Jag vet att jag är pensionär

Kan ni räkna ut hur jag vet det? Det är inte för att jag inte behöver ställa klockan på väckning för att komma i tid till jobbet och att det ändå varje månad rasslar in en ofantlig massa pengar på mitt konto. Nej, det är för att jag funderar på att skaffa höns. Det var ett reportage om att hyra djur över sommaren i dagens tidning, och där kunde jag läsa att kaniner var väldigt eftertraktade av barnfamiljer, och det är inte så svårt att förstå. Kaniner är gulliga att kela med. En del hyrde bisamhällen!!!!!!! Det var perfekt ifall man hade många fruktträd, annars tycker jag att det var ett konstigt val. Jag viftar bort alla bin och getingar som kommer i närheten.......men jag har bara ett plommonträd. Höns däremot var nr.1 på pensionärernas lista. Anledningen till detta trodde man var att de tänkte på sin barndom. Men alla dagens pensionärer har väl knappast bott på landet eller tillbringat sina skollov på landet? Ska man vara säker på det får man nog gå åtminstone en generation till bakåt.

På mig stämmer däremot antagandet in. Jag och min syster tillbringade alla skollov hos vår farmor och farfar i Kabusa. De hade ett litet lantbruk med hästar, kor, grisar, höns, hundar och katter........rena paradiset för stadsbarn. Farfar skötte alla djuren utom hönsen. Det var farmors omsorgsområde. Hönsen bodde i ett eget litet hus och hade en stor nätgård att trippa ut i, men de blev även utsläppta och fick vandra fritt på gården. Då hittade man dem ibland på gödselstacken och ibland inne i trädgården. När det var varmt sprätte de upp lite jord så de fick en liten håla, och sen la de sig tillrätta där i solen. Jag tror inte de visste vilket lyxliv de egentligen levde.

Vi brukade följa med farmor när hon skulle plocka in äggen från deras reden. Jag minns alltid min farmor klädd i förkläde. Det var praktiskt till allt hon gjorde. När hon kom in till hönsen drog hon ihop förklädet så det blev som en liten korg, och sen samlade hon äggen där. En dag bestämde min syster och jag oss för att vi skulle hjälpa farmor utan att hon visste om det. Vi fixade inte det med förklädet riktigt utan vi tog en av våra sandlådehinkar och stegade in i hönshuset. Hönorna blev vimsiga och sprang ut i nätgården. De var inte vana vid att det kom småfolk in till dem och knappast den tiden på dagen som vi valt. Skönt! tyckte vi. Då kunde vi fritt plocka äggen....och det fanns det gott om. Stolta gick vi in till farmor och visade vad vi hjälpt henne med. Farmor log med hela ansiktet och berömde oss. Men sen kunde hon inte hålla sig längre utan skrattade gott. Farmor brukade lägga "fuskägg" i en del reden för det hjälpte tydligen hönorna att värpa bättre. Vi hade plockat rubbet.