagen med henne på 10 år så känns det ändå lite speciellt. Hon var så spänd på när Rasmus skulle födas och var helt övertygad om att han skulle dyka upp på hennes födelsedag. Han kom dock 2 dagar tidigare, och hon hann träffa honom i drygt ett år. Även Daniel fyller år i hennes månad.

Jag tänker ofta på mor och ibland kan jag komma på små händelser från när jag var barn, som jag inte tänkt på tidigare. Både mor och far dokumenterade väldigt mycket, för de ville att min syster och jag och kommande generationer skulle veta så mycket som möjligt om allt gammalt som varit. Det är jag oerhört tacksam för idag. Det är en riktig skatt att ha denna information om gamla släktingar. Trots det finns det klart mycket som jag ångrar att jag inte frågade mer om. Så är det nog alltid.




Som ung så jobbade min mor som hembiträde hos en skeppsredarfamilj i Ystad. Hennes arbetsklädsel var svart klänning och vitt midjeförkläde med infällda spetsar och spets runt om. 


Om håret hade hon ett spetsprytt band som knöts i nacken med långa knytband, som hängde ner på ryggen. Riktigt tjusigt! Hon hade många att byta med eftersom klädseln alltid skulle vara ren och nystruken. Jag har fått ett förkläde och ett hårband som jag har i ett av mina vitrinskåp.

När hon slutat den anställningen jobbade hon på en pälsfabrik och sydde pälsar. Hon hade gått många sykurser tidigare och var väldigt skicklig på att sy. Här jobbade hon fram tills jag föddes. Efter det var mor hemmafru ända tills jag och min syster var tonåringar. Vilken förmån för oss. Hon hade alltid tid för oss och lärde oss otroligt mycket, som vi fortfarande idag har stor nytta av.

När min syster och jag träffas pratar vi givetvis mycket om mor, och då kommer alla roliga minnen fram. Vi kan fortfarande sitta och skratta åt alla tokigheter hon sa och gjorde. Det känns nästan som om hon är med på ett hörn då.

32 kommentarer:

  1. Så fint du skriver om "kära mor", och jag blir tårögd och tänker på min mormor, hon var också hembiträde tills hon gifte sig och mamma kom. Min mormor var född 1916, min syster och jag pratar mycket om henne.
    I ungdomen ringde vi ofta till henne och frågade om råd osv.
    Så roligt att hon fick träffa Rasmus, det måste ha varit stor glädje och lycka för henne!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rasmus mamma tillbringade alla skollov hos mormor och när då Rasmus föddes tyckte mor det var något speciellt. Det är så kul att Rasmus gör nästan likadant som sin mamma.

      Radera
  2. Jag har ju förmånen att ha min mamma kvar. Och hon fyller om två veckor - 88. Vilket fint förkläde och hårband. Pälsfabrik? Fanns det sådan i Skåne? En gammal släkting till mig arbetade med att sy kappor till Fougstedts. Om de sydde i päls vet jag inte. / Britt

    SvaraRadera
  3. Det var egentligen en pälsaffär som hette Bengtssons pälsmode och låg i Ystad. De sydde även upp pälsar efter kundens önskan och antagligen gjorde de även ändringar.

    SvaraRadera
  4. Oh, vilken kärleksfull berättelse om din mamma !
    Jag tror att din mamma sitter med på ett hörn och är med er !
    Kram vännen !

    SvaraRadera
  5. Så fint du skriver Gunnel!
    Givetvis så finns hon där med er när ni minns och har roligt.
    Så fina arbetskläder skulle man ju kunna ha nu också.
    Snyggt och prydligt!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det såg väldigt propert ut. Jag har stött på servitriser ibland på konditorier som är klädda nästan så här. Det är så tjusigt.

      Radera
  6. Åh, du skriver så vackert om din mor och dina fina minnen, det är så fint att läsa sådant, jag blir rörd långt ner i hjärteroten.
    Omtänksamt av era föräldrar att skiva ner och berätta så mycket om tiden förr, det har ju ändrats så mycket, det har verkligen blivit en annorlunda värld, på både gott och ont.
    Jag miste min mamma då jag var 34 år, saknar henne fortfarande.
    Roligt för dig att ha dessa fina saker kvar, efter din mamma, tänk så det var förr.
    Kram till dig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är mycket som är annorlunda nu, men jag tycker det är kul om man kan hålla kvar lite av det gamla ändå.

      Radera
  7. Vilka fina minnen du har av din mor! Och vilka vackra spetsar hon bar när hon arbetade.
    Ja, en mamma är alltid en mamma :)
    Ha en fin dag
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tro aldrig man slutar sakna sina föräldrar.

      Radera
  8. Så bra att er mamma dokumenterade! ........ Är hemma och fixar nattakläder!Ska vaka hos Kjell. Tack för dina kramar! Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är till stor glädje nu. Förstod att det var något sådant. Ha det så bra du kan.

      Radera
  9. Vilka klenoder du har i ditt vitrinskåp. Det är nästan synd att röra vid dom! Det var förståndiga föräldrar du hade. Det är viktigt för kommande generationer att veta hur det var förr!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är väldigt rädd om alla gamla saker jag fått. Även om inte penningvärdet är så stort så är det väldigt värdefullt ändå.

      Radera
  10. Så fina minnen du har av din mor och det har jag av min också. Om hon levt skulle hon fylla 102 på fredag.
    Kram, Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. De fyllde år ganska nära varandra. Min mor skulle blivit 91 idag.

      Radera
  11. Så vackert skrivet om din mamma. Förklädet och huvudbonaden är en riktig skatt. För att inte tala om allt din mor och far skrev ner till sina efterkommande. Jag funderar ibland (och räds lite grand) på om generationer framöver kommer att bli lite historielösa, med tanke på all digital kommunikation vi ägnar oss åt. Vem skriver brev nu för tiden (jag menar inte försäkringskassan eller Skatteverket, utan brev till en vän)? Så fort man byter telefon så "försvinner" månader, år av konversationer, som är i sms-form fast i den där gamla telefonen som man (förmodligen) aldrig startar mer. Jag tror jag ska sätta mig och skriva ett brev, bara för att jag kan :).

    Ha en fin kväll!
    ~ Maria ~

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har helt rätt. Den risken finns faktiskt. Tänk så kul det är att få ett handskrivet brev...med riktiga ord och utan en massa förkortningar.

      Radera
  12. Känner igen mig så väl i det du skriver att man skulle ha frågat mer medans det gick. Min mor gick på för 6 månader sedan och om ett par månader blir det den dagen som var hennes födelsedag. Tänker att det blir en känslosam dag. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det känns alltid lite extra tufft vid bemärkelsedagar.

      Radera
  13. Fint att få läsa dina ord om din mamma och att få se de vackra arbetskläderna. Min pappa, som dog -98, berättade mycket om släkten men tyvärr var jag då för ung och ointresserad. Alla mammor är inte så som man gärna vill tro. Min har ännu inte kommit över att hon blev oplanerat gravid med mig och efter 56 år får jag nog ge upp hoppet... Det är ledsamt och märkligt för det är en slags sorg, trots att hon lever och är frisk och pigg. Varm kram till dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag var inte heller så intresserad när jag var väldigt ung, men det ändrade sig med åren som tur var.

      Radera
  14. Det är fint att få ha med sig minnena av de älskade, saknade. Ett så oerhört vackert förkläde. Så härligt att få ha mor din hemma så länge som en trygg hamn att komma till.

    SvaraRadera
  15. Bara en dag mellan din och min mammas födelsedagar. Min mamma hade sin den 14/9.

    Så, det har hunnit gå 10 år för dig? Bara 2 år för mig.
    Jag upplever det som hemskt jobbigt än så länge, men det blir väl lättare med tiden.

    Precis som för dig så har jag mycket bevarat, men insåg för sent att det fanns massor av frågor som nu inte har något svar. Det är nog som du skriver så det måste vara.

    Så oerhört vacker förkläde och hårband. Du borde rama in det och hänga det på väggen ...
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu gjorde jag en kommentar med fel konto igen. Här är det som gäller först och främst ... ;)

      Radera
    2. Jag tror aldrig man slutar sakna eller sörja sin mor, men det blir på ett annat vis med tiden. Nu är det mest allt kul jag kommer ihåg och hennes sjukdomstid bleknar mer och mer.

      Radera
  16. Fint berörande skriver du om din mor! Så vackert förkläde och hätta du har sparat; och vilken skatt att de dokumenterade dina föräldrar!
    kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är så tacksam för att de tänkte på kommande generationer. Så mycket som annars hade blivit bortglömt.

      Radera
  17. Kan du inte skriva ett inlägg om hennes tid som hembiträde? Tycker framför allt det är väldigt intressant med det där kläderna hon var tvungen att ha.

    SvaraRadera