Spara och Slösa

När jag gick i skolan var fredagen alltid "spardag". Då tog läraren fram en stor låda med fack där det stod ett nummer framför en liten springa. Varje elev fick sig tilldelat ett nummer och sen var det meningen att vi skulle gå fram till katedern och lägga i en slant eller två och vid skolårets slut tömdes facken och pengarna sattes in på banken. Det låter som detta var för hundra år sedan. Något sådant skulle aldrig få förekomma idag. Tänk så hemskt för de elever som aldrig hade några pengar med sig till skolan, för att föräldrarna inte hade råd. Detta var verkligen att peka ut de som hade det knapert. Det måste väl vara upp till varje familj att själv få bestämma om och hur mycket man vill att barnen ska spara. Det här gammaldags sättet andas lite förmyndarskap. 

Vad jag däremot tyckte var kul var när Lyckoslanten delades ut. Den tidningen fick alla elever och det jag minns mest från den tidningen är serien om Spara och Slösa. I stället för att låta eleverna spara pengar i skolan tycker jag det hade varit bättre att prata lite allmänt om ekonomi och ge lite tips på vad man kunde göra för att vara ekonomisk. 

När jag gick på läroverket hade jag en textillärare som hade många bra idéer om återbruk av kläder. Det var fortfarande inte riktigt "fint" att sy om gammalt. Det gjordes endast om man inte hade råd att köpa nytt. Min lärare lärde ut att det var något mycket bra att ta vara på gamla material och göra nytt av det. Hon var långt före sin tid. Idag är det nästan högsta mode. 

Jag har nog aldrig varit någon Slösa. Det såg mina föräldrar till att jag inte blev. Idag är jag väldigt tacksam för det. Visst måste man unna sig nya saker, men allt måste inte vara nytt och inte heller dyrare än man har råd att betala för det. Mobillån fanns inte på den tiden, utan man sparade ihop till det man ville köpa. Idag är det alldeles för lätt att ta lån och många hamnar i skuldfällan. Det ser vi ju bevis på i TV-programmet.

Det är inte bara privatpersoner som slösar utan även kommuner, dvs. de styrande i kommunen. Det är lätt att slösa med andras pengar under förespegling att det är för kommunens bästa. Helsingborgs stad håller på att förbereda för H22 nu. Varför kan jag inte förstå. Med en grasserande pandemi är det väl inte lämpligt att ha en massa utställningar och evenemang. De förtroendevalda vill "sätta Helsingborg på kartan", säger de. Jag tycker mest det verkar som om kommunstyrelsen lider av storhetsvansinne. Det finns ingen anledning att slänga ut hundratals miljoner kronor på en onödig mässa när vården och skolan skriker efter pengar till mer personal. Jag tror vi måste sluta kalla de här personerna för förtroendevalda, för de har säkerligen inte mångas förtroende idag. 

Ett kvinnligt kommunalråd, som nu avgått, har anmält Helsingborgs stad till Slöseriombudsmannen. Jag visste inte ens att det fanns en sådan. Givetvis är hon kvinna, för det måste vara en person på en sådan post som står med båda fötterna på jorden och kan tänka logiskt. Ännu ett plus är att titeln är helt på svenska. Det inger förtroende.