Vimsiga hönor

Jag har varit duvskötare en tid och då kom jag helt plötsligt att tänka på min farmor. Hon hade inga duvor men däremot höns. Farfar tog hand om alla de andra djuren på gården, men hönsen var farmors ansvar. Jag tror faktiskt att farfar gjorde rent inne hos dem och farmor tog hand om matning och äggplockning.

Farmor var alltid klädd i klänning. Jag tror inte hon ägde ett par långbyxor. Utanpå klänningen bar hon ett förkläde för att spara in på tvätten. Hon hade för olika tillfällen...ett när hon lagade mat, ett när hon städade och ett när hon gick ut till hönsen. Hönsförklädet var ett midjeförkläde, men de andra hade bröstlapp och hängslen och var lite mer pyntade. Det här midjeförklädet vek farmor ihop så det blev som en liten vagga, och i den la hon äggen hon plockade. I regel hoppade hönorna ur redet när farmor kom, men en del låg lugnt kvar. Då stack hon ner handen under dem och plockade äggen ändå.

Jag minns inte hur ofta hon hämtade in ägg, men jag kommer ihåg att de lades i speciella äggfack och sen staplade farfar dem i skottkärran och körde iväg till en granne. Den här mannen åkte in till Ystad och stod där på torget och sålde ägg. Det var riktiga "bonnaägg". Här behövdes inga tjusiga boxar med text om att äggen kom från höns som fått spatsera fritt ute. Alla tog bara för givet att så skulle hönsen leva.

Min syster och jag var hos farmor och farfar så ofta vi kunde och en dag tänkte vi att farmor nog hade blivit glad om vi hjälpt henne med äggplockningen. Vi letade upp en liten korg och stegade in i hönshuset. Hönorna sprang runt och var helt vimsiga. De var inte vana vid oss. Vi fick åtminstone plockat en hel del ägg och gick stolta in med dem till farmor. Hon hade väldigt svårt att hålla sig för skratt. Det fanns nog ett eller två riktiga ägg i vår korg, men resten var fuskägg, som farmor la till hönorna för att de skulle värpa bättre. Som stadsbarn var vi inte så kunniga i hur det gick till på landet.

Den här tiden på året är det dags för duvorna att lägga ägg och när ungarna blivit tillräckligt stora knuffar föräldrarna ut dem och lägger nya ägg. Göran var inte intresserad av ännu en kull ungar, så min uppgift blev att plocka bort alla nyvärpta ägg och lägga dit plastägg i stället. Jag behövde inte leta upp ett duvförkläde för att kunna samla in äggen. De var så små att det rymdes tre stycken i min handflata. Det är möjligt att det går att använda duväggen till bakning, men det är inget som jag har testat. I så fall går det åt en otrolig massa ägg till en sockerkaka. Det hade varit mer lönande att ha strutsar.