torsdag 26 februari 2026

Mitt liv som lapplisa

Att jag älskar att skriva listor och kom-ihåg-lappar är ingen hemlighet. Det hjälper mig att få styr på vardagen och jag trivs med det. Jag hade en fulltecknad lista, men tyvärr har jag inte kunnat stryka mycket på den de senaste veckorna. En förkylning och lite annat smått och gott satte stopp för det. 

Jag har tillbringat mycket tid i min TV-fåtölj, inte med att titta på tv, men att sticka. Det är en lugn sysselsättning som fungerar även om man inte känner sig på topp. Jag har hunnit läsa många bloggar och även bläddrat bakåt både i min egen och andras bloggar. Det var riktigt intressant. Bl.a. såg jag att Karin för ett tag sen skrev om Anden i glaset. Det var en lek som var väldigt populär när jag var ung, men inget som jag testade då.

Men jag har provat på det en gång för ca 30 år sedan. Min väninna bjöd hem mig och några andra för att spela det här spelet. En av damerna var väldigt engagerad och tyckte inte om att vi kallade det för ett spel. Jag vågade inte tala om att jag trodde det var mest båg. Hon hade med sig en bricka där hela alfabetet var markerat plus siffrorna 0 till 9 och orden Ja och Nej. Hon tände ett ljus och höll glaset över det en stund. Sen skulle vi var och en ta glaset och ställa en fråga tyst in i det. Därefter placerades glaset på brickan och vi höll alla ett finger på det. Helt plötsligt började det röra på sig från den ena bokstaven till den andra. Jag var helt övertygad om att det var någon som styrde glaset, men det var inte riktigt läge för att komma med en sån kommentar.

De som hade frågat var nöjda med svaren de fick och sen var det min tur. Då for glaset som ett jehu över brickan mellan bokstäverna. Det blev rena rappakaljan och ingen förstod något.  Vi fortsatte, men det verkade som om "anden" fått hjärnsläpp för vi fick inga vettiga svar. Då sa damen att det måste finnas någon runt bordet som inte trodde på det vi höll på med. Jag kände mig träffad och satte mig vid sidan och såg på när de andra spelade. Det var både första och sista gången jag testade Anden i glaset.

Jag blev emellertid nyfiken och började googla lite. Anden i glaset är en europeisk hemmagjord variant av Ouijabrädet. På 1890-talet dök de första annonserna om det här brädet upp i USA. Det var en leksaksbutik som sålde dem. Brädet beskrevs vara en magisk anordning, som skulle besvara frågor om det förflutna, nuet och framtiden. Det sägs att man kan locka fram onda andar när man använder de här anordningarna, men det har jag svårt för att tro på. Att de såldes via en leksaksfabrikant pekar väl mer på att det är ett spel. Det enda spelet som sålde bättre än Ouijabrädena var Monopol.

16 kommentarer:

  1. Listor ja, :-) skönt att bocka av när det är klart; men som sagt ibland blir det inte så.
    Sticka och läsa är fin sysselsättning när en inte kan göra annat som står på listan. Anden i glaset, minns att det förekom i min uppväxt och ungdom också, men jag testade aldrig. Så glaset for iväg när du testade ... :-) vilket spel! Kul att söka information när en blir nyfiken.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hommer också ihåg att det spelet var väldigt populärt när jag var tonåring.

      Radera
  2. Inget spel jag testat. Listor däremot, perfekt för ordning och struktur- inget som missas! Ha en bra torsdag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror inte jag hade klarat mig utan mina listor.

      Radera
  3. Handlingslista är nödvändigt. Annars missar man nåt.
    Nej, anden i glaset, det tror jag inte på. Så jag hade väl också stört, om jag testat.
    Stickning är bra terapi. Avkopplande.
    Ha en fin dag! Krya på! Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har också alltid en hanlingslista med mig, annars blir det en massa jag inte behöver och jag glömmer det viktigaste.

      Radera
  4. "Anden i glaset" har jag aldrig provat på och jag tror inte att det är något för mig. Jag står med båda fötterna på jorden och tror in på andar och sånt.
    Ha en fin torsdag och krya på dig!
    Kram, Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror faktiskt att dte är mer ett sällskapsspel än något man ska ta på fullt allvar.

      Radera
  5. Jag och min syster gjorde "anden i glaset" i tonåren. Mamma hade förbjudit oss, så vi passade på då mamma och pappa var ute i ladan.
    Vad stickar du för något? Jag stickar en väst till min systers barnbarn, kul.Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller på med en långkofa som jag hoppas blir klar så jag kan använda den till våren.

      Radera
  6. Så du har också varit sjuk på sistone. Du har inte varit ensam, men det är ju ingen tröst direkt. Men kul att du verkar vara på G igen:-)
    Medan jag fortfarande jobbade hade jag alltid inköpslistor med mig, men konstigt nog slutade jag med det när jag blev pensionär. Det är ytterst sällan jag glömmer köpa nåt som jag behöver. Väldigt konstigt...
    Sticka, virka och andra handarbeten kan jag inte. Beundrar alla som stickar då fina vantar, raggsockor och mössor. Min mamma var en fena på handarbeten, men det har inte gått i arv;-)
    Ouijabräden har jag nog sett i olika filmer, men aldrig använt. Inte din variant med glas heller. Tycker det är lite läskigt...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller med dig att de där spelen är lite läskiga. Min mor var en riktig matmamma men den genen hoppade över mig. Vi ärver tydligen inte allt efter våra föräldrar.

      Radera
  7. Listor tycker jag fyller en funktion. Husse har alltid sina i telefonen men jag är inte riktigt där än...
    Anden i glaset har jag aldrig testat så jag vet inte vad jag ska tycka.

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag föredrar handskrivna listor. Anden i glaset tycker jag är mer ett sällskapsspel än en kommunikationscentral.

      Radera
  8. Anden i glaset jhar jag hört talas om, men aldrig testat. Tror att jag skulle tycka att det var lite läskigt.
    Sticning håller jag också på med nu. En klänning till en två-åring. Ett önskemål från dottern... stickade en likadan till barnbarnet för 6 år sedan, och den har redan två äldre syskon använt flitigt.
    Hoppas din förkylning ger med sig snabbt. /mammselen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att sticka är roligt och speciellt barnkläder. Jag känner mig lite bättre nu, tack.

      Radera