Ett jobb för råttfångaren i Hameln

 Det är en medeltida sägen som bröderna Grimm skrev ner. I den ursprungliga versionen finns inte råttorna med. Det skrevs inte om dem förrän på 1500-talet. Sagan utspelar sig i slutet på 1200-talet och staden Hameln har invaderats av råttor. En man försäkrar ortsborna att han kan få bort råttorna och han tar fram sin flöjt och lurar ner dem i floden Weser, där de drunknar. Efteråt vägras han betalning och han blir naturligtvis arg. Flera dagar senare återvänder mannen när de vuxna är i kyrkan. Han tar fram sin flöjt igen och den här gången är det barnen som luras med av melodin. De går in i en grotta och försvinner. Det finns olika teorier kring verkliga händelser som låg till grund för sägnen; alltifrån att det rörde sig om pest och att de förvisades från staden i hopp om att stoppa smittan till det som hålls för mest troligt, nämligen att barnen gjorde en pilgrimsfärd och i så fall skulle råttfångaren ha varit en vuxen ledare. 

Råttfångaren hade verkligen behövts i Helsingborg häromdagen. En man promenerade ner mot centrum och såg att det sprang råttor i gräset. Plötsligt sprang en av dem upp i trädet som en ekorre. När han tittade upp såg han att det satt kanske 10 råttor uppe i trädet och käkade bär. Det är inte helt ovanligt att råttor klättrar upp och försöker äta talgbollar som egentligen hängts dit för småfåglarnas skull. Tack och lov har jag aldrig fått syn på en sån gynnare här.

För en del vintrar sedan vägrade min bil helt plötsligt att starta och när jag lämnade in den på verkstaden fick jag veta att en slang var avbiten. Det såg ut som om någon tagit rejäla tuggor av slangen. Reparatören var helt övertygad om att det varit en råtta som kalasat på min bil.

Jag har inte mycket gott att säga om råttor, men när jag läste om minröjarråttan Magawa kom jag på att fördomar kan man ha om i stort sett allt. Berättelsen om den här råttan fick mig att omvärdera deras existens....i varje fall när det gäller påsråttor. Magawa var en gambiansk påsråtta som vägde 1,2 kg och var 70 cm lång. Han utbildades av den belgiska välgörenhetsorganisationen Apopot till att leta efter landminor. Bland alla råttor som tränades blev han den mest framgångsrike. Ett område stort som en tennisplan söktes av på 20 minuter. För en mänsklig minröjare kunde det ta upp till fyra dagar. Råttorna tränades att upptäcka en kemisk förening som finns i sprängämnena. Det påminner lite om hur polisens knarkhundar jobbar. En polishund har ju alltid en husse eller matte, men jag vet inte om Magawa också hade det. Han fick en förtjänstmedalj i guld när han pensionerades 2020. Magawa blev åtta år gammal och under sin levnad räddade han livet på många människor.