Något att se fram emot

Igår sken solen en liten stund på eftermiddagen och jag riktigt kände hur livsandarna började röra på sig. Jag fick en sån överskottsenergi att jag gav mig på att putsa fönster. Idag ska det alltså bli regn. I annat fall stämmer det inte med hur verkligheten alltid sett ut annars. Fönsterputsning=regn. Visserligen har meterologerna inte sagt något om det, men det är så sällan de har rätt.

Även om det skulle bli spöregn idag, så kan jag stå ut med det också. Nu är nämligen biljetterna från Dallas till Köpenhamn bokade. Peter och hans familj kommer hit till påsk och stannar nästan två veckor. Vi får besök från Luxemburg samtidigt och naturligtvis även från Kvidinge. Det blir första gången som alla fyra kusinerna träffas samtidigt.

Sist jag träffade Hanna var när hon döptes och då var hon bara tre månader gammal. Nu fyller hon snart ett år och till påsk räknar jag med att hon spatserar runt här i huset. Än så länge vågar hon inte släppa taget riktigt. Det är stor åldersskillnad mellan den yngsta och den äldsta kusinen...hela 14 år. Mellankusinerna ska fylla 6 i år.

Det blir mycket hämtande och lämnande på Kastrup för vår del, och jag är tacksam att Öresundsbron byggdes. Det tar lite mer än fem kvart för oss att köra till flygplatsen. Den där lilla dosan jag sätter fast på vindrutan gör att det piper till och sen öppnas bommarna till betalstationen och vi kan köra vidare över bron utan några extra väntetider. Flygterminalen känns riktigt hemtam numera. Givetvis är det trevligare att åka dit för att hämta än att lämna resenärer.