Ett brev betyder så mycket

Postlådan fylls knappast med handskrivna brev längre. Jag kan sakna den tiden då jag hade så många brevvänner från alla håll i världen. Det damp nästan dagligen ner ett brev från någon utländsk adress. Med datorns intåg övergick det till mail, och det är i och för sig också kul, men det blir aldrig riktigt samma känsla ändå. Jag får fortfarande brev i lådan, men det är av ett annat slag. Fönsterkuverten är inga särskilt välkomna brev. De innehåller uteslutande räkningar, kallelse till någon undersökning eller nåt reklamtjafs. Så speciellt färggranna är de inte heller.......om man inte räknar det ORANGE kuvertet. Hur kan ett brev med en sån vacker färg innehålla så trista nyheter?

Men nu har förhoppningvis trenden vänt. Igår låg det ett fyrkantigt cerise brev i lådan. Jag sprättade förväntansfullt upp det och plockade fram den här söta bilden.

När jag vände på den, såg jag att det var en inbjudan till ett party.

Zoé fyller 6 år nästa månad, och ska ha kalas för sina kompisar den helgen hon fyller år. Göran och jag åker ner lite senare. Hon var väldigt noga med att skicka en inbjudan till Rasmus också. När vi bokade våra resor bokade vi även till Rasmus, men det visste inte Zoé. Det skulle bli en överraskning. I och med att hon skickade en inbjudan räknade hon klart med att han kunde inte tacka nej. Fester kan det aldrig bli för många av. Jag ser fram emot ett Poppy-party. Tidsangivelsen på inbjudan var: Hela helgen, och det känns alltid som fest när vi träffas.