söndag 22 oktober 2017

Skrattretande




Jag insåg aldrig hur rolig jag var förrän jag började prata med mig själv.

 Idag ser det ut som om alla pratar med sig själv. Nu är det ingen som reagerar på det längre, men i början blev man lite konfunderad eftersom det var människor i alla åldrar som pratade högt och tydligt rakt ut i luften. Så många gånger jag har vänt mig om för att jag trott att någon pratat med mig.  Personen i fråga har då haft blicken riktad långt i fjärran och har inte haft en aning om min existens. Ibland tycker jag det går till överdrift. Det finns t.o.m. de som inte ens när de står framme i kassan i affären och ska betala slutar att prata. Det är oartigt både mot kassörskan och den de pratar med. Jag tror faktiskt inte att världen går under om man avslutar samtalet och ber att få ringa upp senare. 

22 kommentarer:

  1. Mobiltelefoner är det största hotet mot vanlig artighet och gott uppförande. Men det är användarens fel, inte telefonens.
    God söndag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har helt rätt. Mobilen är en jättebra uppfinning, som ofta missbrukas.

      Radera
  2. Inte bara det, förr hade vi intressanta och givande diskussioner i personalrummet, numera umgås alla med sina mobiler. "Det var bättre förr..."

    SvaraRadera
    Svar
    1. Här passar uttrycket "det var bättre förr" mycket bra.

      Radera
  3. Du har så rätt Gunnel. Mobiltelefonen har blivit ett gissel, inte telefonen i sig, utan användaren. Folk har blivit beroende på något sätt och klarar sig inte utan den längre. En ständig uppdatering är nödvändig tycks det som, se mig, se mig,hör mig, hör mig, kanske man kan kalla det. När man säger att man inte har en telefon som man kan ha appar i utan en vanlig liten "tegelsten" som duger till att ringa med, att sms-a med så får åtminstone jag blickar som säger att det är väldigt synd om mig, haha...Och jag tänker samma sak om dem som inte klarar sig utan att alltid vara uppdaterade och tillgängliga. Tv-reklamen om att man är uppkopplad även när man sover säger en hel del, tycker jag. Precis som Mumintrollet skriver, numera umgås alla med sina mobiler.
    En skön söndag önskar Karin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det talas om en vit vecka. Snart får det införas en mobilfri vecka. Kan nog vara väl så besvärligt för många att följa.

      Radera
  4. Ja, tänk så många gånger jag trott att jag blivit tilltalad, men upptäckt att jag inte finns!
    Gick förbi en kaffeservering härom veckan på ett stort köpcentrum - där var fullt med folk, men alldeles tyst! Alla satt upptagna med sina mobiler! Gör mig lite beklämd faktiskt!
    Ha en fin söndag!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ibland kan man undra om folk glömt bort hur man pratar med en levande människa.

      Radera
  5. Ursäkta, pratar du med mig?
    Ibland svarade jag också i förbigående...
    Ja, jisses vilket gissel detta är.
    På en buss sitter jag bredvid en person som oavbtutet berättar hela sitt liv och underliv därtill - jag brast och sa att nu orkar jag inte höra på längre, du får vara snäll och sluta!
    Ska bara avsluta var svaret ....
    Söndagskram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man slutar aldrig förvåna sig. Ingen tycks värna om sitt privatliv längre.

      Radera
  6. Du har så rätt, det är ett oskick och väldigt ohyfsat. Hur kan det ha blivit på det här sättet?
    Jag satt i bussen en gång och tvingades lyssna till ett samtal, hela vägen från Klintehamn till Visby och när vi var framme klev den pratglade av bussen fortfarande pratande i mobilen. Fy så jobbigt!
    Kram, Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag undrar hur det har kunnat bli så här. Det var väl knappast meningen med det hela, utan mobilen skulle väl vara ett hjälpmedel när man verkligen behöv
      ved hjälp av något slag...och inte bara att prata strunt.

      Radera
  7. Haha! Ja, nu har man vant sig. Men i början trodde jag också att folk antingen pratade med mig eller med sin själva....
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det blir kanske så till sist att man inte reagerar när man blir tilltalad "på riktigt".

      Radera
  8. Varför svarar man i telefonen då man håller på att betala? Är det något viktigt så ringer de väl igen, eller så kan jag ringa upp.
    Jag ringde till vårdcentralen nu i veckan, de skulle ringa upp 16,35. 16,45 ringer ett 08-nummer endast tre signaler. Efter en stund ringer 08 igen, jag trodde det var något skit-nummer så jag svarade inte. Fjärde gången detta nummret ringde svarade jag. Så pinsamt, det var ifrån vårdcentralen. Men sköterskan förstod mig. Telefonerna har krabbat på vc, så hon skulle göra en anmälan på detta,
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Antagligen tror många att de måste vara nåbara 24 timmar om dygnet.

      Radera
  9. dessutom blir man del i alla samtal vare sig man vill eller ej. Nog så jobbigt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt rätt. Såååå intressanta människor finns inte att alla vill veta allt om dem.

      Radera
  10. Jag glömmer aldrig för sisådär 12-13 år sen när jag första gången såg en man på Kastrup gå rakt fram i hallen och pratade högt med sig själv (som jag trodde då.) Jag tyckte det var väldigt konstigt. Fortfarande blir jag lite förvirrad när folk går bakom mig och pratar i sin telefon. Och visst är det störande när folk står och gapar högt på tunnelbanan - ofta eleganta herrar som pratar affärer och jobb. Många däremot pratar visserligen i sin mobil men gör det tyst och diskret. Men man får veta mycket om personerna som de kanske inte skulle velat att man visste!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Konstigt att de inte tänker på att alla runt ikring hör vad de säger.

      Radera
  11. Får mig att tänka på att jag borde använd öronsnäckorna oftare än jag gör. Aldrig nämligen. När jag jobbade lyssnade jag varje morgon på bussen. Nu känner jag mig bara instängd.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har jättesvårt för att använda öronsnäcka. Tycker det känns så obehagligt.

      Radera