torsdag 27 augusti 2020

Att rensa i röran

Ibland kan jag vakna på morgonen med redan färdigtänkta planeringar i huvudet. Hur det har gått till vet jag inte...jag har ju sovit under nattens gång. Jag kan inte komma på att jag drömt något speciellt så det finns nog ett hemligt rum i min hjärna där sådana här saker avhandlas utan min vetskap. Det skulle inte alls förvåna mig, för ibland kan de mest tokiga idéer poppa upp och jag fattar ingenting. Det är kul när man kan överraska sig själv. När sånt här händer är det bara att skrida till verket. 

Den här gången handlade idéerna om att flytta runt på saker så de passade in bättre....en typ av ommöblering i mindre skala. Nu hör det till saken att jag älskar att möblera om...överallt. I mitt kök går det tyvärr inte att placera möblerna annorlunda än de står nu ifall vi ska ha en chans att ta oss fram utan att behöva leka Inte-röra-golv. Den leken är lite för avancerad för personer i vår ålder och med lite stela leder. Men innehållet i köksskåpen går det alltid att flytta om på.


När alla köksskåp och lådor var klara började jag tömma mitt vitrinskåp. Där står mest kopparsaker och en del porslin som jag har fått ärva. Det tar lite tid när jag hamnar här, för jag tycker det är så kul att vända och vrida på alla gamla saker och det dyker upp så många minnen. 


Jag hittade bl.a. den här gamla kniven och gaffeln. Min syster och jag har var sitt bestickpar. Det är de enda två som är kvar från när min farmor och farfar gifte sig nån gång i början på 1900-talet. Jag minns farfar när han satt och skar rökt fläsk i små bitar med den här kniven. Han hade bara en tand kvar i munnen, så det var lite besvärligt för honom att tugga. Varför han inte gått till tandläkaren tidigare vet jag inte. Farmor berättade att han hade själv dragit ut sina tänder i stället för att få dem lagade. Vilken tuffing! Det syns att kniven är väl använd, för den är sliten på mitten. Stämpeln är nästan utsuddad, men jag kan tyda att det står Eskilstuna Jernmanufaktur Aktiebolag på knivbladet. Jag såg på nätet att den här fabriken startades på 1870-talet och var i gång ända fram till mitten på 1990. Både kniv och gaffel har hållit sig bra genom åren. Det är inget hastverk, som mycket av de bestick man köper idag. Bladet är av järn och skaftet av svärtat päronträ. Metallen följer med hela vägen och man har nitat fast päronträ för att få handtag. Det blev väldigt stabilt.


Jag har även ett gammalt saltkar som varit min farmors. På den tiden hade man inte saltströare utan man hällde upp saltet i en liten skål, och sen fick var och en ta med en kniv eller sked för att krydda extra. Jag har aldrig använt karet på det viset, utan det har mest stått som en "tittskål" i mitt vitrinskåp. På loppis hittade jag två andra saltkar som också var av glas. De har jag ibland använt när jag dukat. Då har jag satt dem på en liten silverbricka och satt ett värmeljus i det ena karet och fyllt det andra med blommor. Ljus och blommor sätter också lite krydda på tillvaron.


32 kommentarer:

  1. Kort sagt;Underbart inlägg! Mer utförligt: Helt enkelt underbart inlägg!
    Ommöblera, rensa, minnas mm. Berörd blir jag då det berör egna minnen och orden bestickspar, "det tar lite tid för jag vill vända och vrida på sakerna" ...Tack för torsdagens fina!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Tove! Att återuppliva gamla minnen är rena terapin.

      Radera
  2. Visst är de gamla sakerna man har i gömmorna till stor glädje. De kanske inte har något värde för andra, men själv kan man inte göra sig av med dem och minnena de väcker.
    Ha en fin torsdag!
    Kram, Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det ekonomiska värdet är nog inte så stort när det gäller de här sakerna, men för mig är de mycket värdefulla.

      Radera
  3. Det är extra roligt med gamla saker som man har ett minne till. Jag har en hel del efter min mormor och morfar. Saknar dem båda två, så då jag ser något ifrån dem så blir jag glad, men känner saknaden.
    Men så passande, orangea rosor och ett oranget värmeljus. Jag blev varm i mitt hjärta, och tänkte att det där, det är Gunnel!
    Och här kommer en nostalgi-kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Lisa! Naturligtvis måste det vara ett orange ljus och orange blommor.

      Radera
  4. Visst är det så! Jag kan också vara inne i den svängen.
    Underbart!
    Inatt drömde jag att jag skulle göra min sista arbetsdag. Den gjorde jag när jag var 60 år och 3 månader, så det är ett tag sen, men det blev en repris med pompa och ståt. Märklig dröm.

    Ha det så jättefint nu. Här skiner solen.
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tänk vilka konstiga drömmar man kan ha. Hos mig syns inte solen alls bakom alla gråa moln. regnet hänger i luften.

      Radera
  5. Jätteintressant att få läsa ett fint inlägg och du har fina saker och man tycker väl ändå mer om saker som är förknippade med minnen.. Kram..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är så roligt när man plockar fram gamla saker och minns allt som hänt i samband med att de använts.

      Radera
  6. Man har en massa saker med minnen!Det blev ju fint!
    Sv..Skönt att slippa springa runt i affärer!
    Ha en bra dag!
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gillar att samla på gamla saker.

      Radera
  7. Gamla saker man sparat ... speciellt de från den äldre generationen är verkligen underbara minnen, som man gärna fastnar en stund extra vid. Så fint med ditt vitrinskåp!
    Kram

    SvaraRadera
  8. Kan tänka mig att det tar viss tid men att möblera om i skåp och lådor. Känner igen mig här. Och visst måste man noga gå igenom det som finns . Ler när jag ser ditt saltkar i kristall. Har också ett men det står bra där i skåpet. Ska nog ta fram det och lägga det lite grövre saltet i det. I skåpet är det ju inte till nytta. Inte syns det heller. Tack för tipset om att sätta blommor i små glasskålar och ljus. Ska genast ta efter. Kanske har du också tips vad man kan använda x antal tårtspadar i silver till. Eller en gammal kaffekanna i silver (nysilver) tror jag med gräddkanna och sockerskål till. Känner att jag måste börja rensa för döttrarna vill inte ha något.
    Önskar dig en fin torsdag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag såg tips på nätet att någon hade böjt upp handtaget på tårspaden och skruvat fast själva bladet i väggen. Det blev en utmärkt krok. Gamla skedar har jag knutit fast på masonitskivor som jag ramat in. Det blev inte alls dumt. Jag har inte hjärta att slänga gamla saker.

      Radera
  9. Tack för lektionen. Så det är så saltkaren användes.
    Hu för att dra ut tänder på egen hand. Men kanske var det bättre än att ha tandvärk... för det är ju något av det värsta som finns.
    Möblera om? Här aldrig kommit på tanken... då hittar man ju inte..:). Ha det fint!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha! Möblera om med möbler är inte så farligt tycker jag, men nu efter att jag ändrat om i köksskåp och lådor tar det en evighet att tömma diskmaskinen, för jag kommer inte ihåg alla nya platser för servisen.

      Radera
  10. Så fint och talande du beskriver dina minnen och tankar över de saker som du har ärvt.
    Visst är det ibland riktigt trevligt att minnas tillbaka till tid som varit och som var så annorlunda emot vår tid, och, även minnas tillbaka till det som man har fått återberättat ifrån förr.
    Fina saker du har i ditt skåp. Dukningen bara så klockren och vacker, i dina färger.
    Förr ville jag gärna möblera om, både i rum och i skåp, men det blir inte numera.
    Ha det bra och sköt om dig.
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gamla saker passar bra in i de flesta möbleringar. Allt måste inte var så modernt och nytt.

      Radera
  11. Så fint det blev med blommorna och ljuset på silverbrickan. Sådana där små detaljer som gör så mycket. Så många minnen som väcks till liv när man går igenom sina gamla saker!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är lätt att fastna när man plockar bland gamla ärvda prylar. Det väcker så många minnen.

      Radera
  12. Även om saltkaren inte används just som saltkar så är det fint att låta dem bli en del av dukningen så som du har gjort. Det blir verkligen trevliga detaljer.

    Kram och god kväll!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Många saker går att använda till annat än de är ämnade till från första början.

      Radera
  13. Så roligt att du har de gamla besticken kvar. Vilket minne från din farfar. Och visst är det roligt att duka med lite gammalt också. Jag älskar ju loppisar och auktioner, så hörs oss finns det mycket sånt. Har en gammal krustång som jag köpte på loppis för många år sen. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad kul att du fick tag på en kristång. När jag gick på husmodersskola för evigheter sedan fick vi testa på att krusa örngottsband. Vilket slöseri med tid....men visst blev det fint.

      Radera
  14. Är det det där som kallas att sova på saken??? Att vakna och plötsligt vet man vad/hur man ska göra....
    Sen tycker jag det är kul att använda saker på ett sätt som dom från början inte var ämnade för, det är kreativt!
    Kram på dig Gunnel!

    SvaraRadera
  15. Känner igen det där med att planera på nätterna i sömnen. Men ibland kommer det in för mycket ljus i planeringsrummet och jag vaknar och kan inte somna om. Härligt att läsa om dina minnen. Vilken nostalgi det måste vara. Din farfar alltså. Vilken viking. Håller med till 100 % att det mesta gjordes förr för at hålla i "evighet". När det gäller möblera om är du mer lik Solveig. Förr hörde det alltid till att jag skulle "knorra" och vara avig. Sedan erkände jag att hon hade rätt. Nu brukar hon bli häpen när jag ofta går med på det direkt - som förra helgen. Jag tror hon saknar den gamla Bosse ibland. ;) Den här gången handlade det om sovrummet.
    Helgkram
    Ps. Jag har ägnat veckan åt att planera november. Hoppas du också hängt på med din decemberkalender.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ser fram emot november som vanligt. Jag har så smått börjat spåna på kalenderinlägg igen. Återkommer om lån av foto.

      Radera