Ta i trä

Vi säger ofta "ta i trä". Det finns en del teorier om var uttrycket kommer ifrån. Enligt hednisk tro levde andar och gudar i träd, och man knackade på dem för att få skydd. Det skulle vara två knackningar. En för att be om beskydd och en för att säga tack. Det blev ungefär som att säga tack på förhand. 

Kristendomen tog detta till sig och fick det mer att handla om Jesus. Om man tog på en träyta så skulle det vara lika med att ta på trät från korset, och då trodde man att man fick skydd från Gud. Att "ta i trä" blev också vanligt inom judendomen under spanska inkvisitionen. Många judar gömde sig i synagogor av trä, och det fodrades en speciell knackning för att få komma in. Att knacka i trä blev då lika med säkerhet och överlevnad.

Även om det har varit olika tankar bakom genom åren, så har de alla en sak gemensamt. Man knackar eller tar i trä för att hålla sig säker och trygg. När Rasmus var liten gick han på något som hette "Knytte". De var då ute i skogen och fick lära sig om djur och natur. Något som barnen fick lära sig väldigt tidigt var att ifall de kom vilse i skogen så skulle de krama ett träd. Det blev då en slags trygghet och det blev lättare att hitta dem än om de vimsade runt.

     Trädstammar kan ha väldigt olika mönster. De kan vara långrandiga, tvärrandiga eller prickiga.

De kan t.o.m. vara camouflagemönstrade. 

Träd kan även vara vägvisare. Skåneledens olika etapper markeras med en orange ring runt stammen. 

På det här trädet däremot vet jag inte vad markeringarna står för. Ska jag gå hit eller dit?????