Återanvändning och återvinning

När det gäller återanvändning av kläder är det ganska populärt idag bland alla samhällsklasser. Det har funnits i alla tider, tror jag. Förr var det nog mer den fattiga befolkningen som återanvände, eftersom de var så illa tvungna. Barn har väl i alla tider ärvt kläder efter sina syskon och andra. Jag som var storasyster har inget större minne av det, men jag vet att min lillasyster ofta fick överta mina urväxta kläder. Min mor var jätteduktig på att sy och hon sydde om både herr och damkläder till oss och ingen kunde se vad plagget hade haft för utseende tidigare. Jag minns att hon sydde om överrockar och damkappor till min syster och mig. Det blev de tjusigaste jackor. Hon sydde dem inte bara rakt upp och ner utan det var detaljer och skärningar på dem som gjorde att de såg väldigt moderna och "dyra" ut. Min far jobbade på kontor och då var det som en slags uniform för alla karlar att de skulle arbeta klädda i kostym och stärkskjorta. Fars kostymbyxor blev så småningom långbyxor till min syster och mig och jag vet inte hur många blusar som tillverkades av hans skjortor.

I hyreshuset där vi bodde fanns flera damer som var väldigt intresserade av sömnad och de brukade träffas växelvis hos varandra för att sy om kläder. Då blev det lite byte mellan dem också, eftersom allt skulle tas till vara. En gång minns jag alldeles speciellt....vi barn var naturligtvis med, men vi lekte mest. Damerna hade bestämt att de skulle hjälpas åt att sy en hatt eftersom en av dem skulle på en större fest. De hade en gammal "hattskrålla" som de utgick från. Sen klippte och pressade de den så den fick en annan form och till sist dekorerades den. Riktigt hur slutresultatet blev minns jag inte, men jag kommer ihåg deras skratt under tiden de sydde. Vilken sammanhållning de hade.

Det var lite som på Anderssonskans Kalles tid. "Tanterna" höll ordning på varandras barn och var lika måna om alla. När min syster och jag var mellan 2-4 år kom ett par damer en dag och plingade på vår dörr. De hade med sig två stickade klänningar i ljusgrönt. Modellen var med puffärm och kjolen var mönsterstickad. De hade hjälpts åt att sticka de här klänningarna och gav till oss bara för att de gärna ville göra det, och mycket för att min syster och jag var de enda flickorna i hyreshuset. De tyckte så klart det var roligt att göra flickkläder som omväxling.

Jag tror att den här tiden har påverkat mig väldigt mycket. Jag slänger aldrig ett plagg utan tar till vara så mycket som det nånsin går av det. Knappar och andra detaljer går alltid att använda till något.
Återanvändning har idag nästan blivit mode. Jag tänker på alla klänningar som Victoria bär och som hennes mamma haft före henne. När man ser på foton från fester känns många modeller igen och det tycker jag är bra. Även om många idag har det betydligt bättre ställt ekonomiskt än förr, så betyder inte det att man måste slösa. Jag läste faktiskt att det ska komma en lag om återvinning av tyg eftersom mycket kläder slängs i hushållssoporna. Det finns ju containrar för återanvändning, så det borde inte vara så svårt att ha nåt liknande för återvinning, där man kunde slänga lite söndriga kläder eller bara småbitar av tyg. Sådant blir det massvis av när man syr. Det går att separera tygfibrer och tillverka nytt tyg av dem och då ska vi inte strunta i den möjligheten.