En helt vanlig dag

Igår regnade det hela dagen så jag passade på att åka och uträtta en del ärenden. Jag är lite bortskämd för jag har massor av butiker samlade i klump på tre olika ställen inte långt från där jag bor. Det är bara att välja vilket område jag vill åka till, sen kan jag parkera bilen och ströva runt i butikerna. Det blir nästan som ett löpande band. Jag tycker det är skönt nu att de flesta affärer valt att inte ha det kravet på en polett eller ett mynt för att man ska kunna låna en kundvagn. Det finns klart fortfarande några som envisas med det, men jag förstår inte riktigt varför. Det är sällan man ser några kundvagnar slängda här och där, som man gjorde förr, så antagligen har poletten ramlat ner hos de flesta. Nu är det nog mer elsparkcyklar som ligger och skräpar, 

Det har varit ganska kallt vissa dagar jag varit ute i trädgården och jag har fått byltat på mig massor av kläder. Jag jobbar kanske för sakta så det är därför jag inte håller värmen. När jag såg mig i spegeln innan jag gick ut såg jag stora likheter med Michelingubben...eller gumman. Igår inhandlade jag ett underställ i merinoull, som ska värma mig hur kallt det än blir. 

Göran läste en annons om en dammsugare till ett mycket rabatterat pris. Den vi har verkar vara allergisk mot damm för den vägrar andas in nåt, så det var verkligen bra tajming. I ett äktenskap ska man dela på allt, sägs det. Men jag tycker nog att man kan få ha vissa saker för sig själv. Jag går t.ex. inte in i Görans snickarrum och lånar hans pelarborrmaskin (största anledningen till det är klart att jag inte vet hur jag ska hantera den) lika lite som att Göran sätter sig vid nån av mina symaskiner. Det jag är mest intresserad av betalar jag själv och vice versa. 

Men nu blir det problem. Göran betalade dammsugaren, så nu är det hans egendom, och då tycker han kanske att jag inkräktar på hans område ifall jag använder den. Det vill jag absolut inte göra! Fast jag misstänker att han kommer att vara väldigt generös och låta mig låna den.