Ingen arg snickare

Alla snickare är inte arga. Det vet jag, för jag är gift med en sedan flera år tillbaka. Det är alltså ingen egenskap som fodras för att man ska kunna ägna sig åt yrket. Jag tycker att alla som anser det vara inne att skälla och gorma på andra människor går ut och svalkar av sig. Jag är så enormt trött på alla låtsasilskna kockar, snickare och jag vet inte allt. När började egentligen den här trenden? Det är definitivt inget trevligt. Den "gamla" arga snickaren har alltid retat gallfeber på mig. Efter att ha sett ett par program där han gormade och gol och de boende grät, så fick jag nog. Det var inte bara det att han idiotförklarade dem, utan sen lekte han hobbypsykolog också. Troligtvis finns det ett slags manus i botten, och kanske bra betalt till de medverkande, men det kvittar. Jag tycker inte det är nåt att visa på TV.

Nu har han slutat vara arg och i stället har det dykt upp en annan ettrig terrier. Fast jag tycker inte den här snickaren verkar lika aggressiv av det jag sett. När han hjälpte Ernst i hans program var det en mycket duktig och trevlig kille. Ska han ta upp den fallna manteln från den förra programledaren får han nästan ha lite Dr Jekyll och Mr Hyde-gener.

Tacka vet jag Timells program. Där går det lugnt tillväga och de verkar ha kul när de jobbar. Dessutom blir det bra resultat och man får många tips på vad man själv kan göra. Jag tror aldrig jag hört någon i det programmet säga ett ont ord till någon av de medverkande. De smågnabbas, men på ett snällt sätt.

När jag kommer på nåt nytt jag vill ha här hemma brukar jag alltid berätta för snickaren hur jag tror man ska göra. Det brukar sällan stämma med verkligheten, men det gör inte så mycket, för Göran ritar upp hur det ska vara och sen fixar han det. Det senaste projektet är ett stort strykbord med hylla undertill för alla strykjärn, ärmstockar och annat. Jag sparar in många pengar på att ha en egen snickare.