tisdag 15 september 2020

Mor, Mormor och Gamlamormor



Idag har Sigrid namnsdag. Så hette min mor. Hon hade även födelsedag den här dagen. I år skulle hon ha fyllt 96 år, men tyvärr gick hon bort för drygt 15 år sedan. Hon berättade att när hon skulle döpas, så kunde inte hennes föräldrar komma överens om namnet. Då kom hennes farmor med ett förslag. Eftersom hon var född den 15:e september och Sigrid hade namnsdag den här dagen, så fick tilltalsnamnet bli Sigrid. Dagen efter hade Eufemia namnsdag, i den gamla almanackan, och då fick hon ha det som andra namn. Det var tur att hon var en flicka, annars hade inte problemet lösts så enkelt.

Min mor var jätteduktig på att sy, sticka och virka. Hon var intresserad av i stort sett allt som hade med textilt hantverk att göra. Inte konstigt kanske att både jag och mina döttrar ärvt hennes intressen. Katarina, som släktforskar, har upptäckt att det fanns många skräddare i vår släkt långt bak i tiden. Där har vi nog förklaringen till intresset för textil. Min mor jobbade som pälssömmerska innan jag föddes, och hon sydde sen i stort sett alla kläder till mig och min syster. På den tiden sparade man gamla kläder och sydde om för att det var ekonomiskt nödvändigt. Idag har det blivit en trend. Det är faktiskt roligt att se vad man kan göra av ett gammalt plagg. Slit-och-släng är inget jag gillar. Troligtvis är det för att jag är uppväxt med mors inställning till hur man tog hand om saker.  

Min mor var hemmafru alla år jag gick i skolan. Jag minns hur hon plockade bär och odlade grönsaker för att sylta, safta och konservera. Någon köksträdgård att tala om har jag inte, men däremot är det kul att gå in i skogen och plocka bär och nypon. Det är så enkelt nu att köpa allt färdigt till hyfsade priser. Att plocka nypon och annat gör jag mest för att det är så skönt att komma ut i skogen.

Mor hade barnasinnet kvar i alla år. Hon hade en härlig humor och huvudet fullt av tokiga infall. Därför kom hon väldigt bra överens med barnbarnen. Alla mina barn har varje sommarlov tillbringat några veckor hos mormor och morfar i deras stuga i Sjöbo, ibland tillsammans, men oftast var för sig. Då hade de ju chansen att få vara i centrum hela tiden. Ibland är det nyttigt att inte föräldrarna är med överallt. De har alla tre många roliga minnen från sina vistelser hos mormor och morfar.

Min mor var en väldigt generös person och hjälpte till på alla sätt hon kunde. Hon intresserade sig för både barn, barnbarn och barnbarnsbarn, och därför kändes det helt naturligt att hon skulle vara delaktig i allt. Hon var i stort sett aldrig ensam, även om hon var änka de sista 5 åren av sitt liv. Det är en stor fördel att kunna umgås alla generationer. Man lär sig nya saker hela tiden. 

Jag tänker ofta på allt roligt jag gjorde tillsammans med mor, och det lättar upp saknaden lite.

28 kommentarer:

  1. Du har ärvt din mors anlag för både matlagning, handarbete, ja, även barnasinnet. Min mormor skulle ha fyllt 104 år i augusti, då jag behövde hjälp med matlagning och bakning så ringde jag alltid till mormor, jag saknar henne otroligt mycket. Mamma var enda barnet, så jag och min syster var ofta hos henne. Min bror var istället hos farmor och hjälpte till på gården.
    Man får minnas och glädja sig av de goda minnen man har.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tur att man har så många roliga minnen.

      Radera
  2. Vi ärver mycket av våra förfäder och det är ju roligt då det är fina saker som vi ärver, eller rättare sagt, bra och nyttiga kunskaper och anlag.
    Min mormor var sömmerska och försörjde sig och sina 10 barn, på det, då hon tidigt blev änka, men jag är urusel på att sy. Min mamma tyckte inte om att laga mat och fasade för varje gång det var storhelger och släkt och vänner skulle komma på middag. Jag har ärvt hennes ointresse och rädsla för matlagning.
    Min pappa var kreativ och barnslig och jag har ärvt hans sinne för humor och barnsliga infall.
    Du är ju så konstnärlig och kreativ och nu vet jag var det kommer ifrån.
    Ha en finfin tisdag.
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man märker ofta att vissa intressen går långt bak i släkten.

      Radera
  3. Jag saknar att jag aldrig haft några "gammelföräldrar". De var alla borta när jag föddes eller dog när jag var riktigt liten.
    Ha en fin dag!
    Kram, Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den äldre generationen har i regel mer tid och berättar gärna om hur det var för. En otrolig förmån att få höra deras historier.

      Radera
  4. Det råder ingen tvekan om att intressena har gått i arv och vidare till kommande generationer. Min mamma var inte det minsta intresserad av matlagning eller bakning men min pappa var så det är nog från honom jag fått mitt intresse. Numera är hemmafrun ett utdöende släkte i vårt land så typiska kvinnosysslor försvinner nog mer och mer.

    Kram och god tisdag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror du har rätt. Men en del ungdomar börjar tycka det är kul att prova på saker som gjordes förr, så det finns hopp om att allt gammalt inte ska försvinna.

      Radera
  5. Jag vet att du berättat om din mor förr - och nog förstår man varifrån ditt intresse för det textila kommer ifrån.
    Själv är jag ju ett hopplöst fall - och vad jag ärvt för egenskaper är nog mer tveksamt ...
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har många egenskaper som jag beundrar och du har säkert ärvt dem från någon släkting. Det kan i och för sig vara långt tillbaka så du inte minns personen.

      Radera
  6. Jag tror att du är likadan som din mor Du har ärvt mycket av henne!
    Det var skönt med vattengympa !
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så känner jag det med faktiskt, men vissa saker har jag nog far att tacka för.

      Radera
  7. Ett mycket finstämt inlägg Gunnel!
    Man förlorar dem aldrig så länge man bär dem i sitt hjärta.
    Tack för detta fina!

    SvaraRadera
  8. Din mor och min mamma skulle kunnat vara tvillingar. Allt du skriver var min mamma också en baddare på, speciellt handarbete med att sy mina kläder, sticka mina mössor och virka dukar och grytlappar. Tyvärr har jag inte ärvt hennes talanger alls.
    Ett roligt sätt att hitta ett namn till flickan där. Rätt smart:-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mors farmor var väldigt påhittig, men mor gillade aldrig sitt andranamn Eufemia.

      Radera
  9. Det är roligt när intressen går i arv. Vi får tacka för de goda gener som våra föräldrar delade med sig av. De har gett oss mycket glädje. :)
    Även min mamma tyckte om att syssla med textil. Hon sydde kläder, stickade, broderade, ledde kurser i näversöm, m.m. men allra mest gillade hon att väva. Hon hade vävutbildning och var alltid "extra lycklig" när hon hade en väv på gång. Hennes textilintresse har gått i arv till mig. Och min mammas kom från min mormor som både sysslade med textil och målade. Från min pappa (en riktig tusenkonstnär) fick jag bl.a. ett tekniskt sinne och tänkande. Jag är så tacksam för mina pyssliga gener. Så trist livet hade varit utan dem.
    Ha det gott!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag säger samma som du. Så trist livet varit ifall man inte haft fantasi och lite pyssliga gener.

      Radera
  10. Roligt när man kan se var en del egenskaper kommer ifrån. Det blir som en aha-upplevelse.

    SvaraRadera
  11. Det bästa man kan vara, Tove!

    SvaraRadera
  12. Så fina minnen du har av din mor! Min mor dog för många år sedan, mina barn har inga minnen av henne och det är sorgligt.
    Min man har också födelsedag 15 september så igår firade vi (med coronarestriktioner). Det var en "jämn" födelsedag så lite avslaget blev det förstås men han var nöjd med sin dag ändå.
    Ha det gott!
    Ha det gott

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är lite synd när man inte kan fira födelsedagar som man brukar, men vi får ta igen det sen när allt blivit bättre.

      Radera
  13. Vilka fina minnen du har från din mamma.Och du berättar så fint om henne. Log när jag läste för jag kunde här känna igen min mamma i mångt och mycket. (Min mamma föddes i Norge 1917, men flyttade till Sverige och gifte sig med pappa. Och 2002 dog hon.) Tvvärr ärvde inte jag (har inga syskon) hennes eller min mormors intresse för att sy, sticka och virka. Men fick en del andra egenskaper av min pappa.
    Vilket bra sätt att hitta ett namn till din mamma. Men tur att det blev en flicka. Annars kanske Sigurd blivit ett alternativ.
    Ha det gott.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har också funderat på om det blivit Sigurd eller Sigfrid ifall det blev en pojke.

      Radera
  14. Fina minnen Gunnel <3 Såna kan man leva länge på.... min mor lämnade oss när jag var 6 år och jag fick ingen vidare kontakt med henne förrän jag var 14, min farmor däremot var min ängel och mamma, så nog är det viktigt med kontakt över generationer.
    Tack för att du delar så fin minnen och skriver så vackert om din mor, stor kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är oerhört viktigt att umgås med alla generationer. Vi har så mycket att lära varandra och att lära av varandra.

      Radera
  15. Jag har inte skrivit eller läst bloggar på ett helt år. Nu kikar jag runt och
    ser om det finns några bloggkompisar från förr.
    Vad trevligt att läsa ditt inlägg. Vi måste vara någorlunda i samma ålder. Jag
    var också på dansbanan då det var s.k. dansbiljetter. Ja. det är roligt med minnen.
    De behövs i dessa Corona-tider. Det börjar bli lite trist.
    Du skriver om din mor. Min mor var kreativ och höll på med allt möjligt. Hon till och med skrev manus till en bok, som ingen ville ge ut. Jag gillar att skriva, kanske arv.
    Ha det bra-
    Viola.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så roligt att höra ifrån dig. Ja, man har många minnen från ungdomen som är kul att plocka fram.

      Radera