Rött kort

När Rasmus var yngre var fotboll hans stora intresse. Han är fortfarande fotbollsintresserad, men spelar inte själv längre. En gång han kom hit undrade han om jag hade rött och gult papper. Det hittade vi i hobbyrummet och han klippte till två rektanglar. Jag fick inte veta vad de skulle användas till. 

Senare på kvällen fick jag förklaringen. Det var fotbollsmatch på TV och Rasmus hjälpte domaren. Det kunde behövas, för det gick vilt till. Det delades ut både gula och röda kort titt som tätt. Jag tyckte det såg så kul ut när han så uppmärksamt tittade på domaren och gjorde exakt likadant. Kameran plockades fram och jag smygfotade. Jag var nog inte särskilt diskret för Rasmus märkte det och visade upp det gula kortet för mig. Inte reagerade jag för det. Jag trodde det var ämnat för spelarna, så jag fortsatte att fotografera. Då tog han fram det röda kortet och satte det framför näsan på mig. Nu fattade jag vinken och la undan kameran.

Vart de här korten tagit vägen vet jag inte, men de hade varit bra att ha med sig ibland. Jag försöker handla på de tider då det är minst människor i butiken, men jag är givetvis aldrig ensam. De flesta är noga med att hålla avstånd och det är ju bara att titta på markeringarna i golvet. Det finns "parkeringsfickor" framför alla kassor. Trots det är det en del som inte fattat poängen med alla linjer och råd som vi överöses med. De envisas med att stå ända uppe i nacken på en. Tror de att allt går fortare då? Sånt oskick kan reta gallfeber på mig. Jag ska banne mig tillverka ett rött utvisningskort som jag kan plocka fram vid lämpliga tillfällen.