I tvättstugan

Idag används mobilen till i stort sett allting.  Än så länge går det faktiskt att ringa med den också. Man kan koppla sitt hemlarm till den, låsa upp ytterdörren och en hel del annat. Jag vet inte om allt är så nödvändigt. Alla nyheter gör inte livet lättare. 

Häromdagen kom en annonstidning med bl.a.tvättmaskiner. De maskiner som har wifianslutning kan kopplas till en smart app och med den går det att starta maskinen när man t.ex. sitter på jobbet. Då måste man förstås ha kommit ihåg att "ladda" maskinen innan man åkte hemifrån på morgonen. 

Maskinen kan även meddela när den är klar genom att skicka ett meddelande på mobilen eller spela en liten trudelutt. Naturligtvis måste det vara en melodi med tvättanknytning. Jag kom att tänka på en sång som spelades mycket när jag var barn; nämligen Den vackra tvätterskan, där de första raderna lyder: Har du träffat den vackra Nina? Hon hör hemma i Portugal. Hon gör skjortorna dina fina när hon tvättar i Setubal. Men den uråldriga melodin går kanske inte att koppla ihop med en modern app.

Det går även att prata med maskinen. Några direkta samtal var det inte tal om, utan det var mer att  maskinen gavs lite information, som gjorde att den sen funderade ut hur den skulle agera. Man kunde berätta hur pass smutsig tvätten var och ifall det handlade om speciellt känsliga material. Jag förutsätter ändå att det inte går att slänga in ylletröjor och lakan om vartannat. 

Vissa maskiner går att koppla till en högtalare. Då går det bra att lugnt sitta kvar i soffan och berätta för tvättmaskinen att nu är det dags att starta. Det fungerar klart lika bra att säga det till någon annan i familjen. För det behövs varken högtalare eller app.

När jag tänker efter så undrar jag hur pass mycket hjälp man egentligen har av de här nymodigheterna. Jag efterlyser i stället någon som sorterar min tvätt, lägger den i maskinen, doserar tvättmedlet och väljer program och när tvätten sen är klar hänger upp det som ska dropptorkas och stryker det som behövs. Trycka på startknappen och stänga av maskinen kan jag själv göra. Det är det minsta jobbet.

Sista selfien?

Jag blev jätteledsen när jag gick in på Klimkteriehäxans blogg igår för att läsa veckans selfieord. Hon berättade att detta var sista selfien åminstone på ett tag. Jag är så imponerad över att hon kunnat komma på så många intressanta ord som vi fått som hjälp för att beskriva oss själva. Hoppet är ju det sista som överger människan och jag hoppas att den här utmaningen återkommer någon gång i framtiden. Här är redovisningen av min hittills sista selfie.

1. Före jobbet: Utbildning.

2. Efter examen: Glad släktträff.

3. Före badsäsong: Försöker att komma baddräkten. Av någon underlig anledning blir det svårare för varje år som går.

4. Efter påsk: Något annat än ägg och sill. Jag tycker om påskmaten, men det kan bli lite väl mycket av det goda och även om fisk i alla former är nyttigt, så är det gott med lite variation.

5. Före resa: Lappar. Min man kallar mig för Lapp-Lisa, för jag skriver lappar och lägger överallt. När jag ska ut och resa gör jag en lång lista på allt som ska med och kryssar av efter hand så inget blir glömt. Att den här listan ibland försvinner så jag får göra en ny är en annan femma. 

6. Efter resa: Restrött. Det händer alltid när jag besökt min son i Dallas. Jag får känning av en enorm jetlag varje gång. 

7. Före fest: Tjusig dukning. Jag gillar lite annorlunda dukningar och gärna med ett bestämt tema.

8. Efter fest: Godis. När överbliven mat är inplockad i kylskåpet sätter jag mig och njuter av lite choklad mitt i den övriga röran och bara kopplar av. Det finns ju en morgondag när man kan ta tag i det andra. 

9. Före insomnandet: Ser vad klockan visar. Jag vill gärna veta på ett ungefär hur många timmar jag kan sova innan jag måste stiga upp.

10. Efter TV-kväll: Reser mig från fåtölj.

11. Före val av film: Jag väljer slumpartat.

12. Efter SELFIE: TRÅKIGA MÅNDAGAR!

Det är roligt att motionera

 

Forskning har visat att 2 minuters skratt motsvarar 20 minuters jogging. Just nu sitter jag i parken och skrattar åt joggare.

Inte visste jag att jogging var så kul.

Nostalgitripp

 Jag blir alltid så nostalgisk när jag läser Ankis blogg. Hon berättar ofta om sina barnbarn och det får mig att tänka på när Rasmus var yngre och tillbringade så mycket tid här. Nu är han en stor och lång kille på snart 19 år, men han kommer fortfarande hit lite då och då. Numera tar han sig hit på egen hand eftersom han har både körkort och egen bil. Telefonsamtal blir det ofta eftersom han vill höra hur vi mår. Sånt är guld värt.

Ankis yngsta barnbarn Charlie påminner mig mycket om Rasmus. Det är mycket pyssel, skogsvandringar och fotboll. Jag, som inte är det minsta sportintresserad, har faktiskt provat på många sporter tack vare Rasmus. Mest var det givetvis fotboll. Jag blev placerad i mål, för Rasmus trodde antagligen inte att jag kunde sparka på bollen. En dag däremot ville han träna på att dribbla eller vad det heter, så då fick jag också vara utespelare. Vid ett tillfälle fick jag chansen att sparka till bollen rejält. Det blev ett riktigt långskott. -"Oj, du är ju riktigt bra!", sa Rasmus. -"Du skulle kunna spela i MFF". Jag blev väldigt stolt och såg framför mig hur jag på eftermiddagen körde till Intersport för att köpa ett par orange fotbollsdojor till nästa träning.

Men jag hade missuppfattat Rasmus lite. Han menade inte att jag platsade i Malmö FF utan i  Mormors FotbollsFörening. Där har man nog en lite mjukare boll att sparka på så då duger det säkert med raggsockor på fötterna.

Selfie nr. 16

Den här veckan var selfien som Klimakteriehäxan ger oss orden till extra svår. Jag fick göra den baklänges eftersom det för min del bara fanns ett svar på sista ordet och det måste börja på O. Jag fick helt sonika börja att svara på nr.12 och fortsätta bakåt. Redovisningen får ändå bli från 1-12.

1. Varje morgon: Bloggkoll. Efter frukost går jag direkt och sätter mig framför datorn. Det är ett perfekt sätt att börja dagen på. Jag blir uppdaterad med lite av varje från mina bloggkompisar och det händer ofta att jag sitter och småskrattar för mig själv.

2. Konstverk jag inte glömmer: Lili Elbe. Konstnären är Gerda Wegener. Jag såg hennes utställning på Arken i Danmark och tyckte hennes livshistoria var så unik och intressant. Lili Elbe är egentligen hennes man, som hette Einar Wegener och var transsexuell. Han satt ofta modell för sin fru i kvinnokläder, så det finns åtskilliga porträtt av Lili Elbe. Han var även själv en duktig konstnär. Strax efter jag sett utställningen visades filmen om deras liv: The Danish girl.

3. Favorit på kakfatet: Eclairs. 

4. Färdigmat: Sparrissoppa.

5. Älsklingslåt: All by myself med Celine Dion. 

6. Spel: Fia med knuff.

7. Så känner jag mig: Förnöjsam.

8. Beundrar: Människor med fantasi. 

9. Bokfavorit: Intrigernas hus av Maria Lang.

10. Vårtecken: Skoskav. För mig är det ett vårtecken, för det betyder att det blivit så pass varmt att jag struntar i att ta på mig strumpor och som ett brev på posten får jag då årets första skoskav. 

11. Sport jag gillar: Vattenpolo. Detta är en nödlösning, för jag gillar inte sporten...ja, inte sport över huvud taget, men jag behövde ett O. 

12. Färg som piggar upp: ORANGE!

Medicinskt råd

Doktorn har sagt att jag ska hålla ögonen på kolesterolet, så nu stirrar jag lite längre på mina pommes frites innan jag stoppar dem i munnen.

Jag tror det var så han menade.

Påsken är här

                                            

I morgon är det Långfredag. När jag var barn fick min syster och jag inte leka några högljudda lekar den dagen. Mina föräldrar var inte religiösa, men de var uppfostrade på det här sättet och tyckte det var helt ok. Jag tyckte att detta var årets längsta och absolut tråkigaste dag. Inga affärer var öppna och biografer och nöjesställen var igenbommade. Konstigt nog höll detta på ända fram på 60-talet. Nu är det som vilken annan fredag som helst och varför ska det egentligen inte vara det? Det kan väl aldrig vara fel att ha skoj?

Jag har ändå valt ut vissa delar av det gamla firandet, som t.ex. att man inte ska göra så mycket den här dagen och äta väldigt enkel mat. Därför ska jag ta en lååååång sovmorgon i morgon och fortsätta med en lååååång frukost. För att inte anstränga mig för mycket när det gäller matlagning ska jag plocka ut en pizza ur frysen och värma i micron. Jag kommer inte att göra många knop den här lååååånga dagen.

På lördag kommer Rasmus och hans föräldrar hit och firar påsk med oss. Det har vi gjort så långt tillbaka jag kan minnas och det är en tradition som jag gärna vill fortsätta med. Vi hjälps åt med förberedelser och mat så det blir aldrig något jobbigt. Min energi är fortfarande inte på topp, så jag är tacksam för all hjälp.

Rasmus har en härlig humor och är väldigt kvicktänkt. Jag minns för en del år sedan när jag också kände mig så här lite av banan. Vi satt och pratade om att vara trött eller pigg och kom på att vår pigghetsfaktor var ungefär lika hög eller låg. -"Då kan man säga att TT=PP," sa han. Jag blev lite konfys. Från skolan mindes jag att vi räknade med X och Y, men den här ekvationen kände jag inte igen. Rasmus förklarade för mig att TT stod för trött tonåring och PP för pigg pensionär. Men just nu känner jag mig mer som en TP.

Jag börjar redan nu att träna inför morgondagen så det blir inget lååååångt inlägg idag. 

Jag önskar alla en riktigt 

Glad Påsk!

Selfie nr. 15

 Det är tisdag och dags för en ny selfieutmaning. Det första jag gör numera på måndagsmorgnarna är att klicka in mig på Klimakteriehäxans blogg och läsa vilka ord jag ska fundera över. Det är alltid lika kul och tar lite tid innan jag får det att klaffa helt. 

1. Min utsikt hemifrån:Skog. Jag bor högst upp på Söderåsen och mitt villaområde ligger delvis inne i skogen. 

2. Älskad LP: G.I.blues med Elvis Presley.

3. Husmanskost: Stekt potatis, korv och ägg.

4. Stilikon: Gunilla Pontén. Tack vare henne fick vi ett tonårsmode. Innan dess var det antingen barnkläder som gällde eller så fick man se ut som en liten "tant". Hon var en stor inspirationskälla för mig när jag var tonåring och det är delvis p.g.a. henne som jag alltid varit intresserad av mode.

5. Tidigt eller sent: Nattuggla ut i fjäderspetsarna.

6. Smycke: Armband.

7. Favoritgodis: Dadlar. 

8. Aldrig på min tallrik: Råbiff med äggula. 

9. Där har jag faktiskt varit: Grenen. Området högst upp på Jylland där Skagerack och Kattegatt möts. Min dotter och jag åkte till Skagen och tog Sandormen ut till Grenen där vi fotograferade varandra med ena benet i Skagerack och det andra i Kattegatt.

10.Konstnär: Nash. Jörgen Nash är en dansk konstnär som bodde i Drakabygget utanför Örkelljunga någon mil från Åstorp. Där bodde tidvis andra konstnärer också och deras livsstil var mycket omskriven och ifrågasatt.

11. Hörvärt: Halleluja. Jag njuter av den sången oberoende av vem som sjunger den. 

12. Efterrätt: After eightkladdkaka.

Svårigheter

 

Idag har jag ett visualiseringsproblem. Jag kan inte se mig själv göra någonting.

Jag gör ett nytt försök i morgon.

Deppardagen

Är vårtrötthet en medicinsk term eller är det bara något vi själva hittat på? Jag försökte hitta lite information om det på nätet och det stod faktiskt en hel del. Det handlade mycket om att vår inre biologiska klocka blir konfys när dagarna blir längre och ljusare. Det är alltså ingen sjukdom utan mer en omställningsprocess i kroppen. Den yttrar sig så att man blir extremt trött och får ett onormalt sug efter kolhydrater. Om det stämmer lider jag av vårtrötthet hela året. 

Då kan man ju undra om det är så lämpligt att börja med sommartid nu när man är som mest trött. Inte katten vill jag skutta ur sängen i ottan när det känns som om jag nyss lagt mig. Det är väl bara att gilla läget, antar jag, och jag vet ju att det blir bättre så småningom. Man vänjer sig vid allt.

Något jag har svårt att vänja mig vid är aprilvädret. Vi hade några jättefina dagar i mars då vi t.o.m. satt ute i trädgården och fikade. Sen kom då april och kaoset satte igång. Det har snöat här flera dagar på rad och det blåser och är ganska kallt. Naturligtvis ligger snön inte kvar, för efter några timmar går det över till regn. Det sägs att ombyte förnöjer, men jag kan inte se något nöje i detta. 

Som om inte vädereländet skulle vara nog, så testades Katarina positivt för covid och några dagar senare var det dags för hennes man med. Som tur är så tycks Zoé ha klarat sig än så länge. Det var inplanerat en Sverigetrip för dem över påsken, men det blir givetvis inget sånt nu. Jag brukar vara positiv och kunna leta fram ljuspunkter för det mesta, men just nu är det aningen svårt.

Selfie nr.14

Tisdagarna har blivit mina selfiedagar här på bloggen. Jag är så glad att Klimakterihäxan fortsätter att ge oss nya ord varje vecka att berätta lite om oss själva. Ibland får man leta långt tillbaka i minnet för att komma på något passande och då helt plötsligt radas det ena minnet efter det andra upp. Sånt här borde man alltid syssla med, för annars är det många intressanta saker som blir helt bortglömda. Här kommer den 14:e selfien.

Så bor jag: I villa sen över 50 år tillbaka.

Vill se: AGT...America´s got talent. Jag brukar se små avsnitt på You tube. Det är så praktiskt att kunna välja precis det man vill se och slippa gå genom hela programmet. Det är inte allt som faller mig i smaken.

Hoppas på: Tipsrad med storvinst.

Där har jag faktiskt varit: Dealey Plaza. Den plats i Dallas där president Kennedy blev skjuten. I den stora röda byggnaden där hans mördare gömde sig finns nu ett museum. Vägen gör en liten sväng precis utanför det huset och mitt i gatan där bilen befann sig vid skottet var målat ett vitt kors. Det var väldigt populärt att turister fotograferade sig där, vilket jag kan tycka var lite makabert. Korset är numera borttaget.

Kärlek jag aldrig glömmer: Australisk silkyterrier. Vi hade förmånen att ha lille Milou hos oss i många, många år. Han är fortfarande väldigt saknad. 

Något hårt: Rostig metall. Orostig metall är klart lika hård, men det passade inte in i mönstret.

God smak: LAKRITS!!!!

Exotisk maträtt: Sannakji. Jag var faktiskt tvungen att googla detta och det var så äckigt så jag kunde knappt läsa klart. Det är levande bläckfisk som skärs upp vid bordet. Nog pratat om detta. 

Hobby: Inomhusläsning. Det blev lite krystat, men det är faktiskt sant. Jag sitter inte gärna ute och läser, för jag tycker det är svårt att se texten. Ibland kan det bli lite för skarpt ljus ute. 

Doft: Gaultiers Betty Boop.

Kan inte leva utan: "Padda". Det är en sanning med modifikation, för visst klarar jag mig utan min iPad...tror jag.

Uppskattar hemma: Allting. Jag trivs i vårt hus och trädgården är ljuvlig. Jag är helt enkelt mycket nöjd med tillvaron.

Falsk blygsamhet

Enda gången jag sänker blicken är när jag beundrar mina skor.

Alltid lurar det väl någon.