Hemma-hos-reportage

Jag tycker att Skype och Face time är perfekt. Nu kan jag prata helt gratis med mina barn och barnbarn var de än befinner sig i världen. Eftersom det är personer som jag känner väl, så känns det helt naturligt att vi ser varandra när vi pratar. Det blir ungefär som när man träffas i verkligheten. Inte någon gång har jag funderat på om jag var särskilt välkammad eller sminkad. För det mesta blir jag uppringd när jag sitter vid datorn, och inte katten springer jag ifrån då och börjar lägga make up innan jag klickar på luren. Jag blir så glad när någon ringer och svarar givetvis med en gång.

Jobbintervjuer via datorn är tydligen inte helt ovanligt idag. Det tycker inte jag låter kul alls. Det är ju nästan som om de skulle göra ett hemma hos-reportage. Då gäller det att verkligen ha städat runt ikring sig. Åtminstone det som kan synas via datorn, så man inte framstår som en som inte kan hålla ordning. Samma sak gäller personen själv. En bra idé är nog att öva framför spegeln på olika poser som passar. Sen gäller det att sitta ordentligt också. Skrivbordsstolar är ofta sköna att sitta i och ibland händer det väl att man sjunker ner i dem som en hösäck. Har man ett långt skohorn är det bra att sätta ner det baktill under tröjan så är det problemet löst. Det är noga med ljussättningen i rummet också, så man inte får mörka ringar under ögonen och ser ut som världens partynisse. Ifall det blir mer och mer vanligt med den här typen av intervjuer så kommer vi att behöva en ny arbetsgrupp: jobbsökarstylister. De kan då fixa till den arbetssökande och gärna göra en provfilmning. Dessutom måste klart datarummet stylas precis som hus och lägenheter innan försäljning.

Det är skönt att inte behöva bekymra sig om sådana saker.